|
Olof Brandesten
LANTBRUKARNAS ORGANISATIONER Agrart och kooperativt 1830–1930
Innehåll ..................................................................................................................................... Företal ....................................................................................................................................... Författarens förord ................................................................................................................
I. Utgångspunkter, metod och uppläggning ................................................. Utgångspunkter .............................................................................................................................. Syfte och målsättning ...................................................................................................................... Arbetets uppläggning och inriktning ................................................................................................. Den mest intensiva organisationsperioden ............................................................................ Det historiska synsättet .......................................................................................................... Metod och teori ............................................................................................................................. Informations- och innovationsspridning ................................................................................ Kooperativa idéer och grundsatser – kort resumé............................................................................ Den historiska bakgrunden ............................................................................................................. Om skrivsättet ........................................................................................................................ Faktaruta I:1. Sammanfattning av Rochdaleprogrammet enligt G. J. Holyoake 1878 ........................ Faktaruta I:2. Internationella Kooperativa Alliansens grundsatser av år 1966 ...................................
II. Den kooperativa idén – framväxt och utbredning .................................. Inledning ........................................................................................................................................ Självhjälpsformer i Europa ............................................................................................................. Bakgrunden – upplysningsfilosofi och utopister ................................................................................ Stor skara filosofer i spåren ................................................................................................... Utopisterna och deras idealsamhällen ................................................................................... Utvecklingen i några europeiska länder ........................................................................................... England – sparbanker och konsumentkooperation ............................................................... Arbetarföreningar-bildningsverksamhet-konsumentföreningar ............................................ Frankrike – arbetarproduktionsföreningar ........................................................................... Tyskland – kredit- och hantverkarkooperation ....................................................................... ......... Schulze-Delitsch och hantverkarkooperationen .................................................................... F. W. Raiffeisen – landsbygds- och lantbrukarkooperation ................................................... De skandinaviska länderna ............................................................................................................. Thraniterrörelsen – tidig start i Norge ................................................................................... Den allmänna svenska utvecklingen ................................................................................................. E. G. Geijer och associationerna ........................................................................................... ”Näringsliv på associationens grund ...” .............................................................................. Bildningscirklar och kooperativa försök ............................................................................... Reformsällskap och arbetarföreningar .................................................................................. Sverige – ett liv i skuggan ...................................................................................................... Liberal ”arbetar”föreningsrörelse .................................................................................................... Opinionsbildarna blir mer systematiska ................................................................................ ”Växjö Hushållsbesparingsförening” .................................................................................... ”Arbetarföreningar” grund för kooperationen ..................................................................... Kooperativa aktiviteter 1850–1890 ............................................................................................... Produktionskooperativ i Sverige ........................................................................................... Tidiga konsumtionsföreningar ............................................................................................... Konsumtionsföreningarnas geografiska utbredning ............................................................. L. O. Smith och ”Arbetarnas ring” ....................................................................................... Sammanfattning om lantbrukarnas medverkan i tidiga kooperativ ..................................................... Några andra inverkande faktorer .................................................................................................... De legala förhållandena .......................................................................................................... Kooperationen antirevolutionär ............................................................................................. Kvinnligt engagemang förordas ............................................................................................. Jordbrukarna och konsumtionsföreningarna fram till 1930 ............................................................... Konsumentkooperativ informationsdrive ...............................................................................
