Svenska Mosskulturföreningens tidskrift

INNEHÅLL.

(Vid alla hänvisningar betecknar den första siffran årtalet för årgången av tidskriften, den senare siffran sidan i den angivna årgången.)

I. Uppsatser och notiser samt referat
II. Sammanfattningar på tyska, engelska och franska språken

Originalförord

Författare- och uppsatsregister.

Alexandersson, G., Verklighet och förhoppningar i fråga om bränntorfindustrien, 19: 63.
Andersén, E., Om torfströ, 89: 93.
Andersén, Joh., Gul tartarisk plymhafre, 87: 277.
Andersen, M. P., Torfmull vid planteringen af fruktträd. 06: 165.
Mossutdikningen och frostländigheten. 09: 172.
Litteratur. 20: 239.
Andersson, A., Tornby egendom och dess invallningar mot sjön Roxen, 27:281.
Andersson, C. P., Hvilken betydelse hafva torfströföreningar, och huru böra de lämpligen organiseras? 06: 39.
Andersson, G., Torfmossarnas bidrag till kännedomen om Skandinaviens forntida växtgeografi. 90: 2.
Om sänkningen av sjöarne Kalfven och Fegen. 90: 446.
Studier öfver ogräsvegetationen på sydsvenska torfmossar. 90: 492.
Om metoden för botanisk undersökning af olika torfslag. 03: 526.
Andersson, P. J., Meddelande från svenska mossodlare. 93: 292.
Andrée, L, Igensåning i höstsäd å dyjord. 91: 335.
Anrep, A., Torfeldning i vanliga kakelugnar. 01: 100.
Några erfarenheter om torfens torkning, dess form och formning. 01: 299.
Om torkning av torf. 02: 158.
I bränntorffrågan. 02: 288.
Torfskolan vid Emmaljunga. 02: 487.
Torfmaskintäflan och torfmaskiner. 03: 76.
Torfeldning. 07: 557.
A. M, Torffilter för slaskvatten. 90: 319.
Melilotus alba. 90: 320.
Allmänna afdikningsanslaget. 14: 139.
Arenander, E. O., En mångårig mossjordsvall. 91: 159.
Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen och i hvilken riktning bör den utvecklas? Västernorrlands län. 01:191.
Arnstadt, A., Kalk och mergel, två inom jordbrukets område viktiga faktorer. 90: 69.
Aronsson, L., Exkursionsledare för Sv. M. F:s utfärd i Malmöhus län måndagen d. 6 och tisdagen d. 7 Juli 1931. 31: 151.
Arrhenius, J., Om hvitmossarnas odlingsvärde. 87: 66.
Verkan af odlingslånefonden. 88: 109.
Aspegrén, S., Båtnadsuppskattning vid vattenavledningsföretag. 28:354.
Atterberg, A., Om hafresorter, företrädesvis passande till odling på mossjord. 87: 198.
Ur Kalmar Kemiska Stations Årsberättelse. 91: 121.
De stora mossarna i Jönköpings län. 06: 157.

Bankeberg-Finsjö, A.-B., Bankeberg med Ekhult, Högserum och Finsjö. 02:349.
Bauman, A., Hvad har sista sommarens intensiva torka och i öfrigt ogynnsamma väderleksförhållanden lärt oss med afseende på fastmarkens och mossjordens odling och skötsel 05: 12.
och von Feilitzen, Hj., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1905. 06:256.
Redogörelse för försöksassistentens förrättningsresor år 1905. 06:283.
och von Feilitzen, Hj., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1906. 07:219.
Redogörelse för extra kulturingeniörens förrättningsresor år 1906. 07: 264.
Växtföljden på torfjord. 08: 26.
Tufdunstorfens värde som odlingsjord. 08: 49.
och von Feilitzen, Hj., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1907. 08:139.
Redogörelse för e. kulturingeniörens förrättningsresor år 1907. 08:203.
och von Feilitzen, Hj., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1908. 09:245.
Skånska torfberedningsmetoder. 09: 277.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningsresor år 1908. 11. 09:394.
Kontinuerligt verkande torfströpress. 09: 578.
och von Feilitzen, Hj., Sv. M. F:s fältförsök i olika län. År 1909. 10:280.
Redogörelse för kulturingeniörernas tjänsteresor år 1909. 11. 10:336.
Några ord om våtarfven och kampen mot detta mossodlarnas svåraste ogräs. 11 : 46.
Något om nu gällande arbetspriser för upptagning och tillverkning af torfströ och bränntorf för eget behof. 11: 141.
och von Feilitzen, H., Sv. M. F:s fältförsök i olika län under år 1910. 11: 157.
Tillverkning af stryktorf. 11: 188.
Hvarifrån härleder sig benämningen "backtorf"? 11:189.
Redogörelse för kulturingeniörernas tjänsteresor år 1910. 11. 11:252.
En ny stubbrytare för mossodlingar. 12: 37.
En vivianitförekomst i Kronobergs län. 12: 67.
Statens järnvägars bränntorfuppköp. 12: 69.
Torfströets användning i hönshus. 12: 71.
Redogörelser för kulturingeniörernas förrättningar under året 1911. III. 12: 309.
Redogörelser för kulturingeniörernas förrättningsresor år 1912. III. 13: 307.
Hvitmossvallårnas räntabilitet. 14: 61.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1913. III. 14:225.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1914. III. I Södra distriktet. 15: 263.
En enkel bränntorfmaskin. 15: 414.
Slamtorftillverkning i Holland, sådan den utfördes under förra hälften av 1700-talet. 16: 168.

Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1915. III. Inom södra distriktet. 16: 327.
Bidrag till frågan om hvitmossodlingens räntabilitet. 17: 1.
Torfströskäraren "Flahult" 17: 110.
Redogörelse För kulturingeniörernas förrättningar år 1916. III. Södra distriktet. 17: 282.
Odlingsknif. 18: 184.
Dikning af mossodlingar 18: 185.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1917. III. Södra distriktet. 18: 345.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1918. III. Södra distriktet. 19: 270.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet år 1919.III. Södra distriktet. 20: 79.
Enkel och praktisk strötorflada. 20: 209.
Förslag till norm för beräkning af värdet å torf i fast mosse, respektive hela i mossen förefintligt torflager. 20: 293.
Praktiska synpunkter och erfarenheter med afseende på torfjordens dikning. 21: 28.
Bidrag till torfmarkslärans belysning från praktisk jordbrukssynpunkt. 21: 150.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet under år 1920. III. Södra distriktet. 21: 165.
Huru förhåller sig en torvjords odlingsvärde till dess humifieringsgrad? 22: 75.
Berättelse över kulturingeniörernas verksamhet under år 1921. III. Södra distriktet. 22: 128.
Kostnadsberäkningar vid nyodlingsförsök på mossar. 23: 81.
Förslag till norm för beräkning av en marks värde från jordbrukssynpunkt. 23: 125.
Berättelse över kulturingeniörernas verksamhet under år 1922. III. Södra distriktet. 23: 132.
Några resultat från M. F:s förevisningsfält på sydsvenska höglandet. 23: 226.
Genmäle till föregående uppsats: "Värdering av nyodlingsmark." (av C. Rohtlieb). 23: 343.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1923. IV. Södra distriktet. 24: 117.
Dalsjöfors fabriker och mossodlingar. 24: 284.
Förbättring av gräsväxten på kärrängar och mader. 25: 143.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1924. IV. Södra distriktet. 25: 153.
Kan uppodling av mossar tillrådas i sådan utsträckning att den möjliggör anläggning av självständiga jordbruk å desamma? 25: 330.
Från det praktiska mossodlingsarbetet. 26: 58.
Om markvärdering vid dikning och vattenuppdämning. 26: 75.
Vallförbättring genom hjälpsådd med klöverfrö,. 26: 90.
och Osvald, H, Råd och rön i mosskultur. 26: 101.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1925. 1. Södra distriktet. 26:149.
Då pjätterydsborna upptäckte konstgödningen och kalken. 26:190.
Gödsling och skörd på olika torvjordslag. 26: 300.
Från det praktiska mossodlingsarbetet. 26: 373. 28: 49.
Högmossodling. 27: 33.

Mosskulturföreningens äldsta försöksvärd. 27: 57.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1926. 1. Södra distriktet. 27:113.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1927. 1. Södra distriktet. 28:129.
Bedömning av odlingsvärdet hos torvmarker. 28: 214.
Är den nu brukliga värdesättningen av genom vattenavledning uppkommen förbättring av odlingsmark tillfredsställande? 28: 222.
Om köldskador å mossodlingar. 28: 235.
Från den lokala försöksverksamheten. 28: 238.
Båtnadsuppskattning vid vattenavledningsföretag. 28: 358.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1928. I. Södra distriktet. 29:148.
Svenska Mosskulturföreningens mönsterbetesvallar. 30: 12.
Betesvallar på torvjord. 30: 45.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1929. 1. Södra distriktet. 30:48.
Några resultat från slåttervallarna å Svenska Mosskulturföreningens förevisningsfält i södra Sverige. 30: 329.
Vesans invallningsföretag. 31: 33.
Rågodling på torvjord. 31: 47.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1930. 1. Södra distriktet 31:50.
Vilken inverkan har vallinsådd på avkastningen av skyddssädet på nyodlad mossjord? 31: 363.
Om återväxten på slåttervallar på torvjord. 32: 42.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1931. 1. Södra distriktet. 32:69.
Beteskulturharven "Rekord". 32: 77.
Täckdikning med tubulator. 33: 34.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1932. 1. Södra distriktet. 33:41.
Huru höja avkastningen av det naturliga växtbeståndet på bottnen av en för höproduktion tappad sjö? 33: 106.
Nyodling av mossar som reservarbete. 33: Bilaga.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1933. 1. Södra distriktet. 34:24.
Några försöksresultat från de kring Vesan nyvunna markerna. 34:188.
Davidssonska donationsfonden för jordbruket i Västbo härad. 34:281.
Landshövding Carl Malmroth †. 34: 284.
Nya fynd av Trapa. 35: 61.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1934. 1. Södra distriktet, 35:62.
Odling av rotfrukter och potatis på torvjord. 35: 175.
Vallodling på torv-jord. 35: 195.
Nya fynd av Trapa. 35: 219.
Beteskulturharven Rekord 3. 35: 315.
Havreodling på torvjord. 35: 316.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1935. I. Södra distriktet. 36:152.
Jämförande försök med harvning och plöjning vid nyodling av mossar. 36: 173.

Bilden å omslagets första sida. 36, nr 2: (6). 36, nr 3: (6) 36, nr 6: (5).
Några erfarenheter från upplysnings- och försöksverksamheten bland landets mossodlare. 36: 401.
Nuvarande kostnad vid nyodling av mossar 36: 624.
Olika mossjordsslag reagera olika mot torka. 36: 64-4.
Litteratur. 26: 95, 26: 223, 31: 281.
Baumann, A., Kan mossvatten användas till dricksvatten? 02: 216.
Benedicks. G., Till föreningen för mosskulturens främjande i mellersta och södra Sverige. 87: 293.
Om mossodlingarna vid Gysinge bruk. 88: 94.
Stormuren. 88: 102.
Gödslingsförsök vid Gysinge och Aspnäs år 1890. 913: 275.
Kulturförsök å mossjord vid Aspnäs. 97: 90.
Om mossodlingarna vid egendomarna Gysinge och Aspnäs. 97: 246.
Berg, Fr., Håll gräset genom betning alltid kort på betesvallarna. 18, 137.
Berggren, J. E., Myrarne och myrodlingarnes betydelse i Norrbottens län. 13:444.
Bergman, C. J., Gotland och Wisby. 92: 204.
Bergvall, E., Meddelande från mossodlare. 93: 348.
Berzelius, J., Om torf-strö. 88: 61.
Björkman, H., Mossodlingarna vid Tobo. 93: 540, 95: Bilaga till häfte 3.
Blasius, R., Öfver desinficering medelst torfmull. 91: 385.
Booberg: G., Torvinventering i Finland. 22: 222.
Om de subalpina mossarna i Riesengebirge. 22: 333.
Ett intressant fynd av fossil idegran i Ångermanland. 22:342.
Gisselåsmyrens ursprungliga vegetation. 23: 37.
Julamossen-Ymsen-Fredsbergsmossen. 24: 81.
Södra Sveriges torvtillgångar enligt Sveriges Geologiska Undersöknings torvinventering. 24: 267.
Litteratur. 22: 146, 22: 348, 23: 143, 23: 236, 23: 409, 23:413, 24:396.
Borgesius, T., Veenkolonierna i provinsen Groningen. 88: 177.
Borggrave, Om uppskattandet af högmossars tillväxt. 89: 78.
Born, Om torfströ som strömedel för hästar. 87: 116.
Bosin, A., Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen och i hvilken riktning bör den utvecklas? Västerbottens län. 01:177.
Bréal, E., Om ärtväxternas tillgodogörande af qväfve. 90: 216.
Brinell, J. A., Bidrag till studium af hvitmosstorfs natur. 19: 122.
Broander, N., De gotländska myrmarkerna och deras betydelse för jordbruket. 29: 305.
Brusewitz, Fr., Bränntorfberedning. 88: 34.
Ett stort utdikningsföretag afslutadt och afsynadt. 11:150.
Iakttagelser under igångsättandet, utförandet och afslutandet af torrläggningsföretag. 15: 48.
Sv. M. F:s sommarmöte i Ulricehamn 1924. 24: 273.
Sämåns och Grytteredssjöns regleringsföretag. 26: 479.
Nederländska hedsällskapets - Nederlandsche Heidemaatschappij - 40-årsjubileum. 28: 346.
Carlquist, C., Bil. C till Temnarens sänkning (av G. Nerman). 98: 95.
Carlsohn, O., Meddelande från mossodlare. 93: 298.
Cassel, G., Opraktiska och praktiska metoder vid sprängning av skogsvägar över mossar och myrar. 14: 188.

Kulturingenjörernas verksamhet år 1929. 11. Mellersta distriktet. 30: 50.
Betesvallar på torvjord. 30: 255.
Lönar det sig att använda torvströ? 31: 22.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1930. 11. Mellersta distriktet. 31: 52.
Liggsäden på torvjordarna. 31: 81.
Praktiska dikesrör för torvjordar. 31: 171.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1931. 11. Mellersta distriktet. 32: 70.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning. 32: 75.
Kaligödslingen till potatis. 32: 154.
Ekberg, L., †. 32: 199.
Claes Lewenhaupt, †. 32: 248.
Några odlingsresultat från försöksfältet vid Källmossen i Södermanland. 33: 29.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning. 33:36.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1932. 11. Mellersta distriktet. 33: 43.
Exkursionsledare för Sv. M. F:s utfärd i Södermanlands län fred. d. 7 o. lörd. d. 8 juli 1933. 33: 153.
Några aktuella frågor vid torvmarkernas utnyttjande för odling. 33:209.
Trärör för täckdikning. 33: 241.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning. 34: 19.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1933. 11. Mellersta distriktet. 34: 25.
Kok- och smakprov med potatis. 35: 33.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning. 35: 42.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1934. 11. Mellersta distriktet. 35: 63.
Exkursionsledare för Sv. M. F:s utfärd i Skaraborgs län onsd. d. 19 o. torsd. d. 20 juni 1935. 35: 97.
Vårens konstgödselpriser och torvjordarnas gödsling. 36: 41.
Bilden å omslagets första sida. 36, nr 1: (6).
Kulturingenjörernas verksamhet år 1935. 11. Mellersta distriktet. 36: 153.
Litteratur. 27: 200, 29: 156, 30: 316, 31: 285, 32: 201, 36: 267.
Dorff, P., Järn- och manganutfällningarna i Svartökärr. 32: 97.
Drake, A., Är det icke af högsta vigt, att Staten vidtager några ytterligare åtgärder för befordrande af de betydligare kärrens och mossmarkernas i vårt land afdikning och torrläggning; och är icke den höglandsplatå, som innefattar Småland och Vestgötadelen af Elfsborgs län, i detta hänseende i första rummet värd uppmärksamhet? 93: 153.
Dusén, K. F., Botaniska undersökningar af Sphagnumlemningar. 88: 276.
Torfmossarnas utvecklingshistoria. 89: 257.
Äro alla slags stenmjöl värdelösa som gödslingsämnen. 98: 445.
Eckerberg, A., van Feilitzen, C., och von Porat, C. O., Redogörelse för mosskultur-utställningen i Jönköping den 30 nov. 1886. 87: 2.
Edgren, J. Edv., Den första kursen i mosskultur i Sverige. 06: 367.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 23 nov. 1906. 07: 33.
Ur dagsprässen. 07: 188.
Sv. M. F:s kurs i mosskultur för småbrukare den 2-4 juli 1907. 07: 550.

Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 21 nov. 1907. 08: 8.
Ur dagsprässen. 08: 61.
och von Feilitzen, Hj., En profeldning med torf och gasverks koks i en ny, bränslebesparande kamin. 08: 216.
Sv. M. F:s andra småbrukarekurs den 29 juni-1 juli 1908. 08:441.
Utsikterna för export af torfströ till England. 08: 445.
Torfpulver i Amerika. 08: 485.
Ur dagsprässen. 08: 486.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 20 nov. 1908. 09: 29.
Sv. M. F:s tredjesmåbrukarekurs den 29-30 juni 1909. 09: 573.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 19 nov. 1909. 10: 34.
Ur dagsprässen. 10: 68.
Egerström, Fr., Kungörelse. 05: 154.
Ehrenborg, R:son C., Också ett skäl att utdika mossar. 11: 509.
Våra slumrande. 12: 197.
Ekelund, H., Svar till Ryttmästare M. Rahbek. 90: 294.
Beskrifning af apparater för kontinuerlig koksning af torf. 90: 296.
Hvilka erfarenheter hafva vunnits med användande af torfpulver såsom brännmaterial samt af de vid torfpulverfabrikation frånskilda Eriophorumfibrerna för tillverkning af tyg? 97:78.
Bränntorf och torfpulver. 13: 137.
Eklund, A., Exkursionsledare. 29: 248.
Ekholm, Th., Ny torftillverkningsmetod med artificiell torkning. 03: 153.
Ekstrand, E., Meddelande från mossodlare. 93: 344.
Ekstrand, Å. G., Förbrukningen af gödslingsämnen inom landet. 00: 183.
Elfving, F., De viktigaste kulturväxterna. 95: 359.
Elofson, A., Litteratur. 13: 203.
Några synpunkter beträffande anläggning och skötsel af betesvallar. 14: 77.
Rationell betesskötsel särskildt med hänsyn till mossjordens utnyttjande. 16: 483.
Engdahl, E., Om hvitmosseförband. 89: 32.
Engström, E., Sv. M. F:s sommarmöte i Östergötland den 8 och 9 juli 1927. 27:213.
Engström, G. R. S., öländska mossodlingarna. 02: 477.
Engström, 0. A., Meddelande från mossodlare. 93: 290.
Ericsson, G., Mosskulturföreningens och Utsädesföreningens gemensamma sommarmöten 1922. 22: 260.
Eriksson, E., En billig torfrifvare. 12: 74.
Ernberg, A., Ett bidrag till torfströfabrikationens historia i Sverige. 20: 357.
von Essen, M., Om foderväxtodling å mossjord på Herrenäs. 98: 507.
Eurenius, C. A., Meddelande från svenska mossodlare. 93: 293.
Ewe, E. V., Hvilka odlings- och kulturmetoder tillrådas i allmänhet å skånska mossar och särskildt inom Helgeåns vattenområde? 94:356.
Fabricius, O., och von Feilitzen, Hj., Undersökningar öfver bakteriehalten i oodlad och odlad mossjord vid Sv. M. F:s försöksfält vid Flahult. 05: 84.
Falk, Fr., Mosskulturföreningens sommarmöte i Uppsala 1916.16: 364.

Fegraeus, L, Om Gotlands myrar. 88: 58.
Feilberg, P, Pilkultur på den torrlagda Söborg sjö i Danmark år 1887. 88:72.
Gräsmarker och deras behandling. 96: 4, 96: 91, 96: 163.
Om samarbete mellan statsinstitutioner och privata. 98: 489.
von Feilitzen, C, Om våra mossar. 86: 9.
Eckerberg, A, och von Porat, C. O., Redogörelse för mosskulturutställningen i Jönköping den 30 nov. 1886. 87: 2.
Om gödningsämnen för mossar. 87: 35.
Anteckningar från en resa i Tyskland. 87: 85.
Till torfströfabrikanter. 87: 125.
Spridda erfarenhetsrön rörande mosskulturen. 87: 187.
Meddelanden från Kemiska stationen i Jönköping. 87: 254.
Kulturförsök vid Kemiska stationen. 87: 257.
Några meddelanden om gödningsförsök på mossjord. 87: 264.
Hvad hafva vi att lära af den tyska mosskulturen? 87: 311.
Analyser å mossjord utförda vid kemiska stationen i Jönköping. 87:347.
Om Kainit. 88: 70.
Torfströs värde. 88: 90.
Om kainitpriset. 88: 104.
Mossodling i Emsdistriktet. 88: 113.
Skola thomasslagg och kainit (äfven svafvelsyrad kali-magnesia) utströs på hösten för kommande vårsäd. 88: 128.
Ytterligare om kainiten. 88: 132.
Kalifältspat. 88: 133.
Praktisk gödseltabell. 88: 138.
Om thomasslagg. 88: 227.
Några meddelanden från kemiska stationen i Jönköping. 88: 311.
Kalifältspat. 88: 332.
T. H. Rimpau, †. 88: 332.
Om mossjordsanalyser. 88: 373.
Några anteckningar från resor under sommaren 1888. 88: 382.
Vegetationsförsök. 88: 392.
Allmänna svenska föreningen för odling och förädling af utsäde. 88: 408.
Fältförsök. 88: 416.
Några för mossodlare viktiga spörsmål. 89: 9.
Några reflektioner med anledning af Svenska Mosskulturföreningens möte i Jönköping den 24 nov. 1888. 89: 28.
Om växternas qväfvenäring. 89: 34.
Smärre meddelanden. 89: 37.
Om torfströfabrikation. 89: 68.
Mossängars gödsling och sandkörning. 89: 115.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet. 89: 122.
Torfströutställningen i Wenersborg. 89: 132.
Mossförsöksstationens i Bremen verksamhet under år 1888. 89: 171.
Om eldrior. 89: 187.
Om växternas qväfvenäring. 89: 217.
Om "jordyra" på mossar, 89: 225.
Om foderväxtodling på mossar. 89: 226.
Meddelanden från Kemiska stationen i Jönköping. 89: 230.
Föreningens för befordrande af mosskulturen i tyska riket generalförsamling i Berlin den 27 febr. 1889. 89: 331.
Om thomasslagg. 89: 390.
Rost på hafre. 89: 392.

