ANH:s böcker och skrifter

”Lathund” för författare, redaktörer m.fl.

Allmän bakgrund

Utgivningen av litteratur vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de Areella Näringarnas Historia (ANH) har med åren blivit allt mer omfattande. Förutom serien SOLMED (Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden), som består av inbundna böcker, utges nu också häftade skrifter i en serie kallad Miscellanea. Däri ingår tre delserier:

1) Småskrifter, 2) Litteraturförteckningar och 3) Personbibliografier.

Manuskripten

Vid utgivningen av ANH:s publikationer eftersträvas uniformering i fråga om typografi, lay-out och inte minst formalia såsom käll- och litteraturförteckning samt notapparat. Att inläm-nade manuskript är utformade efter ett enhetligt system underlättar dels för de blivande läsar-na, dels för alla som är inblandade i framställningen av boken/skriften, från författare och redaktörer fram till tryckeriet. Kravet på konsekvens finns inte minst beträffande antologier, där flera författare bidrar med artiklar. I denna ”lathund” behandlas främst ANH:s regler för käll- och litteraturförteckningar samt notsystem.

Manuskripten till uppsats/artikel tillsändes den ansvarige redaktören och bokmanus sändes direkt till ANH, antingen via e-post eller på diskett.

För att omfångsberäkning ska kunna ske på ett enkelt sätt bör följande gälla:

Radavstånd: 1,5, 30 mm marginal runt om och 12 p.

Typsnitt: Times, Times New Roman eller motsvarande.

Nytt stycke markeras med indrag. Hur stort? Ej för långt

Citat i texten som är tre rader eller kortare markeras i kursiv. Vid längre citat görs en smalare spalt på detta stycke.

Tankstreck (ej bindestreck) används mellan siffror, ortnamn etc. i uttryck som anger period, omfång, sträcka, relation m.m. Inget mellanrum före eller efter tankstrecket.

Versaler i utländska titlar: I engelska titlar börjar alla huvudord med versal ( i praktiken alla ord utom artiklar, prepositioner, konjunktioner och possessiva pronomen). I franska titlar börjar som regel det första substantivet med versal. I tyska titlar börjar alla substantiv med versal.

Notsystemet

Alla texter skall, om inte annat i speciella fall överenskommits, förses med slutnoter för läsbarhetens skull. Texten bör ej tyngas med onödiga noter, t.ex. genom att i ett stycke flera noter förekommer som refererar till samma arbete. Man kan oftast med fördel samla dem till en not, och man kan t.o.m. ha hänvisning till flera arbeten i samma not, om detta är lämpligt.

Ø En version av Harvardsystemet tillämpas, d.v.s. i allmänhet författarens efternamn, bokens utgivningsår samt aktuella sidor.

Ø Författare med samma efternamn skiljs åt genom att i första hand förnamn, annars initial skrivs ut.

Ø Om en författare har publicerat flera böcker/artiklar med samma utgivningsår, upptas dessa i alfabetisk ordning, markerade med a, b, c etc. efter årtalet.

Exempel: Juni 2002

Uppgifter i noter Uppgifter i käll- och litteraturförteckningar

Otryckta källor:

²¹¹ RA, Sundh. Coll. E I A:12. Riksarkivet (RA)

Kungl. brev nr 32, 23/5, 1836. Sundhets Collegiums arkiv, E I A:3–34.

Kungl. brev till Sundhets Collegium 1820–1858.

¹⁶⁵ SSA, akt 17:26 Bouppteckning Stockholms Stadsarkiv (SSA)

efter Olof Carling. Bouppteckning efter Olof Carling.

Tryckta källor:

¹Historisk statistik för Sverige II 1959, Historisk statistik för Sverige, II, SCB, 1959

tabell E49. Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske

t.o.m. 1955.

² SMKF, medd. 62. Meddelanden från Svenska Motokulturföreningen

(SMKF), Uppsala

Meddelande nummer: 62 (1917:5).

Litteratur:

Bok med en författare:

²³ Moberg 1989, s. 293–294. Moberg, Harald A:son, 1989, Jordbruksmekaniseringen i

Sverige under tre sekel, Stockholm, 590 s.

(författare med samma efternamn)

²⁴ Williams, M. 1991, s. 13. Williams, Michael, 1991, Tractors since 1889, Ipswich,

128 s.

³¹ Williams, R.C. 1987, s. 18. Williams, Robert C., 1987, Fordson, Farmall, and

Poppin´ Johnny. A history of the Farm Tractor and

Its Impact on America, Urbana & Chicago, 232 s.

Bok med två eller tre författare:

¹ Almquist, Löfving & Dehlén 1980. Almquist, Anders, Löfving, Rune & Dehlén, Rune, 1980,

Garpenbergs bruks skogar. Utnyttjande och skötsel ge-

nom tiderna (Allmänna skrifter/ Sveriges lantbruksuni-

versitet. 3), Uppsala, 160 s.

Bok med fler än tre författare:

¹ Lindgren m.fl. 1991. Lindgren, Mats, m.fl., 1991, Med framtiden i sikte. Landsbygd i förändring (Sånga-Säby Idé- och ut-bildningscentrum. LRF Ungdomen), Helsingborg.

Bok utan namngivna författare:

¹Sågverksminnen 1948. Sågverksminnen, 1948. Red. Mats Rehnberg (Nordiska museet. Svenskt arbete och liv. 2), Stockholm, 227 s.