III. Organisationsutvecklingen i lantbruket 1830–1890 ............................ Inledning ........................................................................................................................................ Äldre samarbetsformer ................................................................................................................... Byalag och byordningar ......................................................................................................... Brandstoden urgammal form ................................................................................................. Sockenmagasinen tidig ”föreningsform” .............................................................................. Kontinuitet i samarbetsformerna? ......................................................................................... Agrarsamhällets förändringar grunden ............................................................................................. Jordbrukets läge omkring 1830 ............................................................................................. HS – agrar grogrundsföreteelse och urmoder ....................................................................... Spridningsprocessen i praktiken ............................................................................................ Föreningsutvecklingen 1830–1890 ................................................................................................. Sparbanker och liknande kreditassociationer ........................................................................ Hypoteksföreningar m.m. ....................................................................................................... Kreditfrågorna efterhängsna intressefrågor .......................................................................... Fattigkassor och livränteföreningar ...................................................................................... Husbondeföreningar ............................................................................................................... Försäkringsföreningar och -bolag ......................................................................................... Produktionsföreningar och -bolag – primära agrara former .............................................................. Stamholländerier och produktionsföreningar ........................................................................ Tidiga tjur- och hästavelsföreningar ..................................................................................... Premieringstanken väcks ....................................................................................................... Får- och svinskötsel – inga tidiga föreningar ........................................................................ Tendenser i utvecklingen – sammanfattning 1830–1890 .................................................................. Grunder för specialodlar- och slöjdföreningar ................................................................................. Fröodlar- och andra specialföreningar .................................................................................. Biskötsel urgammal färdighet ................................................................................................ Trädgårdsföreningarnas tidiga föregångare ......................................................................... Torvutvinningen grund för associationer .............................................................................. ”Lantbruks-” och ”lantmannaföreningar” samt lantbruksklubbar ..................................... Teknikutvecklingens associationsformer ............................................................................... ”Knappast något mänskligt var främmande...” .................................................................... Inköps– och varuanskaffningsföreningar .......................................................................................... Lagunda och Hagunda häraders varuanskaffningsbolag ...................................................... Inköps- eller ”lantmannaföreningar” .................................................................................... Organisatorisk utveckling fram till 1890 .......................................................................................... Tidiga norrländska strävanden .............................................................................................. Skaraborgsinitiativ ................................................................................................................. Blygsam tidig information om inköpsföreningar................................................................................. Interaktionsmönstret vid informationsspridningen ............................................................................. Lantbruksmötena som informationskanaler ........................................................................... Tidskriftsinformation: Centrala och lokala tidskrifter ........................................................... Utländska förebilder och kontakter ....................................................................................... Den muntliga framställningens betydelse .............................................................................. Policyn i informationsverksamheten ................................................................................................. ”De enskildas angelägenhet . . .” .......................................................................................... Aktivt förorda eller ”vara neutral” ....................................................................................... Litteratur- och skriftutgivning i allmänhet ............................................................................ Fack- och dagspressens roll ................................................................................................... Saknas i Sverige – visionära ledare ....................................................................................... Bönderna på efterkälken!? ............................................................................................................. Faktaruta III:1.Om tillkomsten av hushållningssällskap och Lantbruksakademi ................................
IV. Den danska andelsrörelsens utveckling ................................................. Inledning ........................................................................................................................................ Landbosamhällets förändring .......................................................................................................... Skola och självstyre ............................................................................................................... Folkhögskolor och politisk likställighet ................................................................................. Organisationslivet inom jordbruket .................................................................................................. ”Landmandsförsamlingarnas” betydelse .............................................................................. Andra tidiga föreningsformer ................................................................................................ Landboföreningens funktion .................................................................................................. Diskussion, samband och samhörighet .................................................................................. Andelsrörelsens genombrott och utveckling ..................................................................................... Brugsföreningen i täten .......................................................................................................... Lantbrukskonjunkturen förändrar bilden .............................................................................. Andelsmejeriet: spjutspets och lokomotiv ............................................................................. Samband mejeridrift och slaktproduktion ............................................................................. Frö- och ”grovvare”- marknaderna ..................................................................................... Kunskapsbildningsprocessens förutsättningar .................................................................................. God grundskolning och informationsförmedling ................................................................... Egna basorganisationer med intensiv mötesverksamhet ....................................................... Ledare med kunskap och erfarenhet ... .................................................................................. ... komna ur bondeleden ........................................................................................................ Ekonomi contra ideologi ................................................................................................................. Bondens insats i innovationsspridningen .......................................................................................... Summering .....................................................................................................................................