Vegetationsförsök: under år 1889. 89: 415.
Om torfmulls användande förstädernas renhållning. 89: 451.
Om torfströ och torfmull. 89: 468.
Proftagning af mossjord. 89: 478.
Svenska Mosskulturföreningens fältförsök år 1889. 90: 32.
Bör mossodlaren upphöra med användandet af thomasslagg? 90: 146.
Kan hvitmossa användas såsom spånadsväxt? 90: 47.
Proftagning af mossjord. 90: 51.
Kan bränntorfven i någon form ersätta stenkol och koks? 90:92

Anteckningar från en resa i Tyskland sommaren år 1889. 90: 95.
Svenska Mosskulturföreningens vegetationsförsök. 90: 127.
Dyjord till gödselstäderna. 90: 207.
"Det danske Hedeselskab." 90: 208.
Mossarnes undersökning i Danmark. 90: 212.
Analyser å jordprof och hafre från mossodlingarna i Qvismaredalen. 90: 272.
En mossodling i Dalsland. 90: 299.
Ihre Myr. 90: 313.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet. 90: 341.
Iakttagelser vid inköp af artificiela gödselämnen. 00: 395.
Svensk apatit. 90: 397.
Svenska Mosskulturföreningens försöksfält vid Flahult. 90: 398. Rimpaus kulturmetod tillämpad i Sverige. 90: 400.
Om torfmulls användande för städernas renhållning. 90: 420.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1890. 90: 455.
Om torfmulls och torfströs användande såsom desodorisationsmedel. 91: 49.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1890. 91: 52.
Proftagning af mossjord. 91: 60.
Verksamheten vid mossförsöksstationen i Bremen åren 1889 och 1890. 91: 196.
Om torfmulls användande för städernas renhållning. 91: 200.
Mossjordarternas olika värde. 91: 276.
Svenska Mosskulturföreningens deltagande i 17: de Allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg. 91: 293.
Svenska Mosskulturföreningens. deltagande i 17:de Allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg 1891. 91: 371.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1891. 91: 470.
Mossjordarternas olika värde. 91: 475.
Proftagning af mossjord. 92: 3.
Mosskulturen i Danmark. 92: 60.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1891. 92: 62, 92: 158, 92: 359.
Kulturförsök med olika fosforsyrehaltiga gödselämnen. 92: 70. Om växtskadlig jord. 92: 128.
Bör man använda thomasslagg eller superfosfat såsom fosforsyregödsling på myrar. 92: 138.
Kalkning och mergling. 92: 196.
Hvad åsyftar Svenska Mosskulturföreningen och hvilka äro dess framtidsutsigter? 92: 276.
Mossodlingarne på Ryningsnäs. 92: 337.
Om sandtäckningsmetoden. 92: 347.

Julius Hensels gödslingssystem. 92: 355.
Några iakttagelser under en resa på Gotland. 92: 503.
Ur landtbrukslitteraturen. 93: 72.
Axel Fredrik Eckerberg †. 93: 79.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1892. 93: 118, 93: 351, 93: 542.
Axel Ribbing †. 93: 307.
Svenska Mosskulturföreningens vegetationsförsök i Jönköping samt fältförsök vid Flahult och Strömsberg. 93: 376.
Om inköp af artificiela gödselämnen. 93: 407.
Några redogörelser om kulturförsöken. 93: 467.
Genom hvilka organ upptaga leguminoserna luftens fria qväfve? 93:537.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1893. 93: 551.
Svenska Mosskulturföreningens vegetationsförsök i Jönköping samt fältförsök vid Flahult och Strömsberg. 93: Bilaga till häfte 6.
Proftagning af mossjord. 94: 3.
Svenska Mosskulturföreningens försök med olika kulturväxter år 1893. 94: 39, 94: 157, 94: 216, 94: 283.
Är det skäl att understödja Svenska Mosskulturföreningens verksamhet? 94 :64.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet bedömd av prof. Fleischer. 94: 69
Edvard Andersson †. 94: 70.
Utsädeshafre. 94: 74.
Förfalskning af artificiela gödselämnen. 94: 154.
Egendomen Stensjöholm. 94: 240.
Cirkulation och gödsling på nyodlad hvitmossa. 94: 242.
Tallriksharfven. 94: 244.
E. Dalgas †. 94: Bilaga till häfte 3: 16.
Experimentalfältet vid Flahult. 94: 410.
Proftagning af mossjord. 95: 3.
Huru böra mossodlingar skötas för att kunna lemna ekonomisk vinst? 95: 29.
Thomasslaggs olika lättlöslighet. 95: 49.
Försöksfältet vid Flahult. 95: 65.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök under år 1894. 95: 105, 95: 199.
Torfströ och torfmulls olika värde. 95: 113.
Några meddelanden från mossodlare. 95: 115.
Några meddelanden från försöksstationen i Rostock. 95: 117.
Är Mosskulturföreningens verksamhet värd att understödjas? 95: Bilaga till nr 3.
Handeln med thomasslagg efter dess citratlöslighet. 95: 257.
Växternas behof af vatten. 95: 276.
Böra högmossarna utdikas? 95: 279.
Hvilka rön hafva under året vunnits inom mosskulturens skilda områden? 95: 345.
Ett besök vid Aspnäs och Gysinge sommaren 1895. 95: 356.
Proftagning af mossjord. 96: 3.
Till tidskriftens läsare. 96: 41.
Försäljning af utsäde från Svenska Mosskulturföreningens experimentalfält. 96: 90.
Lönar det sig icke att odla mossar, och, är Svenska Mosskulturföreningens verksamhet gagnelig eller ej? 96: 119.

Katalog till Svenska Mosskulturföreningens Utställning vid adertonde Allmänna Svenska Landtbruksmötet i Malmö år 1896. Inledning. 96, nr 4: 3.
Om Svenska Mosskulturföreningen. 96, nr 4: 5.
Svenska Mosskulturföreningens jordanalyser. 96, nr 4: 31.
Mossjordprof. 96, nr 4: 129.31
Sveriges mossjordsarealer. 96, nr 4: 129.
Mossarnes industriela användning. 96, nr 4: 131.
Mossarnes odling. 96, nr 4: 148.
Jordförbättringsmedel. 96, nr 4: 149.
Gödselämnen för mossar. 96, nr 4: 157.
Skördeprodukter från mossar. 96, nr 4: 158.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök. 96, nr 4: 179.
Några anteckningar från en resa på Gotland sommaren 1896. 96, 240.
Kalkningens betydelse för jordbruket. 96: 263.
Försök med nitragin vid Flahults experimentalfält. 96: 296.
Ett gröngödslingsförsök vid Flahult. 96: 297.
Proftagning af mossjord. 97: 8.
Hvad har landtmannen att iakttaga för att höja jordbruket och minska produktionskostnaderna? 97: 94.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet. 97: Bilaga till nr 2.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök. 97: Bilaga till nr 2, 3, 4 och 6.
Om finska mosskulturföreningen. 97: 135.
Mosskulturen i Danmark. 97: 177.
Svenska Mosskulturföreningens försöksfält vid Flahult. 97: 181.
Om kreatursspillningens tillvaratagande. 97: 201.
Om torfströ. 97: 216.
Hvilka nyare rön äro gjorda på mosskulturens område? 97: 250.
Några anteckningar från resor under sommaren år 1897. 97: 281.
Skor till hästar, använda vid körning på sanka marker. 97: 292.
öfverstelöjtnant P. A. Ribbings 70:de födelsedag. 97: 293.
Ljunga mader i Jönköpings län. 97: 309.
Om benmjöls värde såsom fosforsyrehaltigt gödselämne. 97: 311.
Lönar det sig icke att odla mossar? 97: 313.
Proftagning af mossjord. 98: 7.
Försök med odling af olika potatisvarieteter på mossjord. 98: 26.
Bör jordbrukaren använda nitragin? 98: 30.
Om hvitmosstorfs olika användningssätt. 98: 49.
Stadskonsulent P. Nielsen †. 98: 57.
Om olika kalisalters inverkan på potatisskörden. 98: 113.
Är det för herrar jordbrukare skäl att använda stenmjöl såsom gödslingsämne? 98: 132.
Om rågodling på mossjord. 98: 168.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet. 98: 189.
Några erfarenheter från årets kulturförsök. 98: 496.
Proftagning af mossjord. 99: 7.
Om högmosseodling. 99: 56.
P. A. Ribbing. 99: 70.
Schultz-Lupitz †. 99: 92.
Sv. M. F:s kulturförsök vid Flahults experimentalfält (Mossfältet). 99: 161.
Sv. M. F:s kulturförsök på Gotland. 99: 184.
Kulturförsök på Gotlands myrar. 99: 255.

Sv. M. F:s verksamhet. 99: 271.
Kulturförsök med nitragin och alinit. 99: 312.
Proftagning af mossjord. 00: 7.
Till Herrar mossodlare. 00: 104.
Om kalkningens betydelse för jordbruket, olika kalksorter, kalk ugnar m. m. 00: 235.
Högmossarnas användning såsom odlingsmark. 00: 288, 00: 484.
Proftagning af mossjord. 01: 7.
Högmossarnas användning såsom odlingsmark. 01: Bilaga till häfte nr 3.
Kunna mossodlingar vara lönande? 02: 239.
Litteratur. 88: 212, 91: 372, 91: 373, 97: 294, 98: 59, 98: 138.
von Feilitzen, E., En öfverskådlig jämförelsetabell öfver olika bränslens värmevärden. 17: 531.
von Feilitzen, G., Utställningen för mosskultur och torfindustri i Berlin den 15-21 februari 1904. III. Torfindustri. 04: 200.
Några intryck öfver torfindustriens nuvarande läge i Europa. 05:26.
von Feilitzen, Hj., Skydd mot smittosamma sjukdomar. (Ref.) 93:22.
Landtbruksmötet i München den 8-12 juni 1893. 93: 370.
Några dagar i Österbotten. 94: 406.
Högmosseodlingarne vid Ocholt. 95: 267.
Försöksverksamheten vid Rothamsted. (Ref.) 96: 18.
Stallgödselns behandling ur nyare synpunkter. 96: 39.
Från mossförsöksstationen i Bremen. 96: 203.
Mossförsöksstationens i Bremen nya försöksfält. 96: 259.
Kalisalternas verkan på olika jordarter. 97: 9.
Om användandet af torfströ och torfmull för isdösar. 97: 286.
Om äldre tiders mossodlingar. 98: 151.
Finska Mosskulturföreningens årsbok för år 1897. 98: 166.
Torffiberindustrien - en ny industri. 98: 456.
Från andra nordiska landtbrukskongressen. 98: 460.
Hvad vi fingo se och lära under vår färd på Jutland. 98: 470.
Sv. M. F:s novembersammanträde. 99: 30.
Kärrodlingen i Finland och dess historia. 99: 82.
Mosskulturen i Österrike.. 99: 91.
Om renhållningsväsendet i städerna medelst användande af torfmull. 99: 103.
Sv. M. F:s sommarmöte på Gotland. 99: 204.
Om lerans betydelse som jordförbättringsmedel på mossjord från bakteriologisk synpunkt. 99: 332.
Försöksverksamheten vid Rothamsted i England. 00: 20, 00: 111, 00:203.
Från Sv. M. F:s höstsammanträde. 00: 77.
Från Sv. M. F:s studieresa i Norra Tyskland. 00: 345.
Sv. M. F:s sommarmöte 3-4 aug. 1900. 00: 367.
Om användandet af konstgjorda gödslingsämnen. 00: 471.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 22 nov. 1900. 01:8.
Huru beräknas bränslevärdet hos torf. 01: 110.
Sv. M. F:s fältförsök vid Flahult år 1901. 01: 115.
Sv. M. F:s kulturförsök på torfjord i Norrland. 01: 152.
Sv. M. F:s sommarmöte i Gefle 10-11 juli 1901. 01: 261.
Om zinkförgiftning vid kärlförsök med torfjord. 01: 306.
Hvilka förändringar undergår mossjorden i kemiskt hänseende genom flerårig brukning och gödsling? 01: 319.
Föreningen för torfindustriens befrämjande inom Vestergötland och Dalsland. 01: 367.

Thermolith. 01: 370.
Proftagning af torfjord. 02: 7.
Om fodervärdet af på torfjord skördad säd, halm och hö, jämfördt med skördeprodukter från fastmarksjord. 02: 8.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 22 nov. 1901. 02: 39.
Odlingsförsök med olika potatisvarieteter utförda af Svenska Mosskulturföreningen. 02: 68.
Ett jämförande odlingsförsök med olika sorters fodermorötter. 02:85.
Om torfströet och dess betydelse för jordbruket. 02: 88.
Om bränntorfven och dess betydelse. 02: 92.
Strödda meddelanden. Värdet af högprocentiga kalisalter i förhållande till kainit. 02: 97.
Jordtemperaturmätningar på Flahults försöksfält åren 1897-1901. 02: 141.
Lönar det sig att öfvergödsla vallar på torfjord? 02: 171.
Hvad gör Bayerska staten för mosskulturens befrämjande? 1 02:217.
En dansk förening för torfindustriens befrämjande. 02: 221.
Ett nytt sätt att hålla innan-fönster fuktfria. 02: 225.
Flyttbara torfhässjor. 02: 249.
Sv. M. F:s fältförsök vid Flahult år 1902. 02: 252.
Genmäle. 02: 301.
Huru kunna naturliga ängsmarker på torfjord förbättras? 02:311.
Beräkningar öfver mossjordsarealerna i Sverige. 02: 322.
S. H. Samuelsson †. 02: 353.
S. M. F:s sommarmöte i Kalmar d. 8-10 juli 1902. 02: 420.
Hvilka erfarenheter hafva under sista året vunnits på mosskulturens område? 02: 457.
Mossjordsarealerna i Sverige.. 02: 481.
Om torfströtillverkningen vid Flahult. 02: 490.
Hvilket inflytande har sättpotatisens härkomst från olika jord på skörderesultat? 02: 494.
Kan torfströ användas som inströmedel i svinhus? 02: 495.
Ett bidrag till kännedomen om olika rödklöfversorters härdighet. 02: 501.
Proftagning af torfjord. 03: 6.
Dyjord som jordförbättringsmedel. 03: 11.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping 1902. 03: 19.
Underdånig skrifvelse om anställande af ytterligare en torfingeniör samt om ännu en torfskola. 03: 75.
Sv. M. F:s kulturförsök. 03: 105.
Kolonisation på högmossar i nordvästra Tyskland och Holland. 03:135.
Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1902. 03: 167.
Hvilket värde har s. k. mossgödning? 03: 233.
Det Norske Myrselskab. 03: 235.
Plan till Sv. M. F:s fältförsök vid Flahult år 1903. (12:te försöksåret.) 03: 238.
Torfströgödselns värde. 03: 261 a.
Om lufttorkning af torf. 03: 309.
Hvilka kulturväxter och varieteter däraf odlas på torfjord i olika trakter af landet? 03: 317.
Den släckta kalkens finlek. 03: 320.
Sv. M. F:s sommarmöte i Vadstena den 15-17 juli 1903. 03: 328.

Hvilka kulturväxter och varieteter däraf som odlas på torfjord i olika trakter af landet. 03: 365.
Ett besök på Stafsjö mosse under torfverksprofningarne. 03: 369.
J. W. Spånberg †. 03: 377.
Sv. M. F:s kulturförsök. 03:, 396.
Det projekterade torfförädlingsverket i Markaryd. 03: 441.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 04: 5.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping den 20 nov. 1903. 04:8.
Huru visar sig kalibrist hos klöfver och timotej. 04: 33.
Robert Tolf †. 04: 45.
Om kalciumcyanamid, ett nytt gödselämne, framställdt med tillgodogörande af luftens kväfve. 04: 54.
Torfpapp och torfträ. 04: 57.
Huru kan man veta, om en jord behöfver kalkas eller ej? 04: 59. Sv. M. F:s kulturförsök. 04: 73.
Huru visar sig kalibrist hos klöfver och timotej? 04: 96.
Utställningen af skördeprodukter från torfjord vid Sv. M. F:s höstmöte i Jönköping år 1903. 04: 111.
Om hackrensning af hafre på torfjord. 04: 133.
Sv. M. F:s deltagande i utställningen för mosskultur och torfindustri i Berlin 15-21 febr. 1904. 04: 148.
Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1903. 04: 157.
Utställningen för mosskultur och torfindustri i Berlin den 15-21 februari 1904. 1. Mossarne från naturvetenskaplig synpunkt. 04: 171. 11. Mosskultur. 04: 181.
Plan till Sv. M. F:s fältförsök vid Flahult år 1904. 04: 215.
Ett par praktiska prof med torfeldning i kaminer. 04: 250.
Strödda meddelanden. 04: 252.
Hvilka rotfruktssorter lämpa sig till odling på torfjord. 04: 294. Ett enkelt instrument till att förutsäga frost. 04: 315.
Sv. M. F:s kulturförsök. 04: 335.
Sv. M. F:s sommarmöte i Orsa och Mora 1904. 04: 346.
Huru bör en rationell mossodling bedrifvas under de förhållanden, som i Dalarne äro rådande? 04: 370.
Profning af maskiner och redskap för bränntorfberedning på föranstaltande af Kungl. Landtbruksstyrelsen utförd år 1903. 04:384.
Hvilka fel begås vid proftagning af bränntorfjord till kemisk undersökning? 04: 400.
Om vattensläckt och själfsläckt kalk. 04: 405.
Om ogräsets utrotande genom besprutning med järnvitriol. 04:413.
Kärrpotatis (Solanum Commersonii Dunal). 04: 436.
Om torfströ. 04: Bilaga till häfte nr 6.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 05: 5.
Sv. M. F:s höstsammanträde d. 24 nov. 1904. 05: 8.
Hvad har sista sommarens intensiva torka och i öfrigt ogynnsamma väderleksförhållanden lärt oss med afseende på fastmarkens och mossjordens odling och skötsel? 05:12.
Bränntorfutställningen. 05: 57.
Hvilket värde har skalad timotej som utsäde? 05: 79.
och Fabricius, O., Undersökningar öfver bakteriehalten i oodlad och odlad jord vid Sv. M. F:s försöksfält vid Flahult. 05: 84.
Sv. M. F:s kulturförsök. 05: 91.
August Salfeld †. 05: 147.

En anhållan till dem, som insända torfprof. 05: 153.
Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1904. 05: 224.
De senare årens försöksresultat vid Flahult. 05: 265.
och Haglund, E., Katalog öfver Svenska Mosskulturföreningens samlingar, upprättad den 1 mars 1905. 05: 373.
Försöksgården för växtkultur i Jönköping och planen till vegetationsförsöken år 1905. 05: 396.
Försöksfältet vid Flahult och planen till försöken år 1905. 05: 424.
Föreskrifter rörande skötseln af Sv. M. F:s förevisningsfält. 05:452.
Sv. M. F:s ordinarie sommarmöte i Jönköping 26-28 juli 1905. 05:460.
Ett besök vid kaligrufvorna i Stassfurt. 05: Bilaga.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 06: 5.
Sv. M. F:s ordinarie höstsammanträde i Jönköping 23 nov. 1905. 06: 17.
Om Sv. M. F:s förevisningsfält. 06: 22.
Ett bidrag till kännedom om fodervärdet hos grönfoder, skördat på olika utvecklingsstadier på torfjord. 06: 72.
Hafva hvitmossa och hvitmosstorf något fodervärde? 06: 77.
Hugo Grahl †. 06: 81.
Om bestämmelserna vid upphandling af hö för kronans räkning. 06: 146.
Alexander Müller †. 06: 163.
Ett exempel på huru en mossodling icke bör skötas. 06: 167.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping och vid Flahult 1905. 06: 193, 06: 341, 07: 8.
Plan till Sv. M. F:s fältförsök vid Flahult 1906. 06: 219.
En kurs i mosskultur. 06: 246.
och Bauman, A., Sv. M. - F: s fältförsök i olika län år 1905. 06: 256.
En offentlig profning af torfströrifvare, mekaniska anordningar för upptagning och utläggning af strö- och bränntorf m. m. 06:286.
En kurs i mosskultur. 06: 288.
Sv. M. F:s utställning vid tjugonde Allmänna Svenska Landtbruksmötet i Norrköping år 1906. 06: Bilaga till häfte nr 1.
Sv. M. F:s ordinarie sommarmöte i Norrköping d. 4 o. 5 juli 1906. 06: 327.
Några korta råd i mosskultur. 06: Bilaga.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 06: 5.
Några ord om torfströfabrikationen i Jönköpings län och dess utveckling. 07: 39.
Är tidig eller sen sådd af rofvor att föredraga? 07: 93.
Om försöken att framställa sprit ur torf. 07: 128.
Om bestämmelserna vid upphandling av hö för kronans räkning. 07: 133.
Adolf Coyet †. 07: 135.
Svartgödsel eller humuskiselsyra. 07: 155.
Huru mycket sätter sig en hvitmosse vid afdikning för frostländighetens minskande? 07: 161.
Enkel anordning för att göra mossvatten dugligt till dricksvatten. 07: 175.
En ny, effektiv torfströrifvare för handkraft. 07: 177.
Innehålla hvitmossa och hvitmosstorf garfsyror? 07: 179.
Torfmelassens värde. 07: 180.

Torfven som kraft- och kväfvekälla. 07: 184.
En kurs i mosskultur för småbrukare. 07: 196, 07: 308.
Ett sextonårigt gödslingsförsök på torfjord. 07: 199.
och Bauman, A., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1906. 07: 219.
Några ord om gödselstaden på försöksfältet vid Flahult och gödselns förvaring därstädes. 07: 271.
Plan till försöksfältet vid Flahult år 1907. 07: 288.
Nedsättning af kalkfrakterna. 07: 303.
svenska Torfindustriföreningen. 07: 307.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping och vid Flahult år 1906. 07: 380.
Wilhelm Kylberg †. 07: 491.
Föreningens sommarmöte i Östersund d. 18-19 juli 1907. 07: 495.
Hvilka erfarenheter hafva vunnits genom Sv. M. F:s fleråriga försöksverksamhet i Jämtlands län, och huru bör med ledning därav uppodlingen bedrifvas för att lämna största ekonomiska vinst? 07: 509.
Mosskultur och torfindustri vid 8:de internationella jordbrukskongressen i Wien. 07: 559.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 08: 5.
Om det nya försöksfältet vid Eckersholm och därstädes under år 1907 utförda arbeten. 08: 13.
Kvarhåller ett torfströ med högre absorbtionsförmåga än ett annat även utsatt för tryck en större mängd vätska än det senare? 08: 36.
Hvilket värde. har affallskalk från sulfatcellulosafabriker såsom jordförbättringsmedel på kalkfattiga mossar? 08: 42.
Än en gång torfmelassen. 08: 51.
Berättelse öfver verksamheten vid Sv. M. F:s kemiska laboratorium år 1907 (4:de arbetsåret). 08: 69.
Fortsatta kulturförsök med de nya kväfvegödselmedlen. 08: 91.
Lönar det sig att anlägga betesvallar på hvitmossar? 08: 119.
Ett par profningar med olika torfmullsklosetter. 08: 125.
Använd tidiga hafresorter på mossodlingar. 08: 130.
Tyska mosskulturföreningen. 08: 133.
Sv. M. F:s andra småbrukarekurs. 08: 135, 08: 235.
Peder Arvid Ribbing †. 08: 137.
och Bauman, A., Sv. M. F: s fältförsök i olika län år 1907. 08: 139.
och Edgren, J. Edv., En profeldning med torf och gasverkskoks i en ny, bränslebesparande kamin. 08: 216.
Plan till fältförsök vid Flahult 1908. 08: 237.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping och vid Flahult 1907. 08: 259, 08: 375.
Några undersökningar öfver frostens inverkan på strötorfvens vattenuppsugningsförmåga. 08: 431.
Föreningens sommarmöte i Borås den 15-16 juli 1908. 08: 448.
Något om mossar och mossodling i Älfsborgs län. 08: 469.
Affallskalk från sulfatcellulosafabriker och dess användning. 08:481.
Mot flugor i stall och ladugårdar. 08: 486.
Om gröngödsling. 08: Bilaga.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 09: 1.