Arbete i flera volymer:

³⁵ Boëthius & Kromnow 1968, D. II:2, Boëthius, Bertil & Kromnow, Åke, 1955–1968, Jern-

s. 580. kontorets historia. Minnesskrift utarbetad på uppdrag av

Jernkontoret till erinran om dess tvåhundraåriga verk-

⁴⁶ Boëthius & Kromnow 1955, D. III:1, samhet 1747–1947, D. II:2 (1968) s. 458–988, D. III:1

s. 521–547. (1955) 547 s., Stockholm.

Exempel (forts.) Juni 2002

Uppgifter i noter Uppgifter i käll- och litteraturförteckningar

Artikel som ingår i ett samlingsverk:

¹⁵ Tamm 1978, s. 63–84. Tamm, Carl Olof, 1978, ”Skogsbiologiska problem”,

i Skogshögskolan 150 år: problem och idéer i svenskt

skogsbruk 1828–1978 (Allmänna skrifter/ Sveriges Lantbruksuniversitet. 2), Uppsala , s. 63–84.

Arbete som ingår i en serie:

¹ Utterström 1957, D. I, s. 234–240. Utterström, Gustaf, 1957, Jordbrukets arbetare. Lev-

nadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihets-

tiden till mitten av 1800-talet, D. I (Den svenska

arbetarklassens historia. 11), Stockholm, 898 s.

⁷⁹ Gadd 1983, s. 158–163. Gadd, Carl-Johan, 1983, Järn och potatis. Jordbruk,

teknik och social omvandling i Skaraborgs län 1750–1860 (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institu-tionen vid Göteborgs universitet. 53), Göteborg, 372 s.

Artiklar i årsböcker, tidskrifter:

(Tidskrifter kan ange årgång och nummer på olika sätt. Följ tidskriftens uppställning!)

¹¹¹ Räf 1973 a, s. 15–17. Räf, Per-Ola, 1973 a, ”Till flydda tider återgår wår tanke

än så gärna…”, Stutis-Aktuellt nr 2, februari-mars, s. 15–17.

²⁰¹ Räf 1973 b, s. 81–87. Räf, Per-Ola, 1973 b, ”Tillkomsten av Veterinärhögsko-lans bibliotek 1820–1821”, Nordisk tidskrift för bok- och

biblioteksväsen 60, s. 81–87.

(temanummer)

⁶⁷ Fernlund 1996, s. 19–22. Fernlund, Siegrun, 1996, ”Aristokratins landskap – mark,

park, och trädgård i 1800-talets skånska godsmiljö”, i ”Trädgårdar och parker”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 31–32, s. 13–46.

Osignerad tidningsartikel:

^{6 ”}Något om moderna landtbruksma- ”Något om moderna landtbruksmaskiner. En filmförevis-

skiner.”1920. ning av två praktiska tractorer från U S.A.”, 1920, Norr-köpings tidningar 5/2 1920, s. 5.

Signerad tidningsartikel:

¹ Wieselgren 1944. Wieselgren, Oscar, 1944, ”Yllets kultur- och socialhisto-

ria”, Svenska Dagbladet 23 febr. 1944, s. 4–5.

Uppslagsverk – osignerad artikel:

¹⁰”Företagaranda”1992. ”Företagaranda”, 1992, i Nationalencyklopedin, Bd 7, s. 201.

Uppslagsverk – signerad artikel:

¹¹ Jörberg 1992. Jörberg, Lennart, 1992, ”Företag”, i Nationalencyklope-

din, Bd 7, s. 200–201.

Juni 2002

Käll- och litteraturförteckning

Med källor avses material som inte har bearbetats – korrespondens, originalräkenskaper, protokoll m.m.; även officiell statistik. Också samtida litteratur som ej är historiker

Med litteratur avses framställning och tolkning av händelseförlopp, sakförhållanden etc., som andra personer har gjort. Detta är alltså bearbetat material. historisk översikt, oftast

längre period

Otryckta källor

Arkiv

Statliga arkiv

Kommunala arkiv

Föreningsarkiv

Privata arkiv

Enskilda arkiv

Arkivets namn sätts som rubrik. Källorna ordnas inbördes alfabetiskt efter arkivaliens beteckning.

Tryckta källor förklaring, en bok från tiden

Förtecknas i alfabetisk ordning.

Litteratur

Förtecknas i alfabetisk ordning efter huvuduppslag – författare eller titel, det senare i fråga om arbeten utan namngivna författare. Flera arbeten av en författare ordnas inbördes kronologiskt. Otryckt litteratur inordnas bland den tryckta litteraturen. Det rör sig i allmänhet om arbeten som framställts i någon form av mindre upplagor, exempelvis 60-poängsuppsater vid universitetsinstitutioner.

Användningen av citationstecken, kursivering, parenteser och skiljetecken visas i exemplen, som skall följas.

Arbetets titel kursiveras i allmänhet. Undantag är de fall då arbetet ingår i en periodisk skrift (årsbok, tidskrift, tidning), då det i stället är dennas namn som kursiveras. Arbetet omges då av citationstecken ”…”. När arbetet ingår i ett samlingsverk, omges det likaså av citations- tecken, men dessutom står ett i före verkets namn (se exemplet Tamm). Sidor anges alltid i fråga om tryckt material.

Illustrationer

Illustrationer kan lämnas i form av pappersbilder och dia, men även på CD-rom, eller insändas via e-post i något av de vanligast förekommande bildformaten.

Bildtexter ska åtfölja manus som ett särskilt dokument. Eftersom bildtexterna utgör en viktig länk till texten, bör de vara informativa och omfångsrika. Det är eftersträvansvärt att försöka få en illustration på minst var sjätte sida. Förslag till illustrationernas ungefärliga placering kan göras med markering i manus.

Frågor och synpunkter till

Per Thunström

Tel. 08-54 54 77 16, e-post per.thunstrom@ksla.se

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Box 6806, 113 86 Stockholm