V. Andelsidén inom mejerihanteringen i Sverige .................................................. Inledning ........................................................................................................................................ De näringspolitiska utgångspunkterna .............................................................................................. Mjölk- och mejerihanteringens förutsättningar ................................................................................. Foderodling och förbättrad utfodring ................................................................................... Moderna kommunikationer – förändrade prisrelationer ....................................................... Avel och bättre djurmaterial .................................................................................................. Utvecklad mejeriteknik, nya mejerityper och företagsformer .............................................. Separatorn och andelsmejeriet – oslagbar kombination ....................................................... Sammanfattningsvis – stora omställningskrav på bonden................................................................... Mejerihushållningens utveckling 1850–1890 ................................................................................... Den tidigaste kooperativa informationen .......................................................................................... Diskussion vid lantbruksmöten m. m...................................................................................... Varning för ensidig inriktning ................................................................................................ ”Ordnad mejerihushållning” genom bymejerier ................................................................... Lån till bymejerier .................................................................................................................. Hinder för utbyggd mejeridrift ............................................................................................... Hushållningssällskapen som informationsspridare ............................................................................. Lantbrukarna – mottagarna .................................................................................................. Mejeriutvecklingen i några representativa län ................................................................................... Södermanlands län ................................................................................................................. Östgötarnas tidiga insatser .................................................................................................... Skåne – pionjärlandskapet? ................................................................................................... Föreningar för mejerister m. fl. ............................................................................................. Skaraborg – boskaps- och ostlänet ........................................................................................ Praktiska och psykologiska faktorer ............................................................................................... Natura- och självhushållning ................................................................................................. Mjölken – bondhustruns revir ................................................................................................ Byggnadsbestånd, fäbodar och mjölkhantering .................................................................... Dålig sämja, skepsis och misstro mot nyheter ....................................................................... Det nordliga läget – frost, missväxt och okunskap ............................................................... Några norrlandssällskap – öppenhet för nyheter och idéer ............................................................... Hössjö och Mörsil – först i landet .......................................................................................... Aktiv marknadsföring ger framgång ..................................................................................... 1880-talet – kooperativ drive i Jämtland ......................................................................................... Även Västernorrland och Dalarna ......................................................................................... Samband byalag–bymejerier .................................................................................................. Det industriella genombrottet ......................................................................................................... Mer förutsättningslös diskussion ............................................................................................ 1880-talet: Begynnande självprövning .................................................................................. En ny verklighet – arbetande andelsmejerier .................................................................................... 1890-talet: Klar och rak information .................................................................................... Mejeriutvecklingen i siffror 1890–1930 .......................................................................................... Andelsmejerierna rycker fram ............................................................................................... Spridningsutvecklingen i olika län ......................................................................................... Den lokala mejeriföreningsutvecklingen ............................................................................... Ekonomi och stadgefrågor ..................................................................................................... Mejerirörelsen inför omorganisation ................................................................................................ Nyordning möter stark riksdagskritik .................................................................................... Rationellt och framsynt .......................................................................................................... Samarbete stat–organisation konstruktiv lösning ................................................................. Faktaruta V.1. Om Mjölkcentralens föregångare och tillkomst ........................................................ Faktaruta V:2. Hushållningssällskapens insatser inom mjölk- och mejerihantering .............................
VI. Föreningsutvecklingen 1890–1930 – källäge, siffermaterial och metod Inledning Källäge och siffermaterial ...................................................................................................... Mått på spridningsgrad och -förlopp ..................................................................................... Huvudgrupper av föreningar .................................................................................................
VII. Produktionskooperation från 1890–talet och framåt .......................... Inledning ........................................................................................................................................ Avelsarbetet på nötkreatursområdet ............................................................................................... Den äldre avelsverksamheten – bristande planmässighet ..................................................... Nötboskapspremiering och tjurföreningar ............................................................................ Premieringssystem och avelsföreningar ................................................................................ Tjurföreningarnas utbredning i landet ................................................................................... Ökad aktivitet efter dansk modell .......................................................................................... Kontrollföreningen sista pusselbiten ...................................................................................... De ledande efter i handlandet ................................................................................................ Mejeristföreningar för snabbare framsteg ............................................................................. Kontrollföreningarna – snabb men begränsad utveckling .................................................................. Provmjölkningsringar och mjölkbedömningsföreningar ....................................................... Hästavel och hingstföreningar ......................................................................................................... Rörelse också bland svinproducenterna .......................................................................................... Svinavelsföreningar utställare vid lantbruksmöten ............................................................... Samråd med produktionsföreningar stadgas ......................................................................... Övriga produktionsföreningar ......................................................................................................... Föreningar på fåravelsområdet ............................................................................................. Fjäderfäavelsföreningar .................................................................................................................. Hobbyförening föregångare ................................................................................................... En yrkesutövarnas förening – S.A.F.F. ................................................................................. Det samlade produktionsområdet ................................................................................................... Tekniska produktionsföreningar m.m. ............................................................................................. Några udda föreningstyper .................................................................................................... Hushållningssällskapen som agrara intresseorganisationer ................................................................ Faktaruta VII:1. Översikt över hushållningssällskapen .....................................................................