Resultaten af de sista fem årens odlingsförsök med 46 olika potatissorter på något mullhaltig sandjord vid Flahult. 09: 15.
Kalksalpeter och karbidkväfve. 09: 57.
Betesvallar på torfjord vid Sagnitz i Lifland. 09: 91.
Huru understödjes mosskulturen af allmänna medel i olika länder? 09: 100.
Södermanlands läns hushållningssällskap anordnar praktiska kurser i torfströberedning samt lämnar ut lån till torfströföreningar. 09: 109.
Använd torfmull vid plantering af fruktträd. 09: 112.
Torfströexporten från Holland. 09: 113.
Mosskolonierna i Holland anses för de mest blomstrande åkerbruksdistrikten i landet. 09: 113.
Mosskultur i gamla da'r. 09: 114.
Berättelse öfver verksamheten vid Sv. M. F:s kemiska laboratorium 1908 (5:te arbetsåret). 09: 117.
Hj. Palmstierna †. 09: 138 b.
Huru mycket kväfve innehåller en lupinskörd, som nedplöjes till gröngödsling. 09: 139.
Nitro-Bacterine, nitragin eller ympjord. 09: 154.
En praktisk stubb-brytare. 09: 164.
Hvilka gödselmedel få blandas med varandra? 09: 166.
Fortsatta kulturförsök på torfjord med violett kärrpotatis. 09: 167.
En kurs i mosskultur för småbrukare. 09: 197.
Några undersökningar öfver torfströs vattenuppsugningsförmåga och sätten att bestämma densamma. 09: 201.
Dräneringsrör med vågformiga fogar (system Jensen). 09: 241.
och Bauman, A., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1908. 09: 245.
Till hvilket djup bör torrläggningen af mossmarkerna verkställas? 09: 270.
Hvilken inverkan har proftagningen af färdig bränntorf på analysresultatet? 09: 275.
En kurs i mosskultur för småbrukare. 09: 351.
Plan till fältförsöken vid Flahult år 1909. 09: 355.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorpsmossen 1908. 09: 401, 09: 473.
Kolonisation på mossarna i Bayern. 09: 467.
Några analyser af grundvatten från odlad och oodlad hvitmossevid Flahult. 09: 469.
Sommarmötet i Vestmanland d. 3, 4 aug. 1909. 09: 539.
Mossar och mossodlingar i Västmanland. 09: 561.
Nya undersökningar öfver de kväfveförluster gödseln undergår i ladugården och i gödselstaden vid användande af torfströ halm eller sågspån som. strömedel. 10: 10.
Hvilka erfarenheter hafva vunnits i utlandet och hos oss med, odling af köksträdgårdsväxter på torfjord. 10: 38.
Strödda meddelanden. 10: 64.
Berättelse öfver verksamheten vid Sv. M. F:s kemiska laboratorium 1909 (6:te arbetsåret). 10:75.
Hvilken inverkan har kalkens finlek på dess verkan som jordförbättringsmedel på kalkfattig torfjord? 10: 95.
Om sammansättningen och gödselvärdet hos torfaska. 10: 101.
Gödslingsförsök med nötkreatursgödsel med torfströ, halm eller sågspån som inströ. 10: 111.
En kurs i mosskultur för småbrukare. 10: 167.

Sv. M. F. och dess verksamhet. 10: 169.
Plan till fältförsöken vid Flahult 1910. 10: 241.
Förnyade ympningsförsök till blå lupiner på oförmultnad vitmossjord med nitrobacterine, nitragin och ympjord. 10: 263.
Ett enkelt sätt - att framställa bränd kalk ur bleke, snäckgyttja och dylikt. 10: 272.
och Bauman, A., Sv. M. F:s fältförsök i olika län år 1909. 10: 280.
Fonolitmjöls eller s. k. kalisilikats gödselvärde på torfjord. 10: 297.
Några praktiska försök till utrönande af torfströs bruksvärde i ladugården. 10:312.
Fodervärdet hos torfmelass eller molasin. 10: 318.
En kurs i mosskultur för småbrukare. 10: 325.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorpsmossen år 1909. 10: 382, 10: 471.
Ny torfströanalysmetod. 10: 435.
Wassis spadrullharv. 10: 436.
Sommarmötet i Blekinge d. 26-27 juli 1910. 10: 443.
Gödslingsförsök på norrbottniska myrar. 10: 507.
Brefkort af "torfmossa"? 10: 539.
Några praktiska erfarenheter i mosskultur. 10: Bilaga.
Undersökningar öfver olika inströmedel i ladugården och deras inverkan på gödselns sammansättning, förändringar under lagringen och värde på åkern. 11: 1.
Hvilket värde har nitrammonkalk på torfjord? 11: 16.
Kan man utrota skadeinsekter i jorden med vaporite? 11: 39.
Några undersökningar öfver förekomsten av azotobacter i torfjord. 11: 53.
Har täljstensmjöl något värde som gödselmedel? 11: 57.
Om bränntorfvens "stybbning" en olägenhet vid dess användande till hushållsbränsle. 11: 79.
Om torfmull som fyllnadsämne i trossbottnar. 11: 90.
A. Werner Cronquist †. 11: 100.
M. Rahbek †. 11: 102.
Moritz Fraenckel †. 11: 103, 11: 107.
En praktisk jordbrukares erfarenheter rörande torfströ och dess användning. 11: 110.
Ett par uppsatser om olika hushållsbränslens och särskilt bränntorfs pris och värde. 11: 122.
Den nya cementerade gödselstaden vid Flahult. 11: 135.
och Bauman, A., Sv. M. F:s fältförsök i olika län under år 1910. 11:157.
Azotogen, nitragin eller ympjord? 11: 211.
En ny täckdikningsmetod för djupa mossar. 11: 227.
Om fångars och lösdrifvares användande till mossodlingsarbete. 11:293.
Berättelse öfver verksamheten vid kemiska laboratoriet 1910 (sjunde arbetsåret). 11: 303.
Om några på torfjord skördade kulturväxters halt av kväfve och viktigare askbeståndsdelar. 11: 329.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping vid Flahult och Torestorpsmossen år 1910, 11: 405,11: 553.
Katalog till Sv. M. F:s utställning vid 21:sta allmänna svenska landtbruksmötet i Örebro 1911. 11: 510.
Sommarmötet i Örebro 5-6 juli 1911.11: 535.

Hvad har Svenska Mosskulturföreningen uträttat under de gångna 25 åren? 11: 615.
Några praktiska erfarenheter i mosskultur. 11: Bilaga.
Nya metoder för renande af järnhaltigt vatten. 12: 59.
Om sumpmarkers tillgodogörande i Frankrike. 12: 63.
Om torfströets förmåga att förhindra kväfveförluster ur kreaturens flytande spillning. 12: 72.
Ett nytt exempel på torrläggningens inverkan på skogsväxten på torfjord. 12: 104.
Några undersökningar öfver de mängder växtnäringsämnen, som med nederbörden uttvättas och gå förlorade från obevuxen och med olika kulturväxter bevuxen torfjord. 12: 111.
Profning af ett par torfströrifvare för handkraft. 12: 187.
En kurs i mosskultur. 12: 218.
Sv. M. F:s fältförsök i olika län under år 1911. 12: 219.
Är det gödselvatten som utpressas ur torfströgödseln i gödselstaden mindre näringsrikt, än när det uppsuges af torfströet ? 12:231.
Huru mycket flytande uttömningar kan torfströet i praktiken uppsuga i ladugården, då det begagnas som bädd under kreaturen? 12: 234.
Några korta råd i mosskultur. - 12: 299,
Mosskulturföreningens sommarmöte i Värmland den 16-17 juli 1912. 12: 423.
Sv. M. F:s kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorpsmossen 1911. 12: 353, 12: 450, 13: 1.
Markförsumpningen inför riksdagen och mosskulturföreningens utlåtande i denna fråga. 12: 482.
Professor Anton Baumann †. 12: 499.
Direktör L. C. Wolff †. 12: 501.
Strötorf utrotande ljung. 12: 503.
Om fosforsyregödslingen och dess betydelse för mosskulturen. 12: Bilaga.
Plan till fältförsöken vid Flahult och Torestorpsmossen samt vegetationsförsöken i Jönköping år 1912. 12: Bilaga.
Berättelse öfver verksamheten vid Sv. M. F:s kemiska laboratorium år 1911 (åttonde arbetsåret). 12: Bilaga.
Lönar det sig bättre att använda de goda, kväfverika torrmarkerna till odling eller till bränntorfberedning? 13: 101.
Kan Tunisfosfat användas som fosforsyregödselmedel. på torfjord? 13: 111.
Fosforsyregödsling med olika fosfater på torfjord. 13: 142.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1912. 13: 207.
Lugner, I., och Nyström, E., Om fodervärdet hos på torfjord odlad ängskafle och skördetidens inverkan därpå. 13: 224.
Några ord om Hallands torfmarker och deras tillgodogörande i kulturellt och industriellt hänseende. 13: 24,5.
Profsprängningar vid Flahult med jordbruksdynamit. 13: 262.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorpsmossen 1912. 13: 338, 13: 387.
Gödsla Edra mossodlingar. 13: 384.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Norrbotten den 18 och 19 juli 1913. 13: 427.
Årets kurs i mosskultur i Jönköping. 13: 463.
Hvad kostar det att tillverka bränntorf i Ryssland? 13: 426.
Vetenskapsmäns användande som experter vid järnvägsbyggen. 13:487.

Huru böra mossodlingar gödslas för att lämna bästa möjliga ekonomiska resultat? 13: Bilaga.
Plan till Svenska Mosskulturföreningens fältförsök vid Flahult och Torestorpsmossen samt vegetationsförsök i Jönköping år 1913. 13: Bilaga.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1912 (nionde arbetsåret). 13: Bilaga.
Till Norrbottens läns Kungl. Hushållningssällskap. 14: 5.
Kan man använda cementtrummor vid broöfvergångar i högmossar? 14: 11.
Hvilka nyare rön hafva under de. senaste fem åren vunnits på mosskulturens- område? - 14: 12, 14: 121.
Fortsatta sprängningsförsök med agridynamit. 14: 29.
Utlåtande rörande möjligheten af att förlägga en kontingent straffarbetsfångar till Mästermyr på Gottland A och för dess uppodling afgifvet af Svenska Mosskulturföreningen. 14: 35.
Femåriga odlingsförsök med 27 olika nyare potatissorter på sandjord vid Flahult. 14: 43.
H. V. Tiberg †. 14: 70, 14: 167.
Kaukasisk vallörts fodervärde. 14: 70.
Huru skall man kunna hålla trädgårdsgångar, gårdsplaner och vägar fria från ogräs? 14: 143.
En kemisk undersökning af mossjordshö, som förorsakat sleksot. 14: 155.
Huru bekämpa flugorna i stad och på landet? 14: 162.
Program för Mosskursen i Jönköping den 26 och 27 juni 1914. 14: 174, 14: 303.
Ett nytt sätt att bli af med trädstubbar i åkern. 14: 176.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1913. 14: 177.
Några ord om mossodling och torfindustri i Nordamerikas förenta stater. 14: 196.
Ett par kalkrika affallsprodukters värde i förhållande till släckt kalk och kalkstensmjöl. 14: 210.
Kväfvemängden i nederbörden. 14: 272.
Ett femårigt gödslingsförsök med nötkreatursgödsel med torfströ, halm. eller sågspån som inströmedel. 14: 273.
Torfströ-slaskfilter. 14: 282.
Klöfverarter af olika härkomst. 14: 295.
Om kaligödslingens frostskyddande egenskaper. 14: 299.
Sommarmötet i Växjö. 14: 309.
Några praktiska erfarenheter från ostpreussiska mossodlingar. 14:338.
Odling af hvitkål på högmossar. 14: 346.
Mosskulturkursen i Jönköping. 14: 353.
Glöm ej att så rofvorna i rätt tid! 14: 375.
Motorplogar och andra redskap för jordens bearbetning medels motordrift. 14: 383.
En minnessten vid Flahult öfver- Carl von Feilitzen. 14: 386.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorp år 1913. 14: 393, 15: 3.
Ogräset på mossodlingarne. 14: 429.
Ett besök vid torfpulverfabriken vid Bäck. 14: 435.
Huru mycket växtnäringsämnen borttager en rotfruktsskörd från jorden? 14: 445.
Försök att motverka frostskada genom alstrande af rök. 14: 447.

Plan till Svenska Mosskulturföreningens fältförsök vid Flahult och Torestorpsmossen samt vegetationsförsök i Jönköping år 1914. 14: Bil.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1913 (tionde arbetsåret). 144 Bil.
Hvilken erfarenhet har på sista tiden vunnits rörande sprängämnens användande vid jordbruksarbeten? 15: 59.
Hvilka rotfruktsslag lämpa sig till odling på torfjord? 15: 109.
Jämförande utfodringsförsök med hö från torfjord och fastmarksjord. 15: 115.
Trädskolor på hvitmossejord. 15: 126.
och Nyström, E., Nitragin, azotogen, farmogerm och ympjord till lupiner på oförmultnad hvitmossejord. 15:127.
Är det fördelaktigt för vallens fortfarande bestånd att beta slåttervallar på hvitmossejord på hösten eller taga tvenne skördar där? 15: 139.
Huru skall man utrota gåsmura på torfjordsvallar. 15: 145.
Behöfver man vid torfeldning i kakelugnar använda ugn, extra lös rost eller särskild insats? 15: 149.
Medför det några olägenheter att blanda kalksalpeter (Norge-salpeter) med andra gödselmedel? 15:174.
Profning af en mindre torfströrifvare för handkraft. 15: 184.
Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande fångars användande till jordbruks- och specielt mossodlingsarbete. 15: 189.
Huru mycket växtnäringsämnen bortgår med dräneringsvattnet och skördarna från olika torfjord vid odling till gräsmark. 15: 193.
Lökodling på torfjord i Amerika. 15: 211.
Svenska och utländska stenkols bränslevärde jämfördt med bränntorf. 15: 215.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1914. 15: 216.
Ett flerårigt försök med olika klöfver- och grässlag i rensådd på högmosse vid Långbanshyttan i Värmland. 15: 235.
En hvar sin egen vältfabrikant. 15:250.
Praktisk flugfångare för ladugårdar, stallar och kök m. m. 15: 280.
Norrbottniska kulturförsök på myrjord åren 1909-1913.15: 282.
Svartrosten och Berberisbusken. 15: 285.
Program för mosskursen i Jönköping den 2 och 3 juli 1915. 15: 289.
Elfvaåriga sortförsök med fodermorötter på sandjord vid Flahult. 15: 293.
Myrutdikningen för skogsbörd i Västerbottens län åren 1905--1914. 15: 316.
Mossodling bedrifves med framgång på vissa platser i Nordamerikas förenta stater. 15: 324.
Några erfarenheter rörande gröngödslingsväxter och gröngödsling på sandjord och hvitmossejord vid Flahult. 15: 326.
Ett bidrag till kännedomen om olika kaligödselsalters hygroskopicitet. 15: 382.
Om olika fina partiklars vattenuppsugningsförmåga hos torfmull. 15: 416.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid
Flahult och Torestorp år 1914. 15: 441, 16: 51, 16: 119.

Om betesvallarne på torfjord vid Flahult och Torestorp och därmed vunnen erfarenhet. 15: 474.
Sommarmötet i Halland. 15: 528.
Skrivelse till Kungl. Maj:t rörande minderårigas användande vid torfströ- och bränntorffabriker. 15: 561.
Tillägg till Hj. Åkerbergs uppsats: "Inläggning af färsk rotblast till ensilage." 15: 578.
öfver svensk bränntorfs bränslevärde. 15: 582.
Program för Svenska Mosskulturföreningens höstsammanträde å Stora hotellet i Jönköping fredagen den 19 november 1915 kl. 12 middagen. 15: 585.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1914. (Elfte arbetsåret.) 15: Bil.
Plan till Svenska Mosskulturföreningens fältförsök vid Flahult och Torestorpsmossen samt vegetationsförsök i Jönköping år 1915. 15: Bil.
Bränntorf har i höstas användts som bränsle vid frukttorkerier i Södermanland. 16: 23.
Något om maskinella anordningar för upptagande af afloppsgrafvar och diken i mossar. Resultatet av en enquète. 16: 24.
Torfutställningen. (Föredrag.) 16: 77.
Föreskrifter rörande proftagning af torfjord. 16: 101.
Grönsaksodling på hvitmossejord (högmossar). 16: 104.
Värmeledningsförmågan hos torfjord. 16: 105.
Hvarpå beror det, att starkt uttorkad torfjord endast med svårighet åter tager fuktighet till sig? 16: 107.
Bränntorffabrikation efter andelsprincipen. 16: 108.
Huru hög afkastning kan man erhålla af olika växter på en kväfvefattig torfjord, som blott kalkats och sandkörts men aldrig gödslats? 16: 159.
Några släcknings- och förvaringsförsök med bränd kalk från öster- och Västergötland. 16: 170.
Ha tåg och säf något fodervärde? 16: 216.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1915. 16: 221.
Ett exempel på olägenheterna af oafbruten hafreodling på kväfverik torfjord (lågmosse). 16: 269.
Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående Sveriges Geologiska Undersöknings förslag till torfmosseinventering. 16: 274.
Kurser i bränntorfberedning för landtbrukslärare, jordbrukskonsulenter och vandringsrättare. 16: 283.
Albert Atterberg †. 16: 316.
Program för mosskursen i Jönköping den 29 och 30 juni 1916. 16:321.
Tillägg till Hj. Åkerbergs uppsats: "Pilodlingarna på Flahult." 16:353.
Verkan af kalkstensmjöl framställt af ren kalk jämfördt med dolomitisk kalksten från Junosuando i Norrbotten. 16: 383.
och Hjertstedt, M, Ett bidrag till kännedomen om bränntorfs motståndskraft mot vatten. 16: 393.
och Lugner, I., Om några olika bränntorfsorters luftvolym och skenbara specifika vikt. 16: 401.
Ny Rysk torfindustriell tidskrift. (Litteratur.) 16: 403.
Om kreatursgödsel och konstgödsel på kväfvefattig torfjord. 16:409.
Hvarför försöka ej svenska torfströfabriker att få sälja torfmull till Kanarieöarna? 16: 436.

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående reglerande bestämmelser i afsikt att vid mossars afverkning i och för torfberedning försätta mossens botten i odlingsbart skick. 16: 437.
Odling af hampa på mossjord i Tyskland. 16: 446.
Sommarmötet i Uppsala. (Ref.) 16: 449.
Att bli af med trädstubbar i åkern. 16: 494.
Danska Hedesällskapets 50-årsjubileum. 16: 508.
En bränntorfingeniör skall anställas vid Finska Mosskulturföreningen. 16: 509.
Fritz Jonsson †. 16: 512.
Redogörelsen för 1915 års kulturförsök. 16: 514.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde äger rum å rådhuset i Jönköping lördagen den 25 november 1916 kl. 12 midd. 16: 517.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1915 (tolfte arbetsåret). 16: Bil.
Plan till Svenska Mosskulturföreningens fältförsök vid Flahult och Torestorpsmossen samt vegetationsförsök i Jönköping år 1916. 16: Bil.
Fodervärdet hos "Mosshö". 17: 14.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorp år 1915. 17: 16, 17: 129.
Hvad är orsaken till att bränntorfstillverkningen i vårt land hittills icke kunnat utveckla sig till någon storindustri, och att detta inhemska bränsle aldrig kunnat tillvinna sig allmänhetens fulla förtroende? 17: 71.
Suger torfströ, prässadt i balar, upp vatten ur fuktig luft? 17:92.
Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående bestämmande af lagligt mått på torfströ- och torfmullsbalar. 17: 94.
Några ord om s. k. torffibers användande inom textilindustrien samt om förbandsartiklar af hvitmossa. 17: 96.
Några påpekningar rörande proftagning för kemisk analys af torfjord, som skall användas såsom odlingsmark, till torfströ- eller bränntorfberedning. 17: 113.
Skada af frost på mossodlingar. 17: 197.
Fraktlindringarna å kalk för jordbrukets behof. 17: 202.
Tyska ersättningsmedel för bomull och ull som råämne för textila ändamål. 17: 206.
Melass skall vara ett effektivt botemedel mot sleksot. 17: 207.
Tag bättre tillvara på kreatursgödseln medels användande af torfströ. 17: 213.
Hvad bör under nuvarande kristid vidtagas för åtgärder för att så vidt möjligt tillgodose jordbrukets och speciellt mossodlingarnas behof af gödselmedel? 17: 217.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1916. 17: 246.
Olika kvävehaltiga gödselmedel på kväfvefattig torfjord. 17: 267.
Köksväxtodlingen på mossjord. 17: 316.
Program för mosskursen i Jönköping den 28 och 29 juni 1917. 17:323.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorp år 1916. 17: 327, 17: 465.
Praktiska svenska bränntorfspadar. 17: 361.

Några erfarenheter från åttaåriga försöksodlingar med köksväxter på kväfverik torfjord vid Torestorp. 17: 364.
Lugner, I., och Hjertstedt, H., Några undersökningar öfver bearbetad bränntorfdys krympning och viktsförändringar under torkningen. 17: 387.
Att den abnormt långvariga torkan under innevarande år skulle verka menligt på vegetationen ... 17:407.
Torfströ i häststallar. 17: 424.
Herrar nuvarande eller f. d. torfmossägare och torffabrikanter samt öfriga torfintresserade! 17: 425.
Till innehafvare af moss-, kärr- och myrmarker. 17: 429.
Sommarmötet i Tranås. (Ref.) 17: 432.
Kan man odla fruktträd och bärbuskar på mossjord? 17: 511.
Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande tillgodoseende af mossodlingarnas behof af konstgödsel. 17: 513.
Bränntorf har på sista tiden försöksvis användts för att del. vis ersätta kol vid gasverken. 17: 530.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde äger rum å Stora Hotellet i Jönköping lördagen den 24 november 1917 kl. 1 em. 17: 533.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1916 (trettonde arbetsåret). 17: Bil.
Om betesvallar på torfjord. 17: Bil.
och Lugner, I., Några undersökningar öfver karbidkväfves förhållande vid blandning med fuktig torfmull eller sand eller med enbart vatten. 18: 1.
Danmarks torfbränsleproduktion år 1917. 18: 119.
Lugner, I., och Hjertstedt, M, Fortsatta undersökningar öfver bränntorfs volym- och viktsförändringar vid torkningen. 18:138.
och Nyström, E., Elektrokali och kolsyradt kali som kaligödselmedel på torfjord. 18: 156.
Arealinventering af landets mossodlingar. 18: 199.
Torfströets betydelse under nuvarande kristid. 18: 213.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1917. 18: 272
Program för mosskursen i Jönköping den 28 och 29 juni 1918. 18:337.
De förhärjande vårfroster som de första dagarna af juni hemsökte stora delar af mellersta och södra Sverige ha tyvärr åstadkommit ej så obetydliga skador. 18: 367.
Försök med god och dålig förvaring af stallgödsel med torfströinströ. 18: 369.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorp, år 1917. 18: 377, 18: 465.
Vid förvaring af potatis öfver vintern brukar man på sina håll använda torr, släckt kalk som konserveringsmedel. 18: 400.
Leverera endast fullgod bränntorf. 18:402.
Till frågan om olika konstgödselmedels blandning vid utspridningen. Karbidkväfve och difosfat. 18: 405.
Torkan och jordfuktigheten i sandjord och mossjord vid Flahult. 18: 407.
Sommarmötet i Falköping 1918. (Ref.) 18: 429.
Försök med olika djup afdikning på torfjord. 18: 463.
Upprop. 18: 495.
Statskonsulenten E. Korsmos demonstrationsplanscher. (Litteratur.)18: 498.

Kopparsulfats inverkan på några olika kulturväxter på kväfverik torfjord. 18: 499.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde äger rum å Stora Hotellet i Jönköping fredagen den 29 november kl. 1 em. 18: 511.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1918. (Fjortonde arbetsåret.) 18: Bil.
Ett par försök med ympjord samt med nitragin från Centralanstaltens bakteriologiska afdelning till lupiner och vicker på hvitmossjord. 19: 33.
Kan det under nuvarande kristid med dess höga bränslepriser och brist på foder vara nationalekonomiskt berättigat att använda odlade mossar till bränntorfberedning. (Föredrag.) 19:54.
Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande import af konstgödsel för mossodlingar och möjligast snabb distribution af inkomna partier. 19: 80.
En praktisk kurs i täckdikning på mossjord. 19: 82.
Med totalskörden i Sverige borttagna mängder kväfve, fosforsyra och kali. (Ett beriktigande.) 19. 85.
Kan man odla lin på mossjord? 19: 88.
Hvilket värde hafva dyjord och dyjordskomposter såsom jordförbättringsmedel enligt hittills vunnen erfarenhet? 19: 97, 19: 193.
Beriktigande rörande modeller till stängsel på betesvallar. 19: 127.
Vivianit som fosforsyrehaltigt gödselmedel på torfjord. 19: 138.
Torfbriketters motståndskraft mot vatten. 19: 187.
G. Benedicks †. 19: 189.
Erik Mannerfelt †. 19: 190.
Om själfupphettning och själfantändning hos torf. 19: 251.
Ytterligare ett litet bidrag till frågan om den direkta verkan samt efterverkan på torfjord af fosforsyregödsling i superfosfat och thomasfosfat. 19: 293.
Program för mosskursen den 4 och 5 juli 1919. 19: 310.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte afhålles i Jönköping den 28 och 29 juli. 19: 312.
Skall man på mossjord så om hafre, som skadats af vårfroster? 19:360.
och Lugner, I., I livad mån inverkar regnig väderlek under transporten af bränntorf på dennas fuktighetshalt? 19: 369.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1918. 19: 374.
och Nyström, E., Fortsatta kalkningsförsök med dolomitisk kalksten från Junasuando i Norrbotten. 19: 381.
Sommarmötet i Jönköping 1919. (Ref.) 19: 388.
Sveriges yngste mossodlare. 19: 407.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde äger rum å Stora Hotellet i Jönköping lördagen den 22 november kl. 1 em. 19: 417.
Om torvströberedning för småbehov. 19: Bil.
Försöken att framställa textilämnen ur torvfiber. (Föredrag.) 19: Bil.
Vunna erfarenheter om strötorvs användande som bränsle. (Föredrag.) 19: Bil.

Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1918. (Femtonde arbetsåret.) 19: Bil.
Inom Nordiska Jordbruksforskares Förening 20: 50.
Landshöfding Fredrik Pettersson. 20: 53.
och Nyström, E., Om värdet af senglacialt skalgrus från Bohuslän som kalkningsmedel på kalkfattig torfjord. 20: 115.
Femåriga odlingsförsök med 35 olika nyare potatissorter på sandjord vid Flahult åren 1914-1918. 20: 199.
och Lugner, I., Några analyser af betesgräs från torfjordsvallarna vid Flahult åren 1916-1919. 20: 211.
Mosskulturföreningens fältförsök i olika län år 1919. 20: 218.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping, vid Flahult och Torestorp år 1918. 20: 228, 20: 245.
Program för mosskursen den 2 och 3 juli 1920. 20: 243.
Huru inverkade den svaga vinterfodringen under kristiden på nötkreatursgödselns kvalitet, och hvilka förluster uppstodo vid denna gödsels lagring i gödselhus? 20: 283.
Om danska torfgasgeneratorer samt om försök att framställa textilämnen ur torffiber. 20: 340.
Den 13:de mosskursen. 20: 346.
och Lugner, I., Franskt kali. 20: 351.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Kristianstad den 8 och 9 juli 1920. (Ref.) 20: 361.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde äger rum å Stora Hotellet i Jönköping den 20 nov. kl. 1 e. m. 20:391.
Gödselvården i Östergötlands län. 20: Bil.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1919. (Sextonde arbetsåret.) 20: Bil.
Några praktiska erfarenheter från tioårig försöksverksamhet vid Mosskulturföreningens försöksgård vid Torestorp. (Föredrag.) 21: 4.
Föreståndarens tack vid sista sammanträdet 1920. 21: 53.
Till frågan om franskt kali. 21: 63.
Tillägg till ALF. LARSSONS uppsats: "En ny metod för torfupptagning vid bränntorfberedning". 21: 65.
Halten af kväve och viktigare askbeståndsdelar i betesgräs från torfjordsvall jämfördt med om gräset från samma vall skördats till slåtter. 21: 66.
Hvilket värde har landsvägsäfja som jordförbättrings- och gödselmedel på torfjord. 21:75.
och Nyström, E., Huru förmå olika kulturväxter att utveckla sig utan kalkning på starkt humussur högmossejord? 21: 85.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök i Jönköping och vid Flahult år 1919. 21: 93.
Har fosforsyran i Ceratopyge- eller fosforåkalk från Västgötabergen något värde som fosforsyregödselmedel på torfjord? 21: 136.
och Nyström, E., Är de olika i handel varande kalisalternas verkan beroende af det kväfvegödselmedel som samtidigt gifves? 21: 145.
Hjertstedt, H., Lugner, I., och Nyström, E., I hvad mån inverkar kalkning av kalkfattig torfjord på förlusterna af växtnäringsämnen genom uttvättning med dräneringsvattnet vid odling till åker och till gräsmark? 21: 189.

Moritz Fleischer 80 år. 23: 123.
Några erfarenheter från betesvallar på torvjord i Estland. 26:68.
J. A. Brinell †. 26: 92.
Om torvjordens gödsling. 26: 193.
C. G. Strokirk †. 26: 220.
Litteratur. 03: 316, 03: 380, 04: 245, 04: 399, 08: 56, 08:221,
08:366, 08: 568, 08: 369, 08: 370, 09: 349, 10: 63,10:319,
11: 207, 11: 298, 12: 96, 12: 297, 12: 416, 12: 503,' 13:384,
13:489, 14: 72, 14: 300, 14: 390, 14: 391,14: 451, 15:429,
16: 109, 16: 217, 16: 315, 16: 403, 16: 513, 17: 415, 17:419,
17:516, 18: 334, 18: 498, 19: 94, 19: 304, 19: 305, 19:307,
19:410, 19: 411, 20: 48, 20: 49, 20: 242, 21: 238.
Fenander, Ä, Från mossodlingar i Sveriges bygder. 26: 181.
Fleischer, M., Smålands mossodlingar. 87: 7.
Om högmossars odling. 87: 14.
Smärre meddelanden. 87: 61.
Anförande vid 16:de allmänna Svenska Landtbruksmötet i Stockholm 1886. 87: 140.
Berättelse öfver undersökningen af olika jordprof vid Bergqvara och Höglycke i sydliga Sverige. (Småland.) 87: 149.
Jemförande undersökningar öfver den vid användandet af halmströ och torfströ erhållna stallgödselns beskaffenhet och gödselverkan. 88: 63, 89: 30.
Meddelande från mossförsöksstationen i Bremen 89: 31.
Kehdingerrnossen och dess odling. 89: 276.
Meddelanden från internationela landtbruks- och skogsvårdskongressen i Wien 1890. 1. Mosskulturens nuvarande ståndpunkt. 91: 164.
Meddelande. 94: 245.
Om högmosseodlingens nuvarande ståndpunkt. 96: 232.
Flodkvist, H., Svenska Mosskulturföreningens exkursion i Närke år 1928. 28:245.
af Forselles, A., Torkning av torv under högt vakuum. 24: 223.
Forslund, K.-E., Ur Koppångens Saga. 06:-91.
Fredriksson, N., Om torkning af torf. 01: 330.
Bemötande. 02: 161.
I bränntorffrågan. Svar till Herr A. Anrep. 02: 351.
Friesendahl, J. E., Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen, och i hvilken riktning bör den utvecklas? Norrbottens län. 01: 171.
Fraenckel, M., Kainit. 88: 37.
Fürst, C, Torfströet och dess betydelse för stad och land. 92: 308, 92: 375.
Garnett, H., Om torffrågan i Irland. 11: 206.
de Geer, F., Högtidstal vid Svenska Mosskulturföreningens 40-årsjubileum. 26:397,
Gilbert, J. H., Försöksverksamheten vid Rothamsted under en tid av 50 år. 96:18.
Grahl, H., och Ostrowski, Rörflen (Phalavis arundinacea). 89: 330.
Meddelanden från internationela landtbruks- och skogsvårdskongressen i Wien 1890. IV. Om anläggandet af mossängar. 91:240.
Anläggning och skötsel af mossängar. 91: 291.
Hvilka kulturväxter äro passande för mossar? (Föredrag.) 91:343.
Graneli, V., Ett nytt pumpverk för torrläggning av sankmarker. 13: 371.

Granquist, J. V., I hvad mån har kristiden inverkat på jordbruket, särskildt med hänsyn till vårt lands nyodlingar? 18: 142.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1917. I. Norra distriktet. 18: 341.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1918. II. Mellersta distriktet. 19: 268.
Mosskulturens inflytande på det svenska jordbruket. 19: 341.
En amerikansk motordikningsmaskin för torfmark. 20: 16.
Då lappen skulle bli jordbrukare. 20: 45.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet år 1919. II. Mellersta distriktet. 20: 76.
Om nyodling och jordbearbetning på torfmarker med fräsmaskin. 20: 125.
"Den fånige mannen", som begynte arbeta på mossar. 20: 135.
Då mosskulturföreningen hade kätterska åsikter. 20: 148,
Om torrläggning och grundvattenstånd på odlade torfmarker. 20: 167.
Fräsmaskinen i arbete vid nyodling och jordbearbetning, 20: 333.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet år 1920. II. Mellersta distriktet. 21: 163.
Torfströets och torfmullens betydelse vid inträffade epidemier och sjukdomsfall i stall och ladugård. 21: 180.
"Stubbkroken." 21: 235.
Om skyddsmedel mot nattfroster. 21: 299.
En invallning med dåligt resultat. 21: 325.
Gårdsbosjön, dess torrläggning och uppodling. 22: 95.
Några erfarenheter med en ny metod för bränntorvtillverkning. 22: 108.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet år 1921. II. Mellersta distriktet. 22: 126.
Om torrläggning och avdikning, 22: 206.
Litteratur. 20: 47.
Granström, A., Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1918. I. Norra distriktet. 19: 266.
Huru inverkar växtföljden på kärrjordens afkastning och räntabilitet? (Föredrag.) 20: 56.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet år 1919. I. Norra distriktet. 20: 74.
Berättelse öfver kulturingeniörernas verksamhet år 1920. I. Norra distriktet. 21: 161.
Mosskulturföreningens sommarmöte 1925. 25: 247.
Grotenfelt, G., Om mossjordens bearbetning. (Föredrag.) 02: 231.
Grönwall, Hj., Båtnadsuppskattning vid vattenavledningsföretag. 28: 355.
Gullander, E., Torfströberedning med användande af hässjor. 99: 138.
Gustafsson, N. E., Sortförsök vid Gisselås 1924—1930. 32: 161, 32:221
Gyldén, A., Anförande i dräneringsfrågan vid Wasa landtbruksmöte. 95: 51.
Gyllenram, B. R., Köp och försäljning af torf på grund af effektivt värmevärde. 19: 354.
Efter hvilka grunder bör bränntorf köpas och säljas? (Föredrag. ) 20: 19.
Haglund, E., Om mjöldrygan och dess bekämpande. 04: 142.
Redogörelse för torfmossundersökningar inom Skaraborgs län, utförda år 1903 af Rob. Tolf. 04: 257.
Redogörelse för torfmossundersökningar inom Bohuslän, utförda sommaren 1903 af Rob. Tolf. 04: 279.
Om mossarne i Dalarne och deras beskaffenhet. 04: 360.

Några regler för ogräsens bekämpande. 04: 402.
Och von Feilitzen, Hj., Om ogräsets utrotande genom besprutning med järnvitriol. 04: 413.
Samlingar af åskådningsmaterial, utgifna af Svenska Mosskulturföreningen. III. 05: 149.
Redogörelse för torfmossundersökningar inom Kronobergs län I, utförda sommaren 1904. 05: 184.
Katalog öfver Svenska Mosskulturföreningens samlingar, upprättad den 1 mars 1905. 05: 373.
Om väderlekens inflytande på bränntorf. 06: 80.
Hvarpå bero de mörka ränderna i hvitmosstorfven? 06: 85.
Redogörelse för torfmossundersökningar inom Kronobergs län II, utförda sommaren 1905. 06: 98.
Om gyttjans värde som bränsle. 06: 189.
Om bladvassens användbarhet. 06: 284.
Katalog till Svenska Mosskulturföreningens utställning vid tjugonde allmänna svenska landtbruksmötet i Norrköping år 1906. I. Botaniska och torfgeologiska afdelningen. 06: 294.
Om Hornborgasjön och omgifvande torfmarker. 07: 55.
Om strötorfvens betydelse för varuutbytet med tropiska länder. 07: 181.
Linnés åsikter om torfven och dess användbarhet. 07: 274,
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Östergötlands län sommaren 1906. 07: 318.
Om myrarne i Jämtland. (Föredrag.) 07: 509.
Om vallanläggning på jämtländska myrar. 07: 567.
Konung Oscar II † den 8 dec. 1907. 08: 1.
Jättegröe i Jämtland. 08: 54.
En för vallar skadlig myxomycet. 08: 60.
Mosskultur i gamla dar. 08: 198.
Zwei Geologische Moorprofile. (Litteratur.) 08: 222.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Jämtland sommaren 1907. 08: 314.
Fynd af bok i en skånsk mosse. 08: 439.
Om torfborr. 09: 71.
Om själfupphettning hos strötorf. 09: 103.
Om giftiga betesväxter och ogräs på torfjord. 09: 144.
Exempel på hastig tillväxt af torf. 09: 182.
Nils Axel Hjalmar Palmstierna †. 09: 199.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Kristianstads län sommaren 1908. 09:287.
Om krympning hos gyttja och torf. 10: 1.
Samlingar af åskådningsmaterial, utgifna af Svenska Mosskulturföreningen. IV. 10: 62.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Värmlands län sommaren 1909. 10: 126.
Om vivianit och ett par värmländska förekomster däraf. 10: 273.
Om vegetationen i våra sjöar. 10: 352.
Fiskeriförsöksstationen vid Aneboda. 10:513.
Om betydelsen af biologiska och torfgeologiska undersökningar vid tvister rörande vattenuppdämningsrätt. 11: 22.
Om papp och papper af torf. 11: 77.
Mikroskopisk undersökning af några torfpappersprof. 11: 81.
Backsvalbon i hvitmosstorf. 11: 97.
Vägledande ogräs vid bedömmande af en mossodlings rätta skötsel. 11: 238.

Några iakttagelser rörande skogsväxt på afdikade myrar i Västerbotten. 11: 268.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Blekinge län sommaren 1910. 11 :476
Hampus Adolf von Post †. 11: 602.
Svenska Mosskulturföreningens torfgeologiska undersökningar. 11: 648.
Eld i torfströlastad järnvägsvagn. 12: 75.
Från en studieresa i Finland 1911. 12: 155.
Om våra bränntorftillgångar. Svar till kapten E. Wallgren. 12:176.
Ett praktiskt sonderingsborr för torfjord. 12: 196.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Malmöhus län sommaren 1911. 12: 242.
Ett praktiskt sätt att tillverka älttorf. 12: 331.
Kärrodlingsmetoder på Fårö. 12: 491.
Om kalkens och konstgödselmedlens inverkan på hvitmossorna. 13: 85.
Redogörelse för torfjordsundersökningar på Gottland sommaren 1912. 13: 144.
Några statistiska uppgifter rörande tillverkning af bränntorf och torfströ i Skåne. 13: 255.
Redogörelse för torfjordsundersökningar inom Örebro län sommaren 1912. 13: 381, 13:415.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Norrbotten den 18 och 19 juli 1913. Utfärder i staden och dess omgivningar. 13: 454.
En egendomlig dikningsmetod 13: 482.
Till Svenska Mosskulturföreningens styrelse. 14: 6.
och von Feilitzen, Hj., Utlåtande rörande möjligheten af att förlägga en kontingent straffarbetsfångar till Mästermyr på Gottland i och för dess uppodling afgifvet af Svenska Mosskulturföreningen. 14: 35.
Äldre försök med torfpulver i Canada. 14: 42.
Svenska Mosskulturföreningens höstsammanträde 1913. (Ref.) 14: 55.
P. Em. Lithander †. 14: 69.:
Redogörelse för torfmarksundersökningar på Öland sommaren 1913. 14: 96.
Om torfströs betydelse vid mul- och klöfsjukeepidemier. 14: 142.
Axel Jönsson †. 14: 171.
Om möjligheter att erhålla inhemskt roffrö i Norrbotten. 14: 245.
Redogörelse for torfmarksundersökningar inom Norrbottens län 1913. 14: 249.
Jättegröe i Norrbotten. 14: 337.
Mosskolonaten vid Dagsmosse. 14: 369.
En pålbyggnad från stenåldern vid Alvastra. 14: 381.
Skohö och bandskor. 14: 423.
Undersökningar rörande myrslåttern i Västerbotten. 15: 178
Hans Schreiber †. 36: 198.
Litteratur. 07:186, 08:60, 08:222, 11:103, 11:104, 11:105, 13: 291, 14: 76.
Hahn, G., En väsentlig fördel af radsådd. 91: 225.
Hallakorpi, S. A., Om sättning av torvmarkerna. 36: 101.
Hallénius, A. H., Orienterande redogörelse för Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Falköping år 1918.18: 410.

Hallmén, J., Hufvudfordringarna på en god bränntorfsmaskin. 05:120.
Nyare rön inom bränntorftillverkningen. 06: 68.
Torfvens torkning. 07: 213.
Hammar, E:son, E., Från lösdrifvarestigen till mosskolonatet. 13: 75.
Hammarskjöld, N., Meddelanden från svenska mossodlare. 88: 421.
Högtidstal vid firandet af Svenska Mosskulturföreningens 25-årsjubileum. 11:607.
Till Hjalmar von Feilitzens 50-årsdag. 20: 311.
Axel Fagerholm f. 30: 202.
Hanan, S., Mosskulturens betydelse i sanitärt hänseende. 97: 214.
Hansson, O., Näsby. 00: 313.
Hartelius, N., Huru skall en fullt rationell torfströtillverkning med nuvarande höga arbetspriser bedrifvas? (Föredrag.) 20: 38.
Hazelius, Hj., Hästhofven (Tussilago farfara). 90:186.
Hedlund, T., Om uppkomst av sleksothö och om kalits betydelse för växten. 25: 93.
Hegardt, H., Myrutdikningen och skogsbetet. 09: 235.
Hellberg, C. R., En mosses värde för bränntorfindustriellt ändamål. 14:347.
Hellström, P., Gödslingsförsök på myrjord i Norrbotten. 06: 88.
Växtkulturen i Norrland. 06: Bil. 73.
Skrifvelse från Norrbottens läns kungl. hushållningssällskap om tillfällig höjning af norrländska dikningsanslaget jämte uttalanden i saken af Svenska Mosskulturföreningen. 14: 1.
Hermelin, R., Om Hallands jordbruksförhållanden. (Föredrag.) 15: 545.
Hermelin, Th., Om sjön Tåkern och dess sänkning. (Föredrag.) 03: 347.
Hermodsson, C. H., Bränntorf och torfpulver. 13: 32.
Genmäle till Herr H. Ekelund. 13: 139.
Hesselman, H., Gunnar Andersson l. 28: 350.
Heyman, A., Uppgifter rörande bränntorf. 88: 33.
Och Roos, O., Om bränntorfvens tillverkningspris. 02: 412.
Horla mosse vid Wårgårda. 98:100.
Ännu ett ord i mossfrågan. 98: 451.
Hildebrand, B. E., Orienterande redogörelse för Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte år 1908. 08: 309.
Hitier, H., Om de franska mossarne. 93: 181.
Hjertstedt, H., von Feilitzen, Hj., och Lugner, 7., Några undersökningar öfver torfströs vattenuppsugningsförmåga och sätten att bestämma densamma. 09: 201.
Profeldningar med torf och stenkol vid danska statsbanornas elektricitetsverk i Struer. 12: 77.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., Några undersökningar öfver de mängder växtnäringsämnen, som med nederbörden uttvättas och gå förlorade från obevuxen och med olika kulturväxter bevuxen torfjord. 12:111.
Och von Feilitzen, Hj., Ett bidrag till kännedomen om brämntorfs motståndskraft mot vatten. 16: 393.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., Några undersökningar öfver bearbetad bränntorfdys krympning och viktsförändringar under torkningen. 17: 387.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., Fortsatta undersökningar öfver bränntorfs volym- och viktförändringar vid torkningen. 18: 138.
En ny metod för torfupptagning. 21: 183.
von Feilitzen, Hj., Lugner, I., och Nyström, E., I hvad mån inverkar kalkning af kalkfattig torfjord på förlusterna af växtnäringsämnen genom uttvättning med dräneringsvattnet vid odling till åker och till gräsmark? 21: 189.
Torvindustriens utveckling och nuvarande läge i Sovjetryssland. 26: 170.
Nyare metoder för framställning av bränntorv. 26: 376.
Bränntorv- och torvströindustrien i olika länder under åren 1913 —1926. 28: 141.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1929—30 juni 1930. 30: 308.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1930—30 juni 1931. 31: 277.
Om torrsubstans- och stärkelsehalt i torvpotatis. 32: 50
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1931—30 juni 1932. 32: 329.
Torvjordarnas kalk- och kvävehalt i olika delar av Sverige. 32: 337.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1932 30 juni 1933. 33: 220.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1933—30 juni 1934. 34: 237.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1934—30 juni 1935. 35: 215
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium 1 juli 1935 30 juni 1936. 36: 230.
Verksamheten vid föreningens kemiska laboratorium. 36: 346.
Torvjordarnas beskaffenhet i olika län med avseende på torvslag och förmultningsgrad samt kalk- och kvävehalt. 36: 448.
Om bränntorv- och torfströtillverkningen i Sverige under de senaste femtio åren. 36:485.
Ivar Lugner †. 36: 583.
Hole, E., Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1922. I. Norra distriktet. 23:129.
"Ett giv akt" med avseende på torvjordarnas avdikning. 23:385.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1923. I. Norra distriktet. 24: 112.
Några resultat av Mosskulturföreningens försöksfält vid Glommersträsk i Norrbottens län. 24: 299.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1924. I. Norra distriktet. 25: 147.
Kolonisationen i Norrland och några därmed sammanhängande spörsmål. 26: 77.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1925. III. Norra distriktet. 26: 155.
Mosskulturföreningens verksamhet i Norra distriktet. 26: 326.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1926. III. Norra distriktet. 27: 119.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1927. III. Norra distriktet. 28: 136.
En lönande myrodling. 28: 237.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1928. III. Norra distriktet. 29: 151.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1929. III. Norra distriktet. 30: 52.
Erik Gavelin †. 30: 59.
Mosskulturföreningens vallförsök i Norrland. 30: 163.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1930. III. Norra distriktet. 31: 54.

En billig och effektiv metod att utrota mossa i vallarna. 31: 58. En vacker myrodling. 31: 136.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1931. III. Norra distriktet. 32: 72.
Föryngring av slåttervallar. 32: 155.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1932. III. Norra distriktet. 33: 44.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1933. III. Norra distriktet. 34: 26.
Edsbyns invallningsföretag. 34: 91.
Mosskulturföreningens vallförsök å kolonatområden i Norrland. 34: 192.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1934. III. Norra distriktet. 35: 64.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1935. III. Norra distriktet. 36: 154.
Fjorton års arbete bland Norrlands mossodlare. 36:429.
Holm, C., Om myrar och myrutdikning i Västernorrlands län. 22: 246.
Holmström, L., Regleringen af Svartån inom Jönköpings län. 17: 454.
Hompesch-Bollheim, F., Gödselämnen, passande för mossar. 91: 175.
Hubendick E., Om torfgasmotorer. (Föredrag.) 05: 46.
Diskussionen angående torfgasmotorer vid Svenska Mosskulturföreningens höstmöte i november 1908. 09: 191.
Hullegård, H. G., Meddelande från mossodlare. 93: 295.
Hunteman, J., Ängskultur på mossar. 98: 163.
H. W., Från det 18:de allmänna Svenska Landtbruksmötet i Malmö. 96: 165.
Hülphers, E. W., Flahult. 09:24.
Högbom, A. G., Om myrutdikningens betydelse för frostländighetens minskning. 05: 112.
Nattfrosterna ännu en gång. 07: 544.
I. N., J. Arrhenius †. 89: 393.
Ingeström, A., Mosskulturföreningens sommarmöte i Värmland. 12: 334.
Insulander, I., Efterskrift. 87: 285.
Jacobsson, J., Några siffror om vallväxters rötters djupgående. 21: 73.
Jacobsson, N. O., Orienterande redogörelse för Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Växjö 1914. 14: 284.
Jeansson, G., Berga säteri. 02: 345.
Jensen, H. P., Stubb och rötter. 96: 89.
Johansson, C. J., Iakttagelser rörande några torfmossar i södra Småland och Halland. 88: 172.
Johansson, K., Om vegetationen i Martebo myr på Gotland. 93: 16, 93: 261.
Johnsson, P., Lagstiftningen under 1700-talet och torfmossarna. 13: 297.
Torfmossarne i äldre tider och deras begagnande. 16: 502.
En småländsk landthushållare om jordbrukets upphjälpande i Småland. 17: 119.
Mossodlingar för hundra år sedan. 17: 261.
Den stora mossbranden i Skåne. 21: 318.
Om odling av mossar och kärr under 1700-talet. 22: 178
Om kärr- och mossodlingar under början av 1800-talet. 23: 136.
Ett mossodlingsföretag i Västergötland under 1700-talet. 28: 359.
Jonsson, Fr., En småländsk mossbrand. 15: 156.
Redogörelse för torfmarksundersökningar inom Jönköpings län sommaren 1914. 15: 339.
Redogörelse för torfmarksundersökningar inom Jönköpings län sommaren 1915. 16: 237.
Ziemsens sjögrässåg. 16: 495.
Jönsson, J., Om Gestriklands myr- och mossbildningar. 91: 287.
Jönsson, P., Hvitmossan i sandjordens tjenst. 91: 354.

