INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Utvecklingen fram till 1925

Kapitel 1. Perioden före 1900. Ärftlighetsuppfattningar och forskningsresultat av betydelse, de mendelska ärftlighetslagarna och den svenska husdjursskötseln och aveln.

Kapitel 2. Perioden 1900–24. Forskning och teoribildning, hästavel, nötkreatursavel, byatjuren blir premierad föreningstjur, mjölkboskapskontrollen, avel med får, svin och fjäderfä.

Perioden 1925–50

Kapitel 3. Husdjursgenetiken etableras som vetenskap. Tre böcker på svenska om ärftlighet och husdjursavel, institutionsbildning i Sverige och den internationella utvecklingen.

Kapitel 4. Institutet för husdjursförädling. Vetenskapligt arbete med nötkreatur, artificiell insemination på Wiad, avelsvärdering av tjurar. ullundersökningar, svinavel och fjäderfäavel.

Kapitel 5. Avelsforskning och undervisning på högskolorna. Lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära, undervisning och upplysning, pälsdjursavel och färggenetik, mjölkningsteknik och avelsforskningen vid Kungl. Veterinärhögskolan.

Kapitel 6. Den praktiska husdjursaveln i perioden 1925–50. Förändringar inom nötkreatursaveln, avelsvärdering, den artificiella inseminationen slår igenom, sammanslagningen av landets två svinraser, fåravel.

Perioden efter 1950

Kapitel 7. Stora institutionella och strukturella förändringar inom lantbrukssektorn

Den husdjursgenetiska forskningen, veterinärhögskolan till Uppsala och Sveriges Lantbruksuniversitet bildas, institutionen för husdjursförädling och sjukdomsgenetik.

Kapitel 8. Riksorganisationen Sveriges Seminföreningar (RSS) blir Svensk Husdjursskötsel (SHS). Nämnden för Avkommebedömningar av tjurar, avelsföreningarna och RSS går samman, djupfrysning av sperma revolutionerar seminverksamheten, SHS och Svensk Mjölk.

Kapitel 9. Viktigare forskningsresultat i perioden 1950–80 och utblickar mot seklets slut

Grundläggande kvantitativ genetik, cytogenetiska studier, blodgrupper, proteinvarianter, sjukdomsgenetik, fruktsamhetsstörningar, infektionssjukdomar, tvillingförsök, korsningsförsök, köttkvalitet, fjäderfägenetik, doktorsavhandlingar och forskarutbildning.

Kapitel 10. Avelsvärdering och nötkreatursavel i praktiken. Avelsvärdering, systemavel, center för internationell avelsvärdering i Uppsala.

Kapitel 11. Svinaveln genomgår stora förändringar. Produktion och konsumtion av fläsk, nya system för avelsvärdering – stora förändringar i produktiviteten, produktionen i bruksbesättningarna, svinsemin och korsningsavel.

Kapitel 12. Den praktiska aveln med övriga djurslag. Svensk hästavel byter profil, urval för bättre hästar, stora förändringar inom fåraveln, hönsaveln och pälsdjursaveln.

Kapitel 13. Landvinningar inom bioteknologin. Den allmänna utvecklingen, svenska studier, genkartor börjar växa fram hos husdjuren, gamla uppfattningar om husdjurens domestikation modifieras, rasstruktur och rasjämförelser.

Avslutande synpunkter

Kapitel 14. Samspelet mellan forskning och praktik. Hushållningssällskapen, de kapital-starka godsägarnas epok, seminverksamheten och forskningsfinansieringen.

Kapitel 15. Tankar inför framtiden. Biotekniken skapar nya förutsättningar, husdjurens genetiska resurser – mångfalden i aveln, de aktiva avelspopulationerna, bevarande av lantraser och andra intressanta populationer, etiska frågor, den nya biotekniken och etiken.