VIII. Huvudgrupp 2 – Anskaffningskooperation ................................................... Huvudgruppens föreningar .............................................................................................................. Inköps- eller lantmannaföreningar ................................................................................................... Akademisk ställning ingen jordbruksfavör ............................................................................ Två föredrag – två synsätt ..................................................................................................... Tal om socialism misstolkas ................................................................................................... En annan syn: ”Att träffa ett livsbehov... ” .......................................................................... De tidiga inköps- och lantmannaföreningarna .................................................................................. Västernorrland – föreningar u.p.a. ........................................................................................ Inköpsverksamhet med äldre anor ......................................................................................... Nya grunder: ekonomiska intressen ....................................................................................... Skånska modellen – föreningar m.b.p.a. ................................................................................ Utvecklingen av regionföreningarna ..................................................................................... SLR – kristidsekonomi och yviga bankaffärer ................................................................................. Grunderna för den svaga ekonomin ...................................................................................... Inköpsorganisationens omfattning ......................................................................................... Spridningsbilden i olika län .................................................................................................... Samband konsumtions- och inköpsföreningar? ..................................................................... Den lokala föreningsstorleken ............................................................................................... Rösträttsregler och föreningsledare ....................................................................................... Allmänna ideella intresseföreningar .................................................................................................. Inköpsföreningar också diskussionsforum ............................................................................. Demokratiskt underskott – fylls av inköpsföreningar? ......................................................... Inköpsföreningarna naturligt forum ...................................................................................... Lantbruksklubbarnas verksamhet ......................................................................................... Mindre anskaffningsföreningar efter 1890 ....................................................................................... Föreningar för torvframställning m.m................................................................................... Egnahemsföreningar .............................................................................................................. Teknikutvecklingens föreningsformer – elföreningar ......................................................................... Kreditorganisationerna i jordbruket ................................................................................................ Hypoteksföreningar ................................................................................................................ Jordbrukskassor för jordbrukskredit ..................................................................................... Informationsstöd till jordbrukskasserörelsen ........................................................................ Faktaruta VIII:1. Exempel på stödjande informationsinsatser för jordbrukskasserörelsen ................. Noter till kapitel VIII ......................................................................................................................
IX. Huvudgrupp 3 – Avsättningskooperation ............................................. Föreningstyper och -kategorier ....................................................................................................... Föreningar för ägg- och fjäderfäförsäljning ...................................................................................... Äggföreningarna tidiga pionjärer .......................................................................................... Jordbruksutredningen rekommenderar samarbete ................................................................ Slaktdjur och slakteriföreningar ...................................................................................................... Slakt och slaktdjurshandel stort problem .............................................................................. Slakteriföreningar efterlyses .................................................................................................. Regler för hygienisk hantering ............................................................................................... Första slakteriet viktig milstolpe ........................................................................................... Organisationsförsöken i Östergötland ................................................................................... Mälarprovinsernas – spektakulärt försök .............................................................................. Andelsslakterirörelsen i sammanfattning ............................................................................... Kvarn- och lagerhusföreningar ........................................................................................................ Lagerhusföreningar – kooperationens styvbarn .................................................................... Skogsägareföreningar – sent och trögt ............................................................................................ Skogsvårdsföreningar allra först ........................................................................................... Kooperativ skogsägarrörelse ger skogen värde .................................................................... Lokala ortsföreningar på sikt affärsorgan ............................................................................ I söder ideella – i norr ekonomiska föreningar ...................................................................... Skogsägarrörelsen i sammanfattning ....................................................................................
X. Huvudgrupp 4 – Specialodlarkooperation ............................................. Inledning och allmän orientering ...................................................................................................... Betodlarföreningar – ekonomiskt och politiskt betydande ................................................................ Tidiga försök med andelsföretag ........................................................................................... Uppsving, genombrott och spridd lokalisering ...................................................................... Sockerbetor – järnvägar – sockerfabriker ............................................................................ Sockerkartell och sänkta priser – signal till organisation ..................................................... Betodlarorganisation ny maktfaktor ...................................................................................... Lokala betodlarföreningar – spridda men hårda tag ............................................................ Medlemsantal och organisatorisk omfattning ....................................................................... Övriga betodlarföreningar ..................................................................................................... Nedläggning ifrågasatt .......................................................................................................... Sockerpolitiken en följetong .................................................................................................. Fröodlarföreningar och Fröodlarförbund ......................................................................................... Statligt understödda försöksföreningar m.m. ........................................................................ Ny generation fröföreningar .................................................................................................. Övriga specialiteter och krisfenomen ............................................................................................... Linodling och linodlarföreningar ........................................................................................... Föreningar för bränneri-, potatis- och stärkelseproduktion .................................................. Förbud mot hembränning ger strukturproblem ..................................................................... Trädgårdsodlare- och fruktodlareföreningar .................................................................................... Fruktodlarna omfattande folkrörelse .................................................................................... S.H.T.F. – Yrkesutövarnas organisation ................................................................................ Specialföreningar inom animalieproduktion ...................................................................................... Föreningar för getavel och kaniner ....................................................................................... Pälsdjursföreningar ............................................................................................................... Biodlarverksamheten och dess organisationer .................................................................................