Karbe, Ogräsets bekämpande genom ändamålsenlig brukning och cirkulation. 92: 177.
Kellgren, A. G., Sumpmarkerna och ängarne i Norra Dalarne. 91: 427.
Litteratur. 01: 112.
Korach, S., Leisrink, H., och Mielck, W. H., Hvitmosseförbandet. 89: 154.
Krahe, Om odling af korgpil på mossjord. 89: 183.
Krey, Fr., Handbok i mosskultur. 91: 373.
Kruckenberg, J. M., Thorestorps odling. 88: 33.
Kylberg, W., Om det stundande mötet i Skara. 89: 337.
von Kcenig, H., Mossodlingarna på egendomen Zörnigall vid Wittenberg, provinsen Sachsen. 88: 161.
Körner, A., Nytt inom torfindustrien. 04: 432.
Lagervall, A., Jordbruket i Västernorrlands län. 22: 252.
Lahmann, Torfmullens betydelse för städernas väl och för landtbrukets höjande. 88: 86.
Landberg, N., Torfströbäddar för svin. 09: 339.
Larsson, A., Torftillverkning hos H. van Bremen, Haarlem. 01: 96.
Om torftillverkning. 01: 232.
Rysk bränntorfsstatistik. (Ger näle.) 02: 214.
och Wallgren, E., Om bränntorf beredning. 02: 359.
En ny metod för framställning af torfbriketter. 03: 157.
Om våtkolning. 05: 54.
En ny metod för torfupptagning vid bränntorfberedning. 20: 356, 21: 64.
Larsson, D., Vesans invallningsföretag. 34: 177.
Larsson, M., Meddelanden från svenska mossodlare. 88: 420.
Warfvinge, O., och Malmros, D. A., Om mosskulturförsök på Gotland. 89: 386, 90: 68.
Warfvinge, O., och Malmros, D. A., Myrodlingsförsök på Gotland. 90: 316.
Warfvinge, O., och Malmros, D. A., Myrodlingsförsök 1890. 81: 272.
Larsson, M. H. B., J. P. Davidsson †. 30: 154.
Larsson, Z., Skrivelse till Kongl. Maj:t med begäran om meddelande af föreskrift angående bränntorfs användning vid statens jernvägar. 89: 126.
v. Laszezjeski, Qväfvegödsling för leguminoser (baljväxter). 89: 118.
Laurell, P., Sjöarne Hjelmarens och Qvismarens sänkning. 90: 246.
L. D., Mosskulturföreningens sommarmöte i Halland 1915. 15: 402
Leijonhielm, G., Exkursionsledare för Svenska Mosskulturföreningens utfärd i Blekinge den 6 och 7 juli 1934. 34: 81.
Leijonhielm, H., Meddelande från mossodlare. 93: 297.
Leisrink, N., Mielck, W. H. och Korach, S., Hvitmosseförbandet. 89: 154.
Leman, N., Minnen från Svenska Mosskulturföreningens sommarutfärder. 24: 292.
Lemström, S., En metod att undvika faran af nattfroster genom användande af frostfacklor. 03: 420.
Lettström, G. N., Torvjordens "bortodling". 26: 178.
Levander, F. O., Rökning af torf. 09: 400.
Lewenhaupt, E., Säbylund. 11: 472.
Till frågan om linodling på mossjord. 19: 184.

Liebscher, En nematod orsak till jordens oförmåga att alstra ärtväxter. 90: 321.
Liercke, E., De enskilda ländernas andel i kaliförbrukningen under 1888 och 89, beräknad i kilogram. 91 : 124.
Redogörelse öfver föredrag i landtbruk, hållna i Halle 1-6 febr. 1892. 92: 420.
Liljenroth, R. Ryningsnäs egendom. 97: 287, 02: 336.
Lilliehöök, C. J., Att förvara frukt i torfmull. 92: 481.
Lindeberg, C. J., och Olbers, E. W., Om Bohusläns torfmossar. 88: 253.
Lindfors, Th., Potatisens viktigaste sjukdomar och sätten för deras bekämpande. 24: 18.
Lindgren, A. M., Om Temnarens sänkning. 98: 89.
Lindström, A., Mossarne i Norra Kalmar län. 88: 121.
Mossarne i Norra Elfsborgs län. 88: 225.
Gotlands myrar. 88: 333, 88: 354.
Mossarne i Westernorrlands län. 89: 63.
Lisitzin, Gr., Är orsaken till att bränntorf sönderfaller eller blir mindre tät, om den frusit vid en högre fuktighetshalt än 40 proc., att söka i frostens inverkan på torfsubstansen eller i andra omständigheter? 14: 206.
Om bränntorvens torkning. 22: 316.
Om bränntorftillverkningen i Ryssland. 27: 399.
Lithander; P. Em., Om anslag för uppmuntrande af bränntorfindustrien inom landet. 91: 135.
Lottman, J., Huru ,skall man draga största nyttan af högmossarne? 91: 394.
Lugner, I., och von Feilitzen, Hj., Kvarhåller ett torfströ med högre absorbtionsförmåga än ett annat äfven utsatt för tryck en större mängd vätska än det senare? 08: 36.
Några ord om bränslens värmevärde och dess bestämning. 09: 94.
von Feilitzen, Hj., och Hjertstedt, H., Några undersökningar öfver torfströs vattenuppsugningsförmåga och sätten att bestämma densamma. 09: 201.
Äldre och nyare undersökningar angående humusämnenas natur. 10: 300, 10: 521, 11: 174, 12: 83, 12: 202, 12: 406, 13: 468.
von Feilitzen, Hj., och Hjertstedt, H., Några undersökningar öfver de mängder växtnäringsämnen, ,som med nederbörden uttvättas och gå förlorade från obevuxen och med olika kulturväxter bevuxen torfjord. 12:111
och von Feilitzen, Hj., Är det gödselvatten som utpressas ur torfströgödseln i gödselstaden mindre näringsrikt, än när det uppsuges af torfströet? 12: 231.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., Om fodervärdet hos på torfjord odlad ängskafle och skördetidens inverkan därpå. 13:224.
och von Feilitzen, Hj., Om några olika bränntorfsorters luftvolym och skenbara specifika vikt. 16: 401.
von Feilitzen, Hj., och Hjertstedt, H., Några undersökningar öfver bearbetad bränntorfdys krympning och viktsförändringar under torkningen. 17: 387.
och von Feilitzen, Hj., Några undersökningar öfver karbidkväfvets förhållande vid blandning med fuktig torfmull eller sand eller med enbart vatten. 18: 1.
von Feilitzen, Hj., och Hjertstedt, H., Fortsatta undersökningar öfver bränntorfs volym- och viktsförändringar vid torkningen. 18: 138.

och von Feilitzen, Hj., I hvad mån inverkar regnig väderlek under transporten af bränntorf på dennas fuktighetshalt? 19: 369.
och von Feilitzen, Hj., Några analyser af betesgräs från torfjordsvallarna vid Flahult åren 1916—1919. 20: 211.
Hjalmar von Feilitzen 50 år. 20: 309.
och von Feilitzen, Hj., Franskt kali. 20: 351.
von Feilitzen, Hj., Hjertstedt, H., och Nyström, E., I hvad mån inverkar kalkning af kalkfattig torfjord på förlusterna af växtnäringsämnen genom uttvättning med dräneringsvattnet vid odling till åker och till gräsmark? 21: 189.
Berättelse öfver verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1920. (Sjuttonde arbetsåret.) 21: Bil.
Om åkerjordens reaktion och kalkbehov. 22: 113.
Berättelse över verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1921. (Adertonde arbetsåret.) 22: Bil.
Berättelse över verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1922. (Nittonde arbetsåret.) 24: 65.
Berättelse över verksamheter vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1923. (Tjugonde arbetsåret.) 24: 390.
Berättelse över verksamheter vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1924. (Tjugoförsta arbetsåret.) 25: 372.
Bestämning av färdigbildad svavelsyra i hö. 26: 288.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1925. Årsberättelse. (Tjugoandra arbetsåret.) 26: 485.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1926. Årsberättelse. 27: 403.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium år 1927. Årsberättelse. 28: 176.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium. 1 jan.—30 juni 1928. Årsberättelse. 28:404.
Verksamheten vid Svenska Mosskulturföreningens kemiska laboratorium. 1 juli 1928—30 juni 1929. Årsberättelse. 29: 392.
Litteratur. 08: 58, 23: 140, 23: 235, 23: 415.
Lundberg, H., Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen, och i hvilken riktning bör den utvecklas? Gäfleborgs län. 01: 204.
Lundberg, J. O., Beskrifning öfver J. O. Lundbergs patenterade invallningspump. 88: 35.
Lundblad, K., Olika gödselmedels inverkan på smak och kvalitet hos potatis. 28: 108.
Vallväxtförsök på Flahult. 29: 169.
Kulturväxterna och djurvärlden. (Referat.) 30: 204.
Kväveomsättningen i "gulspetssjuk" kärrjord från Gisselås. 30: 273.
Humuskvävets omvandling. (Referat.) 30:371.
Humusämnenas ursprung och kemiska sammansättning. 31: 172.
Markreaktion och kalkhalt på Flahult. 31: 239.
Kalkning och gödsling på Flahult 1890—1927. 31: 337.
Vallväxtförsök på Flahult. II. 32: 301, 32: 349.

Kampen mot ogräset. (Referat.) 33: 165.
Markreaktion och kalkning. 33: 233.
Vallväxtförsök på Flahult. III. 34: 3, 34: 94, 34: 202, 34: 251.
Kampen mot ogräset. (Referat.) 34: 282.
Vallväxtodling på mossjord. 35: 5.
Jordmånsundersökningar på Svartökärr. 35: 142.
Ett försök med olika vallblandningar på Svartökärr. 35: 181.
Mosskurserna 1935. 35: 209.
Två femåriga försök med vallväxter på Gisselås. 35: 245.
Svartökärr. En torvgeologisk och utvecklingshistorisk studie. 36: 47, 36: 108.
Järnets kretslopp. (Referat.) 36: 98.
Iakttagelser rörande bristsjukdomar hos kornsorter. 36: 216.
Föreningens botanister och deras verksamhet. 36: 328.
och Rappe, G., Mosskurserna 1936. 36: 568.
Västgötakalkens kalkhalt. 36: 626.
Torvmarker i Wales. 36: 631.
Litteratur. 27: 134, 27: 202, 27: 370, 28: 65, 28: 66, 28: 67, 28: 69, 28: 182, 28: 228, 28: 229, 28: 231, 28: 283, 28: 284, 28: 412, 28: 413, 28: 415, 29: 156, 29: 157, 2S: 159, 29: 160, 29: 162, 29: 165, 29: 166, 29: 223, 29: 330, 29: 398, 29: 399, 29: 401, 38: 56, 30: 57, 30: 160, 30: 160, 30: 249, 30: 315, 30: 365, 30: 367, 30: 368, 31: 57, 31: 137, 32 334, 32: 335, 33: 100, 33: 110, 33: 168, 33: 169, 33: 170, 33: 171, 33: 245, 33: 246, 33: 248, 33: 249, 34: 29, 34: 104, 35: 48, 35: 94, 35: 95, 35: 126, 35: 126, 35: 242, 35: 243, 35: 333, 35: 334, 36: 196.
Lundén, L., "Om torfströ och dess betydelse för jordbruket". 02: 298.
Lundevall, K. H., Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1913. II. 14: 224.
Svenska Mosskulturföreningens försöksfält vid Hallviken i Jämtland. 15: 118.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1914. I. Inom norra distriktet. 15: 259.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1915. I. Inom norra distriktet. 16: 323.
Dikning i torfjord med bortflottning af dikestorfven. 17: 43.
Redogöresle för kulturingeniörernas förrättningar år 1916. I. Inom norra distriktet. 17: 277.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1917. II. Mellersta distriktet. 18: 343.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar år 1918. II. Mellersta distriktet. 19: 267.
Lundström, C. F., Massodlingarne vid Ryningsnäs. 92: 132, 92: 336, 96: 151.
Lyttkens, A., Om skydd mot mjöldrygan. 04: 314.
Maerker, M., Stallspillning eller konstgödsel? 91: 21.
Om gödsling med kalisalt. 91: 126.
Kaligödslingen. 92: Bil.
Är det under nuvarande förhållanden rådligt att inskränka användandet af konstgjorda gödselämnen i synnerhet kalisalter och kalk? (Ref.) 96: 103.
Magnét, H., Svar på sista frågan vid Mosskulturföreningens sammanträde den 30 nov. 1887. 87: 354.
Hvilken erfarenhet har man hittills vunnit i vårt land med afseende å öfversilning eller i allmänhet bevattning af odlade marker eller ängsmarker? 90: 449.
Mossarnas användning såsom odlingsmark. 96: Bil: 144.

Om torrläggningen af landets mossar och sanka marker; de åtgärder som vidtagits för befrämjande af densamma och de afdikningsmetoder som dervid böra användas. 97: 236.
Makkonen, U., Själfantändning af bränntorf i Finland. 19: 408.
Malm, E. A., Torvmarkerna och torvmarksodlingen i Finland. 27: 137.
Malmros, D. A., Några erfarenhetsrön om myrodling på Gotland. 89: 382.
Warfvinge, O., och Larsson, M., Om mosskulturförsök på Gotland. 89: 386, 90: 68.
Gotland och dess myrodling. 90: 22.
Hvilka äro och hvar finnas de för odling bästa mossarne inom vårt land? 90: 289.
Warfvinge, O., och Larsson, M., Myrodlingsförsök på Gotland. 90:316.
Warfvinge, O., och Larsson, M., Myrodlingsförsök 1890. 91: 272.
Gotland och dess myrodling. 96: 113.
Mannerfelt, Emil, Mossodlingarna vid Ryningsnäs. 92: 132.
Mossodlingarne vid Ryningsnäs. 94: 404.
Säbylund. 11: 474.
Mannerfelt, Erik, Kortfattad berättelse öfver Hornbergasjöns sänkning. 89:240.
Uppgifter på förhållanden rörande de odlade mossarne vid Trestena och Östtomten. 89: 370.
Hvilka erfarenheter hafva sedan sista allmänna svenska landtbruksmötet vunnits å mosskulturens område? 91: 370.
Matthiesen, C., Torfmull vid plantering af fruktträd. 06: 82.
May, W., Torfströet och torfströgödselns betydelse för landtbruket. (Öfversättning.) 91: 154.
Melander, Y., Tillverkning och användning af torfströ vid folkhögskolan i Boden. 01: 95.
Meyer, L., En arbetare- och moss-koloni. 89: 83.
Mielck, W. H., Leisrink, H., och Korach, S., Hvitmosseförbandet. 89: 154.
Montgomery-Cederhielm, R., Till Professorn, Fil. D:r Hjalmar von Feilitzen den 20 nov. 1920. 21: 61.
Myhrvold, A. K., Resultaten af i några länder anställda försök med skogsodling på mossar och vattensjuk mark. 98: 155.
Müller, A., Svensk mosskultur. 87: 80, 87: 237, 88: 363.
Bidrag till torfströets historik. 88: 26.
Till Svenska Mosskulturföreningen! 88: 401.
Om utfodring af mineralsalter, särskildt med kainit. 89: 119.
Om mossarne i Gefleborgs län. 89: 265.
Fossilt träd. 89: 406.
Om Gotlands myrodling. 90: 82.
Gödsling på mossar med kalisilikat. 90: 278.
Promemoria. 91: 45.
Meddelanden från internationela landtbruks- och skogsvårdskongressen i Wien 1890. 91: 172, 91: 174.
Müller, S., Anvisning till mossodling enligt nutidens fordringar. 87: 18, 87: 48, 87: 119, 87: 155, 87: 203, 87: 324.
Några ord om gräsodling på våra mossar. 90: 190.
Redogörelse för förrättningsresor utförda sommaren 1890 af Svenska Mosskulturföreningens kulturingeniör Sv. Müller. 91:65.
Mosskulturingeniören Sv. Müllers förrättningsresor under år 1891. 91: 202.
Redogörelse för kulturingeniören Sven Müllers förrättningsresor år 1891. 92: 4, 92: 84, 92: 303.

Mosskulturingeniören Sv. Müllers förrättningsresor under år 1892. 92: 280.
Den gotländska myrodlingen och herr A. Malmros. 92: 415.
Redogörelse för förrättningsresorna under sommaren 1892. 93: 162, 93: 227.
Kulturingeniören Sv. Müllers förrättningsresor under år 1893. 93: 302.
Utdrag ur reseberättelse. 94: 97.
Redogörelse för förrättningsresor sommaren 1893. 94: 177.
Beräkningar öfver mossjordsarealerna i Sverige. I. Jönköpings län. 94: 212.
Kulturingeniören Sven Müllers förrättningsresor sommaren 1894. 94: 246.
Redogörelse. för förrättningsresorna under sommaren år 1894. 95: 162.
Kulturingeniören Sven Müllers förrättningsresor sommaren 1895. 95: 226.
Redogörelse för förrättningsresorna under sommaren år 1895. 96: 172.
Beräkningar öfver mossjordsarealerna i Sverige. II. Kronobergs län. 96: 181.
Kulturingeniören Sven Müllers förrättningsresor sommaren 1896. 96: 198.
Redogörelse för förrättningsresorna under sommaren 1896. 97: 106.
Kulturingeniören Sven Müllers förrättningsresor sommaren 1897. 97: 165.
Redogörelse för förrättningsresorna under sommaren 1897. 98: 119.
Kulturingeniören Sven Müllers reseplan sommaren 1898. 98: 134.
Redogörelse för förrättningsresorna under året 1898. 99: 94.
Reseplan för kulturingeniören Sven Müller år 1899. 99: 97.
Redogörelse för förrättningsresorna under sommaren 1899. 00: 185.
Kulturingeniörens förrättningsresor sommaren 1900.00: 192.
Några ord om gräsodling i Sverige. 04: 317.
M. W., Vindarne i landtbrukets tjänst. 04: 135.
Nathorst, A. G., Om uppkomsten af torf. 95: 382.
Nathorst, H., Ytterligare om kainiten. 88: 130.
Early Regent. 89: 226.
Från Landtbruksriksdagen. 96: 81.
Nauckhoff, S., Genmäle till J. M. Pehrssons uppsats: "Sprängning eller maskinell brytning af trädstubbar?" 15: 321.
Nauckhoff, V., Ett exempel på ärters förmåga att samla qväfve. 92: 427.
Gysinge. 01: 215.
Från Vadstena till Omberg. 03: 283.
Nerman, G., Temnarens sänkning. 98: 61.
Nernst, J., Från en studieresa 1888 och 1889. 90: 233.
Nilson, L. F., Om sockerhalten hos betor, odlade å Gotlands jordmåner. 91: 269.
Nilsson, Fr., Vallväxtförädlingens betydelse för höjandet av avkastningen från slåtter- och betesvallar. 31: 63.
Nilsson, L. J., Om utsigterna för en inhemsk tillverkning af thomasjern och dess betydelse för svenska jordbruket. 87: 230.
Nilsson, N. Hj., Några ord om hafreodling på mossjord. 99: 197..
Åkerbruksväxternas skötsel och förädling. 06: Bil.: 107.

Norberg, Chr., Något om kakelugnseldning. 16: 16.
Något om kakelugnar. 16: 162.
Nordenanckar, C. G., Fliseryds fideikommiss. 02:350.
Nordenfelt, L. M., Betänkande. Bil. B. till G. Nermans uppsats: "Temnarens sänkning". 98: 91.
Nordin, A. V., Sala gamla hyttas vattensystem. 09: 456.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Västmanland 1900. 09: 464.
Sjön Hallarens sänkning. (Föredrag.) 09: 553.
Normelii, H., Egendomen Näsby. 90: 271.
Nycander, G., Kan i allmänhet svensk bränntorf tillverkas för ett pris af 5 kronor pr ton fritt i lada på mossen-inklusive ränta och amortering? 05:55. ,
Nymberg, G. W., Kalkbruksindustrien i Västergötland och dess kontakt med jordbruket. (Föredrag.) 18:448.
Nystrand, E., Om tillverkning af torfströ och torfmull. 02:185.
Nyström, E., Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstsammanträde 1910. (Ref.) 11: 60.
Några år 1910 utförda vegetationsförsök med karbidkväfve från Månsbo. 11: 192.
Svenska Mosskulturföreningens jubileumssammanträde 1911. (Ref.) 12: 41.
Svenska Mosskulturföreningens höstsammanträde 1912. (Ref.) 13: 63.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, 1., Om fodervärdet hos på torfjord odlad ängskafle och skördetidens inverkan därpå. 13: 224.
Förvaring af äpplen i torfmull. 13: 375.
Svenska Mosskulturföreningens höstsammanträde 1914. (Ref.) 15:40.
och von Feilitzen, Hj., Nitragin, azokogen, farmogerm och ympjord till lupiner på oförmultnad hvitmossejord. 15: 127.
Svenska Mosskulturföreningens höstsammanträde 1915. (Ref.) 16: 73.
Höstsammanträdet i Jönköping 1916. (Ref.) 17: 55.
Grundvattenståndets inverkan på slåttervallar på torfjord. I. Försökets planläggning och utförande samt erhållna skörderesultat. 18: 42.
och von Feilitzen, Hj., Elektrokali och kolsyradt kali som kaligödselmedel på torfjord. 18: 156.
och von Feilitzen, Hj., Fortsatta kalkningsförsök med dolomitisk kalksten från Junosuando i Norrbotten. l9: 381.
Och von Feilitzen, Hj., Om värdet af senglacialt skalgrus från Bohuslän som kalkningsmedel på kalkfattig torfjord. 20: 115.
Och von Feilitzen, Hj., Huru förmå olika kulturväxter att utveckla sig utan kalkning på starkt humussur högmossejord? 21:85.
och von Feilitzen, Hj., Är de olika i handel varande kalisalternas verkan beroende af det kväfvegödselmedel som samtidigt gifves? 21: 145.
von Feilitzen, Hj., Hjertstedt, H., och Lugner, I., I hvad mån inverkar kalkning af kalkfattig torfjord på förlusterna af växtnäringsämnen genom uttvättning med dräneringsvattnet vid odling till åker och till gräsmark? 21: 189.
och Witte H., Vallväxter för korvjordar. 22: 27.
Ett gödslingsförsök med vattenlösligt elektrokali. 23: 68.

Förteckning över 1923 års torvmarkslitteratur. 24:147
"Alphano Inoculant." Ett amerikanskt universalympmedel för tillförande av baljväxtbakterier. 24: 260.
Om dyjordskompost och dess gödselvärde. 25:178.
Förteckning över 1924 års torv- och torvmarkslitteratur. 25: 377.
Ett försök med kalkning till skogsträd på torvjord. 26: 292.
Mosskulturföreningens sommarmöte år 1926. 26: 401.
Förteckning över 1925 års torv- och torvmarkslitteratur. 26: 494.
Mosskulturföreningens sommarmöte år 1927. 27: 273.
Sammandrag av de meteorologiska observationerna vid Svenska Mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och Gisselås under år 1925. 27: 333.
Sammandrag av de meteorologiska observationerna vid Flahult och Gisselås under år 1926. 28: 374.
Sammandrag av de meteorologiska observationerna vid Flahult och Gisselås under år 1927. 29: 361.
Torvjord som jordförbättringsmedel på mullfattig sandjord. 30: 85.
Ett gödslingsförsök med Jernbergs kalifosfat och Jungners cementkali. 30: 337.
Potatissortförsöken på Flahult under åren 1929—1934. 35: 201.
Sammandrag av de meteorologiska observationerna vid försöksgårdarna Flahult och Gisselås under år 1928. 36: 75.
Sammandrag av de meteorologiska observationerna vid försöksgårdarna Flahult och Gisselås under år 1929. 36:177.
Från verksamheten vid föreningens fasta försöksstationer. I. Från föreningens 50-åriga försöksverksamhet vid Flahult, Torestorp och Svartökärr samt i vegetationsgården i Jönköping. 36: 360.
Litteratur. 26: 225.
Odelberg, Th., Villkoren för lån från fonden för torfindustriens befrämjande 03: 256.
Olander, J., Torfmaskintäflan. 02: 482.
Olbers, E. W., och Lindeberg, C. J., Om Bohusläns torfmossar. 88: 255.
Olbers, Th., Några ord om våra svenska mossar från geologisk synpunkt. (Föredrag.) 89: 4.
Hvitmosseförbandet. (Översättning.) 89: 154.
Leguminosernas upptagande af qväfve. 89: 217.
Kehdingermossen och dess odling. (översättning.) 89: 276.
Mossjord såsom gödsel och inströmedel. (Översättning.) 88: 376.
Meddelanden om mossodlingarna vid Bjerka-Säby, Hofvetorp och Stafsäter. 89:402.
Meddelande rörande mossodlingarna vid Rönneholm. 89: 405.
Om bränntorfsfabrikationen i Holland. 80: 326.
Reseberättelse. 91: 97.
Tillverkningen och användandet af torfströ. (Översättning.) 91: 372
Olsson, A., Motorplöjning på torfjord. 12: 15.
Om fångars användande vid jordbruket i Schweiz. 12:166.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar under året 1911. II. 12: 307.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningsresor år 1912. II. 13:306.
Ett sätt att förebygga liggsäd på torfjord. 14: 165.
Orre, C., Ko-mosse. 89: 179.
Ostrowski, och Grahl, H., Rörflen (Phalaris arundinacea). 89: 330.

Osvald, H., Undersökningar af rotsystemen hos de viktigaste växterna på betesvallarna vid Flahult och Torestorp. 15: 563.
Några anteckningar rörande vegetationen på gräsvägar på mossar. 16: 1.
Om skogsodling på högmossar. 16: 285.
Några anteckningar rörande skogsväxt på Granarps mosse. 17:178.
Våra torfmossar. (Referat.) 17: 214.
Grundvattenståndets inverkan på slåttervallar på torfjord. II. Undersökningar öfver rotsystemens utveckling. 18: 78.
Undersökningar öfver fodervärdet hos olika gräs från slåttervallar på torfjord. 18: 156.
Några nyare synpunkter vid uppgörande af gräsfröblandningar för slåtter- och betesvallar på torfjord. 20: 1.
Komosse, "den hemska men storartade mossöknen". 23: 356.
Ett slåttertidsförsök på Flahult. 26: 43.
och Bauman A., Råd och rön i mosskultur. 26: 101.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning, 26: 160.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet 1886—1925.26: 239.
Svartökärr. 26: 363.
Om arbetet på en stor försöksgård. 26: 368.
Harald R. Christensen f. 26: 448.
Silvermedaljörer och premietagare år 1926. 26: 450.
Sämåns och Grytberedssjöns regleringsföretags 25-årsjubileum. 26: 455.
Mosskurserna år 1926. 26: 457.
Mästermyr. Kring frågan om kanalernas upprensning. 26: 461.
Kolonisation å torvmarker i södra och mellersta Sverige. 26: 473.
Femåriga havresortförsök på Flahult. 27: 61.
Avgående försöksvärd. 27: 133.
Meddelanden från Svenska Mosskulturföreningen. 27: 206.
Och Witte, H., Femåriga sortförsök med höstråg på Flahult. 27: 247.
Silvermedaljörer och premietagare år 1927. 27: 367.
Södra Sveriges torvtillgångar. 27: 384.
Mossar och mosskultur i Nordamerika. 28: 7, 28: 193, 28: 330, 29: 130, 29: 207, 29: 261.
Såtidsförsök med havre på Flahult. 28: 77.
W. Weibulls årsbok. 28: 183.
Hjalmar von Feilitzen †. 28: 185.
Svenska Mosskulturföreningens extra sammanträde under Lantbruksveckan 1928. 28: 213.
Åke Ingeström †. 28: 225.
A. Gerhard Arfwedson †. 28: 226.
Svenska Mosskulturföreningens utställning vid lantbruksmötet; i Örebro. 28: 269.
Mosskulturföreningens sommarmöte. 28: 289.
Mosskulturföreningens ;silvermedaljörer och premietagare år 1928. 28: 340.
Mosskurserna 1928. 28: 344.
Henrik Leman T. 28: 402.
Femåriga potatissortförsök på Flahult. 29: 52,
Ernst L. Hartmann †. 29: 88.
John Nyberg †. 29: 90.
Utsädesväxlingens betydelse vid potatisodling. 29: 93.
Svenska Mosskulturföreningens extra sammanträde under lantbruksveckan 1929.29: 222.

Mosskulturföreningens sommarmöte. 29: 275.
Mosskulturföreningens silvermedaljörer och premietagare år 1929. 29: 317.
Mosskurserna 1929. 29: 321.
Mosskulturföreningens utställningar år 1929.29: 322.
Ett stallgödslingsförsök på Flahult. 29: 335.
Betesfrågan. 30: 3.
Friherre Fabian De Geer 80 år. 30: 63.
Kvävegödslingsförsök på betesvall. 30: 67.
Mosskulturföreningens sammanträde under lantbruksveckan. 30: 118.
Ett stallgödslingsförsök på Flahult. 30: 158.
Sommarmötet 1930. 30: 209.
Gulspetssjukan och andra marksjukdomar. 30: 217.
Mosskulturföreningens silvermedaljörer och premietagare år 1930. 30: 246.
Paul Wagner †. 30: 306.
Ett sandningsförsök på Gisselås. 30:317.
Gisselåsmyrens vegetation och utvecklingshistoria. (Referat.) 30: 346.
Gödslingsförsök vid Gisselås. 31: 3, 31: 141, 31: 209.
Vårens konstgödselpriser och konstgödselanvändning. 31: 40.
Meddelanden. Kallelse till Svenska Mosskulturföreningens ordinarie sammanträde under lantbruksveckan 1931. 31: 59.
Mosskulturföreningens sammanträde under lantbruksveckan. 31: 89.
Sommarmötet 1931. 31: 179.
Silvermedaljörer och premietagare år 1931. 31: 199.
Mosskurserna 1931. 31: 203.
J. G. Thaulow †. 31: 273.
C. A. Weber †. 31: 274.
Beteskontrollen vid Flahult 1923—1930. 31: 287.
Sortförsök med vårsäd på Flahult 1921—1930. 32: 3, 32: 81.
Mosskulturföreningens vintersammanträde. 32: 109.
Thomasfosfatets vattenlöslighet. 32: 141.
Mosskultur i Estland. (Referat.) 32: 153.
Smakligheten hos olika gräs. (Referat.) 32: 154.
Superfosfatets verka . (Referat.) 32: 156. `
Sommarmötet 1932. 32: 209.
Mosskurserna 1932. 32: 233.
Robert Montgomery-Cederhielm †. 32: 249.
Silvermedaljörer och premietagare år 1932. 32: 251.
Några resultat av verksamheten vid försöksgården Gisselås. 32: 257.
Sortförsök med vårsäd på Flahult 1921—1930. 32: 283.
Mångåriga vallar. 32: 332.
Markreaktionen och potatisens utveckling. (Referat.) 32: 394.
Slåttertidens inverkan på höskördarnas storlek och fodervärde. 33: 3, 33: 49, 33: 132.
Meddelanden. Kallelse till Svenska Mosskulturföreningens ordinarie sammanträde under lantbruksveckan 1933. 33: 47.
Såtids- och utsädesmängdsförsök med höstråg på Flahult. 33: 113.
Sommarmötet 1933. 33: 177.
Mosskurserna 1933. 33: 190.
Mosskulturföreningens guldmedalj till Ivar Lugner. 33: 203.
Silvermedaljörer och premietagare år 1933.33: 204.

Vårveteodling på torvjord. 33: 225.
Meddelanden. Kallelse till Svenska Mosskulturföreningens ordinarie sammanträde under lantbruksveckan 1934. 34: 30.
Friherre Fabian De Geer †. 34: 33.
Mosskulturföreningens vintersammanträde. 34: 38.
Sommarmötet 1934. 34: 113.
Jordbruksförsöksverksamhetens omorganisation och Svenska Mosskulturföreningens förstatligande. 34: 129.
Silvermedaljörer och premietagare år 1934. 34: 171.
August Dandenell †. 34: 236.
Hötorken vid Flahult. 34: 241
Mosskurserna 1934. 34: 269.
Torvjordarnas gödsling. 34: Bil.
Försök med stigande mängder kali och fosforsyra på Gisselås. 35: 17.
Litteratur 17: 214, 18: 332, 25: 412, 26: 94, 26: 96, 26: 186, 26: 222, 26: 224, 26: 460, 26: 516, 27: 56, 27: 133, 27: 204, 27: 262, 27: 407, 28: 62, 28: 69, 28: 70, 28: 181, 28: 183, 28: 233, 28: 410, 28: 414, 29: 155, 29: 224, 29: 326, 29: 333,29: 395, 30: 55, 30: 159, 30: 362, 31: 283, 31: 365, 32: 157,32: 255, 32: 333, 32: 336, 33: 112.
Palm, A., Handbok i Mosskultur. (Översättning.) 91: 373.
Mosskulturföreningens möte i Orsa. 04: 303.
Finnas förutsättningar för en lönande mosskultur inom öfre Dalarne? 04: 364.
Palmberg, Th., Om torfströ. 87: 58.
Om bränntorf. 88: 20.
von Paykull, G., Om odling af jättegröe. 90: 287.
Om plantering af mångåriga foderväxter. 91: 404.
Om jättegröets höga fodervärde. 93: 349.
Pehrsson, J. M., Sprängning eller maskinell brytning af trädstubbar. 15: 318.
Petersson, G., Meddelanden från svenska mossodlare. 88: 422.
Peterson, J., Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte å Gotland. 92: 428.
Föreningens höstsammanträde. 95: 18.
P. J—n, Jonas Alströmer som mossodlare. 16: 359.
von Pommer, E., Om Ärttrötthet. 95: 353.
Höstgröe. 95: 354.
Ett gödslingsförsök för foderbetor med torfmullspudrett. 95: 354.
Poppe, O., Torfmulls betydelse för renhållningen i städerna. 88: 78.
von Porat, C. O., von Feilitzen, C., och Eckerberg, A., Redogörelse för Mosskultur-utställningen i Jönköping den 30 november 1886. 87: 2.
Från Mosskulturföreningens utställning 1887. 88: 271.
Bidrag till kännedomen om ogräsfloran på Sveriges odlade mossar. 88: 408.
von Porat, Hj., Om torfpulvereldning på lokomotiv. 13: 283.
Posse, K., Några upplysningar om Bergqvara egendom, dess mossodlingar och derstädes gjorda mosskulturförsök. 87: 181.
von Post, L., Sveriges Geologiska Undersöknings torvinventering och några av dess hittills vunna resultat. (Föredrag.) 22: 1.
Om Gotlands myrar. 29: 229.
Rahbek, M., Press- eller ältmaskiner. 89: 82.
Kan bränntorfven i någon form ersätta stenkol och koks? 90: 292.

Bräntorfsfabrikationen vid Sparkjaer i Danmark. 01: 79.
Om torkning af torf. 01: 309.
Rappe, G., Meddelanden. Kallelse till Svenska Mosskulturföreningens ordinarie sammanträde under Lantbruksveckan 1935.35: 46.
Mosskulturföreningens vintersammanträde. 35: 67.
Sommarmötet 1935. 35: 133.
Norrländska jordbruksproblem. 35: 167.
Silvermedaljörer och premietagare år 1935. 35: 178.
Svenska Mosskulturföreningens yttrande över landshövding Carl Mannerfelts utredning rörande lantbruksförsöksverksamhetens organisation. 35: 323.
Gödslingens, särskilt kvävegödslingens inflytande på potatisens värde som sättpotatis. 36: 3.
Arthur Rindell l. 36: 40.
Meddelanden. Kallelse till Svenska Mosskulturföreningens ordinarie sammanträde under Lantbruksveckan 1936. 36: 97.
Mosskurserna 1936. 36: 98.
Sommarmötet 1936., 36: 98, 36: 149.
Mosskulturföreningens vintersammanträde 36: 150.
Meddelanden. Program för Svenska Mosskulturföreningens femtioårsjubileum onsdagen den 22 juli 1936. 36: 234.
Program för mosskurserna 1936. 36: 235.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet under budgetåret 1 juli 1934—30 juni 1935. 36: 240.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet 1886—1935. 36: 279.
Kort översikt av nu pågående försöksverksamhet vid Flahult och Svartökärr, Gisselås och Sörbyn samt i föreningens vegetationsgård i Jönköping. 36: 392.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte och 50-årsjubileum 1936. 36: 525.
Utmärkelser vid Svenska Mosskulturföreningens 50-årsjubileum. Kulturingeniör Anders Bauman. 36: 562.
Utmärkelser vid Svenska Mosskulturföreningens 50-årsjubileum. Inspektor Hjalmar Åkerberg. 36: 564.
Och Lundblad, K., Mosskurserna 1936. 36: 568.
Korn- och havresorter i femåriga försök på Flahults vitmossjord. 36: 599.
Litteratur. 35: 241, 35: 330.
Rendahl, E., Statens järnvägars bränntorfsberedning. Produktionen år 1917. Planerna för år 1918. 18: 32.
Reutercrona, G., Om fångars användande i nyodlingsarbete. (Föredrag.) 13:81.
Mossodling med fångar. 14: 357.
Huru kan Svenska Mosskulturföreningen bäst främja ett svenskt mossodlingsarbete med fångar? (Föredrag.) 15: 45.
Reuterskiöld, A., C. E., B. Spånberg f. 31: 271.
Reuterskiöld, C., Redogörelse för förrättningsresorna under året 1900. 01: 102.
Kulturingeniörens förrättningsresor under året 1901. 01-: 106.
Kulturingeniörens förrättningsresor under året 1902. 02: 210.
Kulturingeniörens förrättningsresor sommaren 1903. 03: 253.
Rhodin, S., Från en resa i norra Skåne. 94: Bil. till nr 3.
Richard Weibull f. 17: 304.
Ribbing, E., Nynäs. 11: 468.
Rindell, A., Om myrutdikningens betydelse för frostländighetens minskning. 05: 495.

Ringborg, J., Klinga egendom och tillgränsande mossmarker. 06: 251.
Rocén, Th., Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län 1919. 20: 96, 20: 149.
Redogörelse för torfmarksundersökningar i Jönköpings län 1919. 20: 313.
Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län 1920. 21: 229, 21: 304.
Roese-Skaby, Gödsling af ängar med kainit och thomasslagg. 92: 349.
Rohtlieb, C., Värdering av nyodlingsmark. 23: 338.
Roos, A., Om Gotlands myrar. 91: 266.
Och Heyman, A., Om bränntorfvens tillverkningspris. 92: 412.
Reseberättelse. 93: 188.
Kronobergs läns mossmarker. (Föredrag.) 14: 326.
Rosdahl, L., Om plogtrissor. 92: 365.
Rosén, L., Till frågan om mossutdikningarna och frostländigheten, 12: 237. Rothbart, Från "Föreningens för befordradet af mosskultur i Tyskland" allmänna sammanträde i Berlin den 27 februari 1889. 89: 185.
S. A., Afdikningsanslaget och odlingslånefonden. 12: 22.
Saalfeld, Ett användande af de Hellriegelska försöken med leguminoser (baljväxter) i det praktiska landtbruket. 89: 107.
Huru skall brukaren af högmossar i stor skala kunna draga nytta af luftens fria qväfve? 89: 408.
Erfarenhetsrön och anvisningar vid nyodlandet af högmossar. 90: 145.
Föredrag vid ett möte mellan landtmän i Gross-Fullener försökskrets. 90: 301.
Ympjordsförsök med gula lupiner. 92: 124.
Jordympning och mosskultur. 04: 406.
Sahlin, B., Redogörelse för kulturingeniörens förrättningsresor under året 1903. 04: 231.
Berättelse öfver af kulturingeniören utförda kostnadsfria förrättningar inom Älfsborgs län år 1903. 04: 239.
Några allmänna råd och anvisningar rörande moss- eller myrmarkernas ändamålsenliga uppodling och skötsel. 05: 122.
Redogörelse för kulturingeniörens förrättningsresor under året 1904. 05: 241.
Några intryck från en utländsk studieresa. 06: 29.
Redogörelse för kulturingeniörens förrättningar under år 1905. 06: 235, 06: 275.
Kulturingeniörens förrättningsresor under sommarhalfåret 1906. 06: 240.
Redogörelse för kulturingeniörens förrättningar under året 1906. 07: 247.
Berättelse öfver af kulturingeniören utförda kostnadsfria förrättningar och föredrag inom Värmlands län år 1906. 07: 260.
Utflykten till Strömsund. 07: 534.
Några ord om afdikning af mindre kärrmarker för skogsväxtens befrämjande. 08: 164.
Redogörelse för kulturingeniörens förrättningsresor år 1907. 08: 172.
Berättelse öfver af Svenska Mosskulturföreningens kulturingeniör utförda kostnadsfria förrättningar inom Västernorrlands län år 1907 08:195.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningsresor år 1908. I. 09: 375.

Redogörelse för kulturingeniörernas tjänsteresor år 1909. I. 10: 329.
Redogörelse för kulturingeniörernas tjänsteresor år 1910. I. 11: 245.
Några allmänna synpunkter rörande torfjordens skötsel och besåning i förhållande till fastmarksjordens. (Föredrag.) 12:1.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar under året 1911. I. 12:305.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningsresor är 1912. I. (Föredrag.) 13: 302.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar är 1913. I. 14:222.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar är 1914. II. Mellersta distriktet. 15: 261.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar är 1915. II. Inom mellersta distriktet. 16: 325.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Uppland är 1916. B. Bälinge mossars uppodling och nuvarande kulturtillstånd. 16: 377.
Hvilka erfarenheter hafva under de senaste åren vunnits rörande torfjordens afdikning och bearbetning? 17: 64.
Redogörelse för kulturingeniörernas förrättningar är 1916. II. Mellersta distriktet. 17: 279.
Samuelsson, S. H., Om strötorf. 87: 248.
Torf och torfströ. 88: 323.
Torfkolning. 93: 176.
Stenkol, ved och bränntorf. 93: 365.
Pulveriserad bränntorf. 97: 208.
Hvad kan man förvänta af bränntorfven? 98: 447.
Tillverkningsmetod för bränntorf, med omedelbar magasinering, utan behof af torf ens föregående torkning. 99: 318.
Bränntorfvens torkning och användning. 02: 152.
S. B., Torfmull till täckning af rosor under vintern. 15: 249.
Schreiber, H., Hvartill kunna torfströ och torfmull användas? 02: 219.
Schultz, T. H. Rimpau, Cunrau. 88: 423.
von Schwerin, Meddelanden från internationella landtbruks- och skogsvårdkongressen i Wien 1890. V. Hvilka kulturväxter böra företrädesvis odlas å mossar? 91: 305.
von Seelhorst, C., Kompostgödsling för mossängar. 93: 185.
Segerström, A L., Meddelanden från mossodlare. 95: 59.
Sernander, R., Om förekomsten af subfossila stubbar på svenska insjöars botten. 90: 275.
Sieurin, P., Till frågan om torfmullsklosetter. 90: 48.
Sillén, H. F., Diskussionen angående torfgasmotorer vid Svenska Mosskulturföreningens höstmöte i november 1908. 09: 193.
Sjöholm, C., Kalkyl för utrönande af den blifvande vattenmängden i sjön Temnaren efter dess sänkning enligt uppgjordt förslag 1871. Bil. A till G. Nermans uppsats: "Temnarens sänkning." 98: 86.
S. L—g., Staten och våra slumrande mossar. 12: 486.
Smith, H., Redogörelse för torfmarksundersökningar inom Gäfleborgs län. 18: 284.
Något om Åsle mosse och dess utvecklingshistoria. 18: 417.
Redogörelse för torfmarksundersökningar i Jönköpings län åren
1916, 1917 och 1918.19: 1.

Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län. II. 1918. 19: 217, 19: 313.
Litteratur. 19: 303.
Snellman, A. E., Några meddelanden om jordbruksförhållandena i trakten af polcirkeln. 97: 140.
Spånberg, J. W., Kontrakt på Flahults experimentalfält. 92: 164.
Steenberg, N., En ångpanneeldstad, konstruerad för torfbränsle. 02: 167.
Steinmetz, H., Om sill som gödselämne. 93: 44.
Om torfindustri. 00: 107.
Om vattenafledning från sump- och kärrmarker. (Föredrag.) 00: 431, 00: 441.
Stenbeck, J., Om grödans inbergning. 89: 105.
Rotfruktsodlingen vid Gudhem. 96: 75.
Stenberg, M., Några korta meddelande i om Svenska Mosskulturföreningens nya försöksgård i Jämtland och därstädes tills dato utförda arbeten. (Föredrag.) 21: 55.
Stubbsprängning med Carlsonit vid Svenska Mosskulturföreningens försöksgård i Jämtland. 21: 81.
Berättelse öfver kulturingenjörernas verksamhet under år 1920. I. Norra distriktet. 21: 161.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1921. I. Norra distriktet. 22: 123.
Om myrodling i Norrland och några erfarenheter från Svenska Mosskulturföreningens jämtländska försöksgård Gisselås. (Föredrag.) 23: 195.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1923. II. Jämtlands-distriktet. 24:114.
Berättelse över kulturingenjörernas verksamhet under år 1924. II. Jämtlands-distriktet. 25:150.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1925. IV. Jämtlands-distriktet. 26: 159.
Väderlek och årsväxt på Flahult och Gisselås år 1925. Försöksgården Gisselås. 26: 492.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1926. IV. Jämtlands-distriktet. 27: 124.
Erfarenheter rörande myrodling. 27:161.
Väderlek och årsväxt på Flahult och Gisselås år 1926. Försöksgården Gisselås. 27: 395.
Jordbearbetning med fräs. Erfarenheter från Gisselås försöksgård. (Föredrag.) 28:32.
Kulturingenjörernas verksamhet år 1927. IV. Jämtlandsdistriktet. 28: 140.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1927. Försöksgården Gisselås. 28: 370.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1928. Försöksgården Gisselås. 29: 219.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1929. Försöksgården Gisselås. 30: 197.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna 1930. Försöksgården Gisselås. 31: 132.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna. Försöksgården Gisselås. 32: 148.
Exkursionsledare för Svenska Mosskulturföreningens utfärd i Jämtlands län, fredagen den 15 och lördagen den 16 juli 1932. 32: 178.
Dikning och planering av myrjord. (Föredrag.) 32: :Bil.

Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1932. Försöksgården Gisselås. 33: 101.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1933. Försöksgården Gisselås. 34:44. ;
Ny hässjetyp konstruerad vid Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Gisselås. 35: 29.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1934. Försöksgården den Gisselås. 35:53.
Avläggning av betesvallar på myrjord i Jämtland. (Föredrag.)
Rön och iakttagelser samlade under en studieresa i Tyskland. 35: 220.
Gisselåsmyrens sättning under tioårsperioden 1922—1932. (Föredrag.) 35: Bil.
Väderlek och årsväxt på försöksgården Gisselås år 1935. 36: 157,
Svar till professor I. A. Hallakorpi, Helsingfors, angående Gisselåsmyrens sättning under tioårsperioden 1922—1932. 36: 199.
Några reflexioner om skravelsjukan och dess orsaker med ledning av erfarenheter från Gisselås försöksgård. (Föredrag.)
Från verksamheten vid föreningens fasta försöksstationer. II. Några erfarenheter från sexton års försöksverksamhet och jordbruksdrift vid Gisselås försöksgård. 36: 382.
Moss- och myrmarkernas roll inom norrländskt jordbruk. (Radioföredrag.) 36: 585.
Stierngranat, H., Mosskulturföreningens sommarmöte 1917. Kort orienterande beskrifning på de platser som skola besökas. 17: 409.
Stiernqvist, O., Några ord om Svalöfs preparator och hårdskalighet hos baljväxtfrön. 92: 416.
Svar på Herr Rob. Tolfs genmäle angående Svalöfs preparator och hårdskalighet hos baljväxtfrön. 93: 74.
Stockmayer, K., Om ängsmarkers skötsel. 89: 70.
Storp, Om torfjords användning till förbättrande af skogsväxten på flygsandsfält i Ost-Preussen. 05: 81.
Strecker, W., Rationel ängskultur. 94: 287, 94: 313, 94: 385.
S. Rhn, Olof Hansson f. 15: 427.
von Strokirch, C. G., Svenska Mosskulturföreningens experimentalfält vid Strömsberg och Flahult. 92: 163.
Rökning af torf. 09: 190
Stutzer, Smärre meddelanden. 88: 420.
Stålström, A., Om leran såsom jordympningsmedel på mossjord. 87: 49.
Svensson, G., En småbrukares erfarenheter om mossjords odling och brukning. Två bref. 16:355.
von Sydow, O. L., Eldrior. 88: 405.
Sylvan, C. A., Gotlands naturbeskaffenhet, jordbruksförhållanden, dess myrars utsträckning och beskaffenhet samt äldre och nyare försök till deras odlande. 92: 214.
Martebo myr och dess utdikning. 95: 233.
Mossodlingarne på Gotland. 98: 161.
Senare årens myrodling på Gotland. 99: 186.
Sylvan, P. Th., Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen, och i hvilken riktning bör den utvecklas? Jämtlands län 01: 182.
Mosskulturföreningens sommarmöte 1907. 07: 315.
Tacke, Br., Om värdet af torfströ. 90: 414.
Thalbitzer, K, Ett storstiladt tyskt mossodlingsföretag. 14: 216.

Thaulow, I. T., Brändselsspörsmaalet og torvindustriens fremtidsutsigter. 19: 73.
Tiberg, H. V., Om höjning af höskördarna på vallar och naturliga slåttermarker. 02: 125.
Täckt torfströhässja, använd vid Långbans grufvor i Vermland. 03: 324.
Om bäfverminnen och mosstillväxt. 08: 106.
Tidlund, K., Meddelanden från mossodlare. Till Svenska Mosskulturföreningen. 93: 425.
Tindall, W., Nyttan af torfmull i hönshus. 95: 345.
Tisell, H. A., Om tillverkning af torfströ för jordbrukets behof. 90: 483.
Torfströtillverkningen. (Föredrag.) 91: 351.
Torfmattor, afsedda såsom isolerande och ljuddämpande medel för väggar och trossbottnar. 98: 50.
Tjerneld, I., Bränntorftillverkning medels "torfskruven". 17: 198.
Tolf, R., Ogräsarterna på de odlade mossarne i Ingatorpstrakten. 88: 359.
Om bildningssättet af mossarne i Ingatorpstrakten. 89: 58.
Förutsändt meddelande. 90: 218.
Om hvitmossornas byggnad. 90: 400.
Praktiskt-botaniska undersökningar på svenska mossar. 91: 2.
Några notiser om Sandväplingen. 91: 48.
Allmänna Svenska Utsädesföreningens tidskrift. 91: 293.
Berättelse öfver resor i Gestrikland sommaren 1891. 91: 356, 91: 410.
Om de till odling på mossar mest tjenliga leguminoserna. 92: 33, 92: 149, 92: 337, 92: 404, 92: 491.
Några ord om Svalöfs preparator och hårdskalighet hos baljväxtfrön. 92: 188.
Om sädesodling. (Ref.) 92: 244.
Om amerikansk rödklöfver. 92: 351.
Genmäle (till O. Stjernquists artikel med anledning av uppsatsen: "Några ord om Svalöfs preparator och hårdskalighet hos baljväxtfrön"). 92: 419.
Parasitsvampar utrotande ogräs. 92: 510.
Redogörelse för undersökningar i Norrland sommaren 1892. 93: 1, 93: 90, 93: 263.
Svar (på O. Stjernquists artikel: "Svar på Herr Rob. Tolfs genmäle angående Svalöfs preparator och hårdskalighet hos baljväxtfrön") . 93: 75.
Om de till odling å mossar mest tjenliga fodergräsen. 93: 321, 93: 498.
En dag på Idala. 93: 427.
Komosse. 93: 531.
Förteckning öfver de i Sverige oftast odlade foder- och betesväxterna. 93: 561.
Redogörelse för undersökningar af torfmossar sommaren 1893. 94:4.
Redogörelse för torfmossundersökningar sommaren 1893. 94: 140, 94: 199, 94: 265.
Redogörelse öfver undersökningar i Norrland sommaren 1894. 95: 4, 95: 69, 95: 148, 95: 260.
Ogräsen på våra mossodlingar. 95: 90, 85: 133, 95: 245, 95: 329.
Från Svenska Mosskulturföreningens frökontrollanstalt. 95: 177, 95: 272.
Snyltsvampar och skadeinsekter. 95: 337, 96: 31, 96:145, 96: 183, 96: 253.

Om de norrländska myrarne. 96: 49.
Öfversigt af myrarnes allmänna beskaffenhet inom Westerbottens län. 96: 132.
Myrar och myrodling inom Westernorrlands län. 96: 191.
Torfbildning. 96: Bil. till nr 4: 7.
Fynd i mossar och deras underlag. 96: Bil. till nr 4: 126.
Mosskulturens botaniska och zoologiska avdelning. 96: Bil. till nr 4:162.
Om ljungtorf. 96: 249.
Berättelse öfver torfmossundersökningar i Härjedalen sommaren 1896. 97: 15, 97: 83.
Torfmossundersökningar inom Bälinge härad i Upsala län. 97: 25.
Beständiga vallar å torfjord i Norrland. 97: 59, 97: 67, 97: 169.
Torfmossundersökningar i vestra Småland och norra Skåne, sommaren 1896. 97: 151.
Landtmännen och fröhandeln. 97: 158.
De svenska torfmossarnes flora och geologi. 97: 186.
Några exempel på korsning mellan svart- och hvithafre. 97: 205.
Försumpning af skogsmark i öfre Dalarne. 97: 261.
Elfringar å en torfjordsvall. 97: 299.
Svampar, uppträdande såsom ogräs å mossodlingar. 97: 303.
Kålväxternas hernie-sjukdom. 97: 306.
Torfmossundersökningar i Dalarne sommaren 1897. 98: 8.
En mossodling ensam i sitt slag. 98: 107.
Redogörelse öfver undersökningar i Westmanlands län, sommaren 1808. 99: 8.
Sjön Tåkern. 99: 73.
Torfmossundersökningar inom Elfsborgs län sommaren 1898. 99: 80.
Utsädets betydelse. 99: 145.
Torfmossundersökningar inom Upland. 00: 8.
Om kalkgytja, kalktuff och skalgrus. 00: 177.
Några iakttagelser öfver skogsväxtlighet på mossar 00: 329, 00: 454.
Torfmossundersökningen inom Örebro län sommaren 1900. 01:28.
Samlingar af åskådningsmateriel, utgifna af Svenska Mosskulturföreningen. 01: 37.
Eriophorumtorfvens utbredning i Sverige. 01: 38.
Utlåtande om de större högmosskomplexens utdikning. 01: 49.
Olika torfslags användbarhet såsom råämne vid bränntorftillverkning. 01: 79.
Om torfslags värde såsom råämme vid strötillverkning. 01: 90.
Carl von Feilitzen †. 01: Bil. 1.
Aron Heyman †. 01: Bil. 31.
Norrlands torfmossar. 01: 139.
Några ord om vallodling på torfjord i Norrland. 01: 209.
Om sätten för växternas spridning. 01: 291.
Ogräsen på Flahults försöksfält. 01. 358
Rothalssjuka på peluschker. 02 37.
Säd och frö, skördade på torfjord samt utställda vid landtbruksmötet i Gäfle sommaren 1901. 02: 55.
Torfmossundersökningar i Halland. 02: 103.
Billigt stängsel på torfmossar. 02: 225.
Knut Posse †. 02: 229.
Några ord om diatom acéer. 02: 285.

och von Feilitzen, Hj., Huru kunna naturliga ängsmarker på torfjord förbättras? 02: 311.
Salomon Coyet l. 02: 496.
Om bladlöss. 02: 514,
Brunmosstorfvens utbredning i Sverige. 03: 7.
De på mossodlingar allmännast förekommande växtsjukdomarne och medlen för deras bekämpande. (Föredrag.) 03: 35.
Samlingar af åskådningsmaterial, utgifna af Svenska Mosskulturföreningen. 03: 79.
Torfmossundersökningar i Södermanland somrarne 1901—1002. 03:81
Förslag till en systematisk i delning af våra torfbildningar. 03:99.
Torfmossundersökningar inom Älfsborgs län sommaren 1902. 03: 179.
Hufvuddragen av de svenska torfmarkernas uppkomstsätt, beskaffenhet och användbarhet. 03: Bil. till nr 4.
Några egendomliga torfbildare. 03: 322.
Fr. von Strokirch †. 03: 375.
Den chilensiska klöfversnärjan. 03: 385.
Hafva de svenska torfmossarne uppkommit genom igenväxande af sjöar eller genom direkt försumpning af mark? 03: 390.
Ogräsen på mellersta och södra Sveriges mossodlingar. 03: 428.
Blåsfotingar å gräs på torfjord svallar. 03: 443.
Om torfmossarne i Jönköpings län. 05: 145.
Litteratur. 95: 54, 95: 272, 96: 153, 01: 112, 02: 305.
Täcklind, H. Z., Mosskulturföreningens sommarmöte i Blekinge. I. Karlskrona stads renhållningsverks anläggning och drift. 10: 359.
Ulander, A., Orienterande redogörelse för Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte år 1913. 13: 332.
Vogel, J. H., Skydd mot smittosamma sjukdomar. 93: 22.
Förslag till renhållning i mindre städer samt på landsbygden. 93: 217.
Fäkaliernas kompostering med torfmull. 95: 188.
Wachtmeister, H., Jordbruket i Blekinge, dess allmänna ståndpunkt, moss- och mullkultur, torfströfabrikationen och därför bildade andelsföreningar. 10: 457.
Wagner, P., Thomasslaggens gödselvärde och rationella användning i jemförelse med superfosfat, benmjöl, Peruguano och koprolitmjöl. 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89: 286.
Om Kalifosfatgödsling efter Schultz-Lupitz. 89: Bil. till nr 5.
Under hvilka förhållanden är det möjligt att i väsentlig mån höja jordens afkastning genom användande af artificiela gödselämnen ? 90: 78.
Meddelande af några nyare forskningsresultat rörande växtnäringen. (Ref.) 91: 367, 91: 430.
Om användandet af konstgjorda gödslingsämnen. 00: 471
Wallgren, E. Om bränntorfberedning. 02: 359.
Möjligheter för bränntorfs tillverkning och användning i Norrbottens län. 03: 226.
Torfberedning såsom hemindustri. 03: 299.
Om torfeldning. 04: 109.
Något om våra bränntorfstillgångar. 12: 171.
Aleph Anrep f. 12: 216.
Huru skall man under nuvarande dyra bränsletider kunna få till stånd en ökad bränntorfproduktion inom landet, och i hvilken utsträckning kan man inom industrien ersätta importeradt bränsle med bränntorf? 16: 90.
Något om statens ältverk och om normalspadsats för sticktorfspadar. 18: 105.
Torvavvattningsproblemet. 24: 38, 25: 62.
Vår torvströfråga och dess utredning. En motion vid årets riksdag. 24: 132.
Alf. Larsson †. 25: 76.
Melcher Falkenberg f. 28: 352.
Warfvinge, O., Larsson, M., och Malmros, D. A., Om mosskulturförsök på Gotland. 89: 386, 90: 68.
Larsson, M., och Malmros, D. A., Myrodlingsförsök på Gotland. 90: 316.
Larsson, M., och Malmros, D. A., Myrodlingaförsök 1890. 91: 272.
Wasastjerna, G., Meddelanden från mossodlare. 93: 423.
Wedblad, D., Några resultat från Södra Kalmar läns mossodlingar. 90: 57.
Ett blad ur svenska mosskulturens historia. 95 : 83
Emåns sänkning. 02: 325.
Om Södra Kalmar läns mossar och mossodlingar. 02: 447.
Weibull, M., Om gödsling och gödslingsförsök. 06: Bil. 45.
Wellenius, J. C., Mosskulturföreningens sommarmöte i Uppland år 1916.
Bälinge mossar. A. Mossmarkernas torrläggning. 16: 374.
Bälinge mossar. (Föredrag.) 16:468.
Werner, Om de allmännaste kulturväxternas rotsystem och dess betydelse för det praktiska jordbruket. 93: 34.
Westerberg, Alb., Analys af kalkgyttja från Martebo myr, Gotland. 95: 258.
Westman, A., Redogörelse för de i Gefleborgs län åren 1888 och 1889 anordnade mosskulturförsöken. 90: 422.
Wielandt, W., Torfkolsfabriken vid Elisabethfehn. 10: 119.
Wilfarth, H., Leguminosernas upptagande af qväfve. 89: 217.
Bakteriernas roll inom landtbruket. 95: 326.
Winberg, H. L. O., Företal till minnesskrift vid 20:de Allmänna svenska landtbruksmötet i Norrköping. 06. Bil
Windahl, B. A., Ruda gård med Åsebo. 02: 348.
Wirén, A., Nyodlingsarbete för fångar. (Föredrag.) 13: 68.
Wisby Cementfabriks A.-B., Bränntorftillverkning vid Vårgårda. 92: 414.
Witte, H., Program för mosskursen den 1 och 2 juli 1921. 21: 187.
Om ensilage- eller prässfoderberedning i Nordamerika. 21: 209.
Uppodling af Store Vildmose. 21: 228.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Västerås den 6 och 7 juli 1921. 21: 257.
Svenska Mosskulturföreningens kulturförsök vid Flahult år 1920. 21: 280.
Nordiska Jordbruksforskares Förening. 21: 328.
och Nyström E., Vallväxter för torvjordar. 22: 27.
Förteckning över under år 1921 utkommen torvmarkslitteratur. 22: 78.
Olika vårsädesslag-havre, korn, råg och vete—i försök på Flahult 1916—1920. 22: 89.
Mosskulturföreningens försöksgård Gisselås i Jämtland. 22: 100.
De viktigaste växtslagens avkastning på Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Flahult under de senaste 20 åren. 22: 149.
Sengröe eller Sump-gröe (Poa palustris L.] Roth) —ett vallgräs för översvämmade marker. 22: 170.

Solrosen som ensilageväxt. 22: 175.
Program för mosskursen den 26 och 27 juni 1922. 22: 195.
Såningstidens inflytande på avkastningen av rovor. 22: 197.
Svenska Mosskulturföreningens utställning vid lantbruksmötet i Nässjö. 22: 226.
Förevisningsfält med vallväxter vid lantbruksmötet i Nässjö. 22: 237.
I vad mån inverkar på vitmossjord tidpunkten för insådd av slåttervall utan skyddssäd på vallens avkastning och beståndets sammansättning under olika år? 22: 281.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Sollefteå den 20—22 juli 1922. (Ref.) 22: 292.
Väderleksförhållanden, årsväxt och kulturförsök på Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Flahult under år 1921. 22: 323.
Potatisodling på torvjord, dess möjligheter och förutsättningar. 23:4.
Store Vildmose i Danmark och dess tillgodogörande. 23: 65.
Försök med odling av bondbönor i potatisfält på vitmossjord. 23:75.
Försöksverksamheten på växtodlingens och mosskulturens områden och dess organisation i Danmark och Norge. 23: 93, 23: 159, 23: 239.
Förteckning över under år 1922 utkommen torvmarkslitteratur. 23: 148.
Några danska försöksresultat rörande avdikning och sandkörning av högmossar. 23: 218.
Mosskulturföreningens sommarmöte i Göteborg den 20 juni 1923. 23: 251.
Vägledning för besökande på Svenska Mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och Gisselås samt i vegetationsgården i Jönköping år 1923. 23: 274.
Svenska Mosskulturföreningens utställning vid 22:dra allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg 1923. 23: 312.
Röd- och alsikeklövers förhållande vid olika djup avdikning. 23: 345.
Mats Weibull T. 23: 346.
Nordiska Jordbruksforskares Förenings exkursioner till Mosskulturföreningens försöksanstalter. 23: 348.
Om verkan av gödselvatten till vall på vitmossjord. 23: 351.
Resultaten av några gödslingsförsök på torvjord i Danmark. 23:371.
Finska försök med olika vallfröblandningar på torvjord. (Referat.) 23: 387.
Väderleksförhållanden, årsväxt och kulturförsök på Svenska Mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och Gisselås under år 1922. 23: 391.
Svenska Mosskulturföreningens skrivelse med anledning av Kungl. Järnvägsstyrelsens förslag till ändrade bestämmelser för statsbidrag vid kalkfrakter. 23: 404.
Potatisodling på torvjord. 23: Bil.
En fysiologisk sjukdom hos lin på torvjord. 24: 4.
Övergödsling av ,slåttervall på vitmossjord med chilesalpeter. 24: 33.
Avkastning och räntabilitet av betesvallar på vitmossjord å Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Flahult under
åren 1911—1922.24: 165.

Femåriga sortförsök med potatis på vitmossjord å Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Flahult. 24:233.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöten 1887—1924. 24: 302.
Vältning av torvjord med tung vält och en ny amerikansk typ för betongvält. 24:311.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Ulricehamn den 3 och 4 juli 1924. 24:315.
Väderleksförhållanden, årsväxt och kulturförsök på Svenska Mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och Gisselås under år 1923. 24:344.
Några undersökningar rörande hårdskaliga baljväxtfröns groning i jord. 24:360.
Svenska Mosskulturföreningens första norrländska mosskurs. 24:372.
Om olika rågsorter som skyddssäd för insådd av slåttervall. 24:382.
Svenska Mosskulturföreningens ordinarie höstmöte år 1924. 24:405.
Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Gisselås. (Föredrag.) 25:4.
Om mossars frostländighet. 25:138.
F. B. Feilberg †. 25:158.
Svenska Mosskulturföreningens medlemmar. 25.168.
Friherre Fabian De Geer 75 år. 25:169.
Några försöksresultat rörande insådd av slåttervall på torvjord med eller utan skyddssäde. 25:170.
N. Hjalmar Nilsson †. 25:221.
Program för mosskursen den 26 och 27 juni 1925. 25: 227.
Några försök med olika såtider och olika utsädesmängder av lin på Svenska Mosskulturföreningens försöksgård Flahult. 25:229.
Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Västerbottens län den 8—10 juli och i Jämtlands län den 11 juli 1925. ( Ref.) 25:281.
Vilka kulturväxter och vilka sorter av desamma böra odlas på våra torvmarker? (Föredrag.) 25:317.
Väderleksförhållanden, årsväxt och kulturförsök på Svenska Mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och Gisselås under år 1924. 25:352.
Svenska Mosskulturföreningens mosskurs i Jönköping år 1925. 25:367.
C. Odencrants †. 26:221,26:237.
Troed Nelsson †. 27:197.
och Osvald, H., Femåriga sortförsök med höstråg på Flahult. 27:247.
Moritz Fleischer †. 27:260.
Paul Hellström †. 27:330.
Svenska Mosskulturföreningens mosskurser 1927.27:364.
Greve Fredrik Cronstedt †. 28:60.
Litteratur. 21:186,21:237, 21:331,21:335, 21:336, 22:86, 22:146, 22:345, 22:347, 22:348, 22:352, 23:72, 23:73, 23:141, 23:142, 23:143, 23:236, 23:349, 23:412, 24:71, 24:72,24:77,24:78,24:229,24:308,24:395, 24:401, 24:402, 24:403,24'404,25:86,25:87,25:88,25:89, 25:160, 25:161, 25:162, 25:163, 25:274, 25:275.

Wollny, Meddelanden från internationela landtbruks- och skogsvårdskongressen i Wien 1890. III. Hvilka mossar passa för anläggandet af Rimpauska dammkulturer? 91: 181.
Om baljväxternas och klöfverplantornas odling med hänsyn till fältens gödsling. 93: 47.
Wood, C., Gödselämnen, som en skörd af leguminoser och de i jorden qvarblifvande resterna efter en sådan innehålla. 92: 75.
Wulff, T., Amerikanska tranbäret (Vaccinium macrocarpum Ait.). En bärbuske för mossjord. 09: 273.
Mina erfarenheter om torfmull som fyllning i trossbottnar. 11: 04.
af Zellén, J. O., Om torrläggning af försumpad skogsmark. 03: 198.
Zetterlund, C. G., Om vigten af väl ordnade landtbruksförsök för en ändamålsenlig mosskultur. 90: 360.
Om afträdesgödselns tillvaratagande i Örebro, dess värde och användande. 91: 226.
Zetterstedt, J. E., Om vegetationen på kärr och mossar i Småland (Almesåkra socken). 88: 149, 88: 157.
Åkerberg, Hj., Skyddsskor för hästar vid körning på mossar och sanka marker. 07: 159.
En enkel, praktisk hästhacka för småbrukare. 07: 166.
Några praktiska rön och erfarenheter från försöksverksamheten vid Flahult. 07: 169.
Redogörelse för under år 1907 utförda profningar af några redskap och maskiner vid Svenska Mosskulturföreningens experimentalfält vid Flahult. 08: 109.
Ett försök med råttgift "Ratts". 08: 225.
Skyddsskor för hästar vid körning på lösa eller vattensjuka mossmarker. 09: 174.
Några nyare redskap och maskiner för rotfruktsodling. 09: 175.
Nya skyddsskor för hästar vid körning på mossar och sanka marker. 10: 98.
Om odling af pil på mossar. 11: 116.
Neu Hammerstein. 11: 198.
Betongvält för mossodlingar. 12: 26.
Täckdikning vid Flahult med trärörssträngar enligt ingeniör A. Butz, metod. 12: 101.
Den nya cementerade gödselstaden vid Torestorp. 12: 163.
Nya skyddsskor för hästar vid körning på mossar och sanka marker. 12: 201.
Ny plogtyp för vallplöjning på mossjord. 13: 93.
För mossodlingar passande redskap, som användts vid Flahult. 13:116.
Tillägg angående "ny plogtyp för vallplöjning på mossjord". 13: 380.
Nyare redskap i användning på försöksfälten vid Flahult år 1913. 14:147.
Några nya, för mossodlingar passande redskap, som försökts vid Flahult år 1914. 15: 231.
Inläggning af färsk rofblast till ensilage. 15: 577.
Pilodlingarna på Flahult. 16: 349.
Thoresens potatissättningsapparat. 17: 404.
Skyddsskon "Fix". 18: 207
Om tillverkning av tunga betongvältar. 25: 338.
Redskap vid Flahult för mossjordens brukning. 26: 349.
Väderlek och årsväxt på Flahult och Gisselås år 1925. Försöksgården Flahult. 26: 489.

Väderlek och årsväxt på Flahult och Gisselås år 1926. Försöksgården Flahult. 27: 392.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1927. Försöksgården Flahult. 28: 365.
Sådd eller plantering av kålrötter? 28: 204.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1928. Försöksgården Flahult. 29: 215.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1929. Försöksgården Flahult. 30: 194.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1930. Försöksgården Flahult. 31: 128.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna. Försöksgården Flahult. 32: 144.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1932. Försöksgården Flahult. 33: 97.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1933. Försöksgården Flahult. 34: 40.
Väderlek och årsväxt på försöksgårdarna år 1934. Försöksgården Flahult. 35: 49.
Väderlek och årsväxt på försöksgården Flahult under år 1935. 36: 627.
Åkerman, A., Om havreodling och havreförädling särskilt med hänsyn till våra torvjordar. (Föredrag.) 25: 31.
Stråsädesförädling speciellt med hänsyn till våra torvmarker. (Föredrag.) 31:189.
Åkesson, S., Billigare torf. 05: 514.
Åstrand, A., Meddelanden från svenska mossodlare. Berättelse öfver mossodlingen vid Oppreda 11/2 mantal i Sunds socken af Östergötland 87:272.
Örtendahl, S., F. O. Levanders koncentrator. 91: 190.

Okänd författare.

Om bränntorf-industrien i Europa under åren 1880—1885 och det framåtskridande i arbetssätt, som under denna tid egt rum. (Teknisk Tidskrift) . 88: 378.
Kongl. Maj :ts nådiga kungörelse, angående vilkoren för lån från odlingslånefonden. 88: Bil. till häfte nr 3: 1.
Verkan af odlingslånefonden. (Tidskrift för Landtmän.) 89: Bil till häfte nr 3: 4.
Om lån för torrläggning af vattensjuka marker för minskande af frostländighet. 89: Bil. till häfte nr 3: 5.
Lag om dikning och annan afledning af vatten. 89: Bil. till häfte nr 3: 6.
Torf i stället för stenkol. (Dagens Nyheter.) 89: 38.
Äro vilkoren för lån från odlingsfonden goda och egnade att kraftigt befrämja mossodlingar? (Insändt.) 85: 372.
Johan Kylberg T. 90: 219.
Ny svensk uppfinning. 90: 291.
Skogsodling på högmossar. 90:323.
Landtbruksförsöksverksamheten i andra länder. 90: 378.
Landtbruksförsöksverksamheten i Sverige. 90: 388.
Bestämmelser för hushållningssällskapets nya myrodlingsfält på Gotland (Komiterade.) 90: 398.
Skörderesultat af Potatis och Hafre beräknadt per hektar. 90: 468.
Gödsling af naturliga ängar. (Biedermanns Centralblatt.) 91: 134.

En kulturbild från Altmark. Godset Lupitz. (Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 91: 145.
Om kalkfrakterna. Kongl. Jernvägsstyrelsens underdåniga utlåtande. 91: 437.
Försöksfältet på mossjord vid Nynäs. (Mellersta Sveriges Utsädesförenings årsberättelse för 1890.) 91: 450.
Fröblandning för odlad lågmosse. (Biedermanns Centralblatt.) 92: 40.
Är skogsodling på högmossar att rekommendera? (Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche.) 92: 120.
Om de engelska, beständiga vallarne. (Moesers landwirthschaftliche Umschau.) 92: 126.
Meddelanden från 1891 års konstgödselmarknad. (Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 92: 144.
Medel mot potatissjuka, användt i England. (Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 92: 148.
Om en ny förfalskning af thomasslagg med "martinslagg". 92: 203.
Ängsgödslingsförsök. (Deutsche Landwirthschaftliche Presse.) 92: 335.
Inflytandet af utsädets godhet på skördens utveckling. (Jahres-Bericht der Landwirtschaft.) 93: 25.
Sen eller tidig sådd om våren? (Jahres-Bericht der Landwirtschaft.) 93: 26.
Mellersta Sveriges Utsädesförenings fältförsök på mossjord vid Nynäs. (Årsberättelse.) 93: 27.
Skorf på potatis. 93: 77.
Ordnandet af renhållningen i Lund. (Sydsvenska Dagbladet.) 93: 78
Lunds nya renhållningssystem. 93: 223.
Om proftagning af kalisalter. (Insändt.) 93: 517.
I kamp mot koleran. (Mitteilungen der Deutschen Landwirtschafts-Gesellschaft.) 83: 519.
Fritflugan 94: 412.
Ogräset och dess bekämpande. (Landmans-Blade.) 95: 86.
Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående vilkoren för lån från odlingslånefonden. (Svensk Författningssamling.) 95:281.
Örbyhus. 95: Bil. till häfte n:r 3: 2.
Dannemora. 95: Bil. till häfte n:r 3: 7.
Vilkor, rörande lån från odlingslånefonden. 95: 358.
Fröblandningar för lågmossar. (Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 96: 213.
Till kalkgödslingsfrågan. (Deutsche Landwirtschaftliche Prease.) 96: 295.
Frostländighetsfonden. 97: 123.
Kronans deltagande i torrläggning af sanka marker i Finland (Finska Mosskulturföreningens Årsbok för 1896.) 97: 137.
Rotens dragning till gödsel. (Biet.) 97: 151.
Kongl. Danska Hedeselskabets arbeten på mosskulturens område. (Hedeselskabets Tidskrift.) 98: 53.
Fredliga landvinningar. (Landtmannen.) 98: 57.
Tranbär (Oxycoccus macrocarpus) i Cape Cod. 98: 105.
Statens entomologiska anstalt. (Vårt land.) 98: 118.
Torrläggningens betydelse för skogsväxten. 99: 269.
Fältförsök vid Mossfältet. 00: Bil. till häfte nr 3.
Åkers styckebruk. 00: 322.
Ett enkelt instrument till rensning af igenväxta afloppsgrafvar och diken. (Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 01: 36.
Statens torf-instruktör. 01: 289.
Försäkring mot frostskador å gröda. 01: 296.

Laboratorium för mosskultur och torfindustri i Wien. 01: 370.
Flyttbar, enskenig järnväg enligt system Stechow. (Baningenieur-Zeitung.) 02: 164.
Hvarom tvistas det i "torffrågan"? 02: 193.
Lånefonden för torfindustriens understödjande. 02: 303.
Till frågan om lånefonden för torfindustriens befrämjande. 02: 485.
Ett praktiskt jordborr. 02: 489.
Staten och torfbränslet. 03: 219.
Huru kommer det sig, att de konstgjorda gödslingsmedlen understundom visa sig mindre verksamma på ängar och vallar. 03: 261 B.
Ett exempel på torrläggningens inverkan på skogsväxten. ( Mötesdeltagare.) 03: 381.
Torfgas för explosionsmotorer. (Svenska Dagbladet.) 03: 382.
Markaryds torfförädlingsverk. 04: 49, 04: 98.
Danska torfmossundersökningar. 04: 65.
Försök med skogsodling på torfjord vid Sebastiansberg i Böhmen. 04: 69.
Nyttan af en ofta upprepad hackning af rotfruktsfälten.(Deutsche Landwirtschaftliche Presse.) 04: 147.
Torfjordsarealerna i Finland. 04: 152.
Utländska tidskrifter i mosskultur och torfindustri. 04: 152.
Meddelande. 04: 155.
Herrar torfströ- och bränntorfsfabrikanter. 04: 155.
Torfmullen i trädgårdsodlingens tjänst. (Trädgårdstidningen.)04: 408.
Torftillverkningen i Frankrike. 04: 409.
Några uppgifter rörande bränntorfs- och torfströfabrikationen i Sverige år 1903. 04: 420.
Om torfströets betydelse vid mul- och klöfsjuka. (Ugeskrift for landmaend.) 05: 153.
Om odlingsmöjligheterna i Norrland och Dalarne och den roll moss- eller myrjorden därvid spelar. 06: 8.
Herrar torfströ- och bränntorfsfabrikanter. 06: 83, 06: 168.
Andelstorfströföreningar och andelstorfströfabriker. 06: 84.
Till tidskriftens läsare. 08: 3.
Affallskalk från sodacellulosafabriker. (Svensk Papperstidning.) 08: 132.
I torfpappsfrågan. 08: 171.
Fowlers nya plog för mossodlingar. 08: 477.
Ugn för kontinuerlig bränning af snäckgyttja, mergel, bleke och dylikt. 08: 480.
Vass-lie. 08: 483.
En amerikansk förening för befordrande af torfindustrien och mosskulturen. 08: 484
Journal of the American Peat Society. 08: 485.
Iakttag försiktighet vid utströende af konstgjorda gödselmedel. 08: 492.
Mossutdikningarna och frostländigheten. 09: 4.
En ny apparat för rensning af afloppsgrafvar, kanaler och andra vattendrag, som vuxit igen. 10: 6.
Redovisning af influtna medel till C. von Feilitzens byst. 10: 60.
Mosskulturföreningens deltagande i tvänne specialutställningar. 10: 538.
Ett förslag af Kristoffer Polhem till torrläggning af mossar och sanka marker. 12: 34.
Faxes skyddsskor för hästar vinna erkännande i utlandet 12: 35.
Mosskulturföreningens arbeten uppmärksammade i Ryssland. 12: 214.
Mosskulturens framtidsutsikter i Preussen. 12:286.
En lag till förhindrande af mossarnes spolierande. 12: 295
Huru understödjes tyska mosskulturföreningen med allmänna medel? 12: 296.

Förslag från Sveriges Geologiska Undersökning om en utredning af Sveriges torftillgångar och skrifvelse från Mosskulturföreningens Styrelse med anledning däraf. 13: 50.
Till frågan om skogsodling på högmossar. 13: 281.
Preussiska lagförslaget till förhindrande af mossarnas spolierande. 13: 284.
Huru utrotas flugor i stall och ladugårdar? 13: 286.
Exploatering af Ekenbergs torfkol. 13: 288.
Torfmossar i Brasilien. 14: 146.
Champignonodling och torfströgödsel. 14: 187.
Hvarför klöfvern gick ut? 14: 195.
Mosskulturföreningen på Baltiska utställningen i Malmö. 14: 246.
En effektiv vass- och vattenväxtslåttermaskin. 14: 366
Dikning och skogsväxt på torfjord. 14: 373.
Väganläggningar i mossar. 15: 137.
Profningar af stubb-brytare och sprängning af stubbar med agridynamit. 15:286.
Rörande den moderna odlingen af hvitmossar (högmossar) i Nord-Tyskland. 15: 288.
Traubenbergs bränntorftillverkningsmetod. 15:574.
Nytt patent på torfbriketter. 16: 15.
Torftillverkningen i Danmark. 16:50.
I moderna torfströfabriker i Tyskland och Holland har man börjat använda pneumatiska anordningar. 16: 235.
Torfkommitténs förslag till omedelbara åtgärder till torfindustriens befrämjande. 16: 280.
Vid anläggning af vägar på mossar. 16: 282.
Försök med eldning med torfpulver. 16: 284.
Förslag till torfmosseinventering på 1840-talet. 16: 314.
Hvitmossa användes nu i England under kriget till kirurgiska förband. 16: 500
J. G. von Seth t . 17: 125.
Inventeringen af landets torftillgångar enligt af 1916 års torfkommitté uppgjordt förslag. 17:170.
Kväfvegödsling till gräsvallar på kväfvefattiga mossar. 17: 209.
Odling af korgpil på torfjord. 17:210.
Sand- och lerblandningens inverkan på mossjordens uppvärmning. 17: 306.
Olika Sphagnumarters förmåga att kvarhålla en gång uppsuget vatten. 17:308.
Torfupptagning i bränslebristtider. 17: 309.
Potatisodling på mossjord. 17: 310.
I Tyskland har staten lagt beslag på torffiber. 17:312.
Torf som bränsle i ångpanneeldstäder. 17: 317.
Rörande torfströs förmåga att binda kväfve. 17: 319.
Små ältverk eller andra smärre torfmaskiner för hästvandring eller motsvarande maskinkraft. 17: 320.
Mossbrand har i år till följd af den långvariga torkan förekommit på flere håll. 17: 526.
Rörande myrutdikningens inverkan på frostländigheten. 17: 527.
Om markens sättning hos en torrlagd sjöbotten. 17: 528.
Konstgödsel till mossodlingarne. 18: 115.
Smärre torfmaskiner erhållas på mycket billiga villkor af staten. 18: 116.
Normalbestämmelser för tillämpning vid köp och försäljning af bränntorf. 18:202.
En ugns- och bränsleutställning. 18: 205.
Att en kraftig agitation för bränntorfupptagning . . . 18: 208.
Villkoren för lån ur den s. k. torflånefonden. 18: 209.

Några nyare erfarenheter rörande torfströåtgång och torfströs användande i olika djurstallar samt vid städers renhållning. (Enquete.) 18: 244.
Odling af nässlor på mossjord som spånadsväxt. 18: 331.
Försökskolonisation på torfjord i öfre Norrland. 18: 375.
Wilhelm Bersch † 18: 511.
Vägbyggnader på moss- och myrmark. 19: 43.
Huru utrotas kvickrot på mossodlingar? 19: 78.
Hvitmossa till kirurgiska förband. 19: 93.
Lån och bidrag från det allmänna rörande mosskultur och torfindustri. 19: 128.
Frågan om import och distribution af konstgödsel. 19: 154.
Kan man lägga igen en med kvickrot starkt besvärad mossodling till betesvall. 19: 250.
Att potatisen kan gå mycket väl till på högmossar . . . 18: 301.
Öfver torfströs förmåga att fasthålla kväfvet i urin. 19: 364.
Inventering af landets mossodlingar. 19: 366.
Torftillverkningen i Danmark år 1918. 19: 406.
Lag rörande bränntorftillverkning i Tysk-Österrike. 19: 409.
Hvitmossförband. 19: 413.
Tag upp bränntorf för eget och ortens behof. Den blir med nuvarande priser afgjort billigare än både kol och B. K:s ved. 20:114.
Mosskulturföreningens extra sammanträde vid årets landtbruksvecka i Stockholm. 20: 145.
Torfströs användande i häststallar. 20: 385.
Föreskrifter rörande- provtagning av torvjord, torvströ och bränntorv. 25: 80.
Firman Moritz Fraenckel & Co. 50 år. 26:168.

Booberg, G., Julamossen—Ymsen—Fredsbergsmossen. Ein interessanter Moorkomplex. 24: III.
Djurle, O., Standweitenversuche mit Kartoffeln auf Flahult. 29: 128.
Dorff, P., Die Eisen- und Manganausscheidungen im Niedermoor Svartökärr. 32: 107.
Gustafsson, N. E., Zusammenfassung till uppsatsen: "Sortförsök vid Gisselås 1924-1930." (Sortenversuche auf Gisselås 1924-1930.) 32: 231.
Hedlund, T.. Über die Entstehung des lecksuchterregenden Heues und über die Bedeutung des Kalcium-Ions für die Pflanze. 25:135.
Hjertstedt, H., Über die Trockensubstanz- und Stärkegehalte der Moorbodenkartoffeln. 32: 66.
Der Gehalt an Kalk und Stickstoff der Moorböden in verschiedenen Bezirken Schwedens. 32: 347.
La qualité des terres tourbeuses dans les différents départements de la Suède quant aux espèces de tourbe, au degré de putréfaction et a la teneur de chaux et d´azote. Résultats de recherches faites dans les sections chimiques et botaniques de la Société suédoise pour la cultivation des marais tourbeux. 36: 482.
Lundblad, K., Versuche mit Wiesenpflanzen auf Flahult. 28: 201.
Die Umsetzung des Stickstoffs im "urbarmachungskranken" Niedermoorboden aus Gisselås. 30: 302.

Bodenreaktion und Kalkgehalt auf Flahult. Erklärungen zu den Karten. 31: 268.
Bodenreaktion und Kalkgehalt auf Flahult. 31: 358.
Kalkung und Düngung auf Flahult. 1890—1927. 31: 360.
Versuche mit Wiesenpflanzen auf Flahult. II. 32: 388.
Versuche mit Wiesenpflanzen auf Flahult. III. 34: 263.
Bodenuntersuchungen auf Svartökärr. 35: 164.
An experiment on different seeds mixtures at Svartökärr. 35: 193.
Two experiments with meadowplants at Gisselås. 35: 287.
Svartökärr. Eine torfgeologische und entwicklungsgeschichtliche Studie. 36: 144.
Nyström, E., Torfboden als Bodenverbesserungsmittel auf humusarmem Sandboden. 30: 115.
Ein Düngungsversuch mit Jernbergs Kaliphosphat und Jungners Zementkali. 30: 345.
Zusammenfassung, till uppsatsen "Potatissortförsöken på Flahult under åren 1920—1934. (Kartoffelsortenversuche auf Flahult 'während der Jahre 1929—1934.) 35: 312.
Osvald, H., Fünfjährige Hafersortenversuche auf Flahult. 27: 87.
Saatzeitversuche mit Hafer auf Flahult. 28: 105.
Zusammenfassung, till uppsatsen: "Femåriga potatisförsök på Flahult." (Fünfjährige Kartoffelversuche auf Flahult.) 29:78.
Die Bedeutung des Saatgutwechsels beim Kartoffelbau. 29: 115.
Ein Versuch mit Stalldünger auf Flahult. 29: 359.
Ein Versuch mit Stickstoffdüngung auf Weide. 30: 83.
Die Urbarmachungskrankheit (schwed. "gulspetsjuka",) und andere Bodenkrankheiten. 30: 243.
En Versuch mit Besandung auf Gisselås. 30: 327.
Düngungsversuche bei Gisselås. 31: 19, 31: 150, 31: 235.
Die Weidekontrolle auf Flahult 1923—1930. 31: 333.
Sortenversuche mit Sommergetreide auf Flahult 1921—1930. 32: 39, 32: 95, 32: 299.
Saatzeit und Saatmengenverversuchea mit Winterroggen auf Flahult. 33: 130.
Der Einfluss der Mähzeit auf die Grösse und den Futterwert der Heuerträge. 33: 147.
Der Heutrockner auf Flahult. 34: 250.
Rappe, G., Effect of manuring, especially with nitrogenous fertilizers, on the productive capacity of potatoes for setting. 36: 35.
Different kinds of barley and oats in five years, experiments on Sphagnum peat soil at Flahult. 36: 620.

Upp

Affärsmannens årsbok.
von Feilitzen, Hj., 20: 48 (ref.).
Agridynamit.
von Feilitzen, Hj., 14: 29, 14: 300, 15: 3, 15: 59, 15: 286, Lundberg, G., 15: 473, Nauckhoff, S., 15: 321, Pehrsson, J. M., 15: 318.
Agrikulturkemi.
Osvald, H., 32: 336 (ref.).
Agrogeologi.
von Feilitzen, Hj., 10: 538, 11: 298 (ref.), Lundblad, K., 35: 243 (ref.).
Alinit.
Se Baljväxtbakterier.
"Alphano Inoculant."
Se Baljväxtbakterier.
AIsikeklöver
Lundblad, K., 34: 3.
Stamförsök. von Feilitzen, Hj., 05: 265, 08: 375, 14: 295, Witte, H., och Nyström, E., 22: 27.
Jonas Alströmer.
Jonsson, P., 16: 359.
Alvastra.
Se Pålbyggnad.
Alvluckring.
von Feilitzen, Hj., 15: 3, 17: 327, 21: 93, 21: 280.
Amerika.
Mosskulturförening, 08: 485.
Amerikanska tranbär.
98: 105, Osvald, H., 29: 130, Wulff, Th., 09: 273.
Amerikansk rödklöver.
Se Rödklöver.
Ammoniakproduktion.
Se Kväveomsättning.
Ammoniak ur torv.
von Feilitzen, Hj., 07: 184.
Ammonifikation.
Se Kväveomsättning.
Analysmetoder.
Lugner, I ., 26: 288.
Aneboda.
Se Fiskeriförsöksstation.
Anläggning av betesvallar.
Se Betesvallar, anläggning.
Anämisjukdomar.
Lundblad, K., 35: 126 (ref.).
Apatit.
Atterberg, A., 91:122, von Feilitzen, C., 90: 397.
Ask, plantering på torvjord. 88: 237.
Asplundkorn.
Djurle, O., 26: 72.
Aspnäs.
Benedicks, G., 93: 275, 97: 246.
Avdikningsanslag.
A. M., 14:139, Drake, A., och von Feilitzen, C., 93:153, Magnét, H., 96: 144, Osvald, H., 28: 410, S. A., 12: 22.

Avfallskalk.
von Feilitzen, Hj., 08: 42, 08:132, 08: 481, 14: 210.
Azotobacter .
von Feilitzen, Hj., 11: 53.
Azotogen.
Se Baljväxtbakterier.
Backsvalbon .
Haglund, E., 11: 97.
Backtorv.
Bauman, A., 11: 189.
Baljväxtbakterier.
92:124, 16:107, 20:124, 21:144, 23:158, 24:146, 24: 260, 25:165, 26:192, Bréal, E., 90: 216, Djurle, O., 26: 184, 30: 316 (ref.), von Feilitzen, C., 89: 34, 89: 217, 90: 455, 92: 158, 93: 537 (ref.), 93: 551, 96: 60, 96: 296, 97, Bil. :81, 98: 30, 98: 189, 98: 350, 98: 496, 99 : 312, von Feilitzen, Hj., 03: 105, 03: 118, 07: 380, 09: 154 10. 263, 11: 211, 19: 33, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 15: i27, von Laszezjeski, 89: 118, Nauckhoff, V., 92: 427, Nyström, E., 24: 260, Palmér, J. E., 99: 47, Salfeld, 89.107, 89: 408, 92:124, 04: 406, Wilfarth, N., 89: 217, Wolny, E., 93: 47.
Baljväxter,
Tolf, R., 96, nr 4:162.
hårdskaliga frön.
90 : 291, Stiernqvist, O., 92 : 416, 93 : 74, Tolf , R., 92 : 188, 92 : 419, 93 : 75, Witte, N., 24: 360.
lämpliga för torvjordar.
Tolf, R., 92: 33, 92: 149, 92: 337, 92: 404, 92: 499.
upptagande av gödselmedel. 92: 75.
Bandskor.
Haglund, E., 14: 423.
Bankeberg. 02: 349.
A. Bauman.
Rappe, G., 36: 562.
Bayern, mosskultur.
von Feilitzen, Hj., 02: 217.
Belgien, försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
Benmjöl,
von Feilitzen, C., 93: 311.
gödslingsförsök.
Wagner, P., 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89: 286.
Berberis.
von Feilitzen, Hj., 15: 285.
Bergartsmjöl .
Se Stenmjöl.
Bergkvara.
Fleischer, M., 87:149, Posse, K., 87:181.
Berga säteri.
Jeansson, G., 02: 345.
Besprutning.
Se Ogräsbekämpning.
Betesförsök.
Se Betesvallar, avkastningskontroll.

Betesgräs, askbeståndsdelar. von Feilitzen, Hj., 21: 66. kvävehalt. von Feilitzen, Hj., 21: 66.
Beteskultur.
von Feilitzen, Hj., 14: 72, se även redskap.
Betesvallar,
09: 91, 22:159, Bauman, A., 17:1, 30: 12, 30: 45, Djurle, O., 30: 255, Elofson, A., 14: 391, von Feilitzen, Hj., 08: 119, 14: 72, 17: Bil., 26: 68, Osvald, H., 15: 363, 28: 62, 30: 3, 32:255 (ref.), Witte, H., 23: 236 (ref.), se även specialrubriker rörande bete.
anläggning.
Bauman, A., 32: 77, 35: 315, Djurle, O., 23: 380, Elofson, A., 14: 60, 14: 77, von Feilitzen, Hj., 08: 119, 15: 474, Fleischer, M., 12: 503, Nyström E., 11: 60, Olsson, A., 11: 65, Osvald, H., 20: 1, Stenberg M., 35: 104.,
avkastningskontroll.
von Feilitzen, Hj., 13: 387, 15: 3, 15: 474, 16: 119, 17: 129, 17: 465, 18:
465, 20:245, 21:93, Lundblad K., 33:249 (ref.), 34:29 (ref.), Osvald, H., 31: 287, Witte, H., 24: 165.
fröblandning.
Osvald, H., 20: 1.
gödslingsförsök.
Osvald, H., 30: 67.
ogräs.
von Feilitzen, Hj., 15: 145, Haglund; E., 09:144.
skötsel.
18: 137, Elofson, A., 14: 77, Feilberg, P