Kap 1. Bakgrund och inledande utgångspunkter
Inledning
Bakgrund
Forskningsläget
Definitioner av termer och begrepp
Kap 2. Agrarhistorisk teori och systemtänkande
Inledning
Jordbruket som ett system
Ämnet agrarhistoria och förändringsteori på övergripande nivå
Ämnet agrarhistoria på mikronivå
Arbetets roll på mikronivå
Gärdesgårdarnas roll i systemet
Kap 3. Hypotes och frågeställningar
Kap 4. Källmaterial och metod
Om källkritik och arbetsmetod på övergripande nivå
Det etnologiska materialet
Material och metod
Källkritik
Kompletterande frågelistmaterial
Husesynsprotokoll
Beskrivningarna till sockenkartorna
Lantbrukslitteraturen från 1700- och 1800-talen
Äldre storskaliga lantmäterikartor
Undersökningsområden
Källmaterial
Urval och mätmetod
Regionala anpassningar till urval och mätmetod
Felkällor
Arealer
Sättet att redovisa hägnader
Redovisningsprincipen för bebyggelse och skalans inverkan på hägnaderna
Laga skiftesinstruktionens inverkan på redovisningen av hägnaderna
Skalans inverkan på de uppmätta hägnaderna
Hägnader vilka stå i en rågång
Vägar och hägnader
Informationsinnehållet i beskrivningarna till kartorna
Urvalsprincipens inverkan på de jordnaturer vilka kartorna representerar
Sammanfattning av felkällornas inverkan på de redovisade hägnadslängderna
Kap 5. Att förvalta en produktionsförutsättning under gemensamt ansvar men med individuell underhållsplikt
Inledning
Bytvång och samhävd
Betets fysiska organisation samt förhållande till hägnadssystemen
Lagstiftningen
Det rättshistoriska utgångsläget
Svensk lagstiftning
Magnus Erikssons landslag
Kristoffer av Bayerns landslag
Husesynsordningen
1734 års lag och byggningabalkens 5:e kapitel
Förändringen kring år 1800
Dödsstöten 1857
Om byordningar och byalag i nordvästra Europa
Något om svenska byordningarnas innehåll och spridning
Hägnadslag
Hägnadsdelningar
Föreligger behov för gemensamma förvaltningsregler på lokal nivå för andra jordbrukssystem än tegskifte med betande djur?
Inledning
Exempel 1: Valencia
Exempel 2: Hawaii
Exempel 3: Sydostasien
Jämförande sammanfattning av exemplen
En avslutande reflektion
Kap 6. Gärdesgårdens utbredning kring sekelskiftet 1900
Kap 7. Den morfologiska och funktionella skillnaden mellan hank och vidja
Hank eller vidja
Hankens geografiska utbredning
Råmaterial till hank samt hanktillverkning
Vidja
Kap 8. Virke till stör, gärdsel och stöd
Stör
Gärdsel
Stöd
Konklusion
Kap 9. Gärdesgårdens funktionella och normerande mått
Inledning
Avståndet mellan störparen
Antal vidjor/hankar per störpar
Gärdesgårdens höjd
Var lagens krav på två alnars höjd för lågt satt?
Stöd och valet av lutningslinje
Hur många störpar passerar lutningslinjen
Stöd
Med vilka intervall sättes stöden i gärdesgården
Gärdesgårdens täthet
Sammanfattning av gärdesgårdens funktionella och normerande mått
Kortlagd gärdesgård i Småland
Kap 10. Stängningsarbete
Arbetslagets numerär och arbetsuppgifter
Arbetslagets sammansättning
Kvinnligt stängningsarbete
Arbetslagets sammansättning när hank begagnas
Kap 11. Underhållsarbete – Det faller av sig själv som gamla gärdesgårdar
Gärdesgårdens livslängd
Metoder för underhåll
När på året utförs stängning och underhåll
Hur stor del av gärdesgårdarna behövde överstöras eller nystängas
Hur stor var dagsprestationen vid nystängning
Kap 12. Materialåtgång
Åtgångstal för om- och nystängning uttryckt som antal gärdsel per störpar
Hur mycket virke kunde återanvändas
Åtgångstal uttryckt som kubikmeter virke
Kap 13. Hägnadslängder enligt de äldre storskaliga lantmäterikartorna
Inledning
Den totala mängden hägnad över tiden
Åkerhägnadens utveckling över tiden
Mätklassernas procentuella fördelning över tiden
Den totala längden hägnad per kameralt hemman
En- och laga skiftets inverkan på hägnadslängderna
Hägnadslängden per brukare/ägare i tidsskikten III – IV
Skiftets inverkan på hägnadslängden per brukare/ägare i tidsskikt IV
Hägnadslag
Detaljstudier av resultaten från Seminghundra härad
Inledning
Åkerhägnadens utveckling över tiden mellan identiska byar och samtliga byar
Mätklassernas fördelning i procent av den totala hägnadslängden i identiska byar jämfört med samtliga byar
Hägnadslagens utveckling över tid i identiska byar jämfört med samtliga byar
Teoretiskt resonemang kring åkerhägnadens förändring över tid inom Seminghundra med utgångspunkt i geometriska samband
Sammanfattning
Kap 14. Skogstillståndets inverkan på hägnadssättet
Skogsbrist som fenomen
Skogstillståndet i undersökningsområdena 1650 – 1700
Nysätra
Seminghundra
Gudhem
Sammanfattning
Skogstillståndet i undersökningsområdena 1700 – 1850
Nysätra
Seminghundra
Gudhem
Sockenkartebeskrivningarna från Seminghundra och Gudhems härader
Seminghundra
Gudhem
Sammanfattning
Laga skiftets inverkan på skogstillståndet enligt samtida källor
Leder skogsbrist till förändringar av hägnadssättet?
Stenmurar
Stenmurar och plogbruk i sockenkartebeskrivningarna från Småland
Staten, lagen och stenmurar: - ett jämförande exempel av svenska och danska myndigheters möjlighet att via påbud förändra stängselsättet
Kap 15. Sammanfattning och diskussion
Inledning
Kapitelvis sammanfattning av undersökningens delresultat
Kapitel 6
Kapitel 7
Kapitel 8
Kapitel 9
Kapitel 10
Kapitel 11
Kapitel 12
Kapitel 13
Kapitel 14
Ökade gärdesgårdarna över tid?
Naturgeografin och trädessystemens inverkan på hägnadslängderna
Blev de ökade gärdesgårdarna en belastning med tiden?
Mängden gärdesgårdar och deras virkesbehov 1700 och 1850
Arbetstiden och tiden som stod till förfogande för hägnadsarbete
När och under vilka förutsättningar kan gärdesgårdar anses vara dyra?
Laga skiftets, den förändrade hägnadslagstiftningens och växtföljdsjordbrukets inverkan på hägnaderna
Boskapsstockens sammansättning och dess betydelse för sättet att stänga gärdesgårdar
Hägnader, hinderdon och vallning
Betestryck och vidjor
Gärdesgårdarnas betydelse
Summary
Appendix A
Dialekttala benämningar
Appendix B
De individuella serierna av i undersökningen använda husesynsprotokoll
Appendix C
Kameralt hemman, mantal och äldre storskaliga lantmäterikartor
Appendix D
Empiriskt underlag för avsnittet Stenmurar och plogbruk enligt sockenkartebeskrivningarna från Småland
Appendix E
Beräkningsunderlag för totala hägnadslängder år 1700 och 1850 på riksnivå
Källor och litteratur