XI. Föreningsperioden 1890–1930 – kännetecken och problem ................... Orientering om innehåll och diskussionsämnen ................................................................................. Statsmakten och kooperationsintresset ........................................................................................... Staten och kooperationsinformationen .................................................................................. Praktisk och ideologisk vägledning ....................................................................................... Statens övriga insatser – Wohlin och kooperationen 1914 .................................................... Skolorna som kunskaps- och informationsspridare .......................................................................... Lantbruks- och folkhögskolor ................................................................................................ Lantbrukskongresser och lantbrukslärarkurser ................................................................................ Nordiska lantbrukskongresser 1888–1907 ............................................................................ Tre lantbrukslärarkurser 1905–1913 ..................................................................................... Andra informationsinsatser tiden 1890–1930 .................................................................................. Tidskriftsinformationen i lantbruket ................................................................................................. Svenska Landtmännens Föreningsblad ................................................................................. Den kooperativa renlärigheten ........................................................................................................ Bolagsbildning första avsteget ............................................................................................... Förbrukad medlemspotential ... ............................................................................................. ... kritiseras av samtiden ........................................................................................................ SLR och spannmålshandelns situation ............................................................................................. Spannmålshandeln – den ”evigt olösta” ............................................................................... Sällskapens ombudsmöte aktiverar sig .................................................................................. Omöjliga odlingsvillkor .......................................................................................................... Wohlin klar – SLR ambivalent och kritiskt ............................................................................ SLR tvekar – och ägnar sig åt annat ..................................................................................... ”Statsintresse befrämja lantmannakooperativ...” ................................................................ Mellanhandssakkunniges betänkande .............................................................................................. Utredning med långt gående förslag ..................................................................................... Konsumentkooperationen formligt ”rött skynke” ................................................................. Övriga förslag och målsättningar .......................................................................................... Radikala förslag utan effekter ............................................................................................... Spets mot det konservativa synsättet ..................................................................................... Nanneson inte den förste ........................................................................................................ Kooperativa Andelscentralen ......................................................................................................... Faktaruta XI:1. Den svenska kooperationen enligt Mellanhandssakkunniges modell. SOU 1922:20 ................................................................................................................................... Schema över den svenska kooperationen .......................................................................................
XII. Sammanfattning, resultat och slutsatser ............................................... Studiens huvudresultat .................................................................................................................... De tidiga föreningsformerna .................................................................................................. Informationsspridningsperioden 1850–1890 ......................................................................... Föreningsbildningsperioden 1890–1930 ................................................................................ Om spridningsgrad och föreningstäthet 1890–1930 ......................................................................... Bestämning av föreningstäthet .............................................................................................. Malmöhus – främsta föreningslänet fram till 1930 ............................................................... Allmänna tendenser 1890–1930 enligt HJD .................................................................................... Föreningstäthet och hinder för föreningsbildning ................................................................. Förf. kommentarer till HJD:s synpunkter och bedömningar ................................................. Svagheter i den tidiga föreningsbildningen ........................................................................................ Förf. kommentarer ................................................................................................................. Mikroeffekter för den enskilde ....................................................................................................... Förf. kommentarer ................................................................................................................. Makroeffekter genom kooperation ................................................................................................. Förf. kommentarer ................................................................................................................. Allmänna kommentarer till jämförelserna ......................................................................................... Föreningsbildningen en landsbygdsrörelse ............................................................................ Appendix 1. Förteckning över bilagor samt tabeller och diagram i löpande text ................................ Appendix 2.a. Grundtabeller till diagram och kommenterande text – förteckning .............................. Appendix 2.b. Grundtabeller enligt förteckning ................................................................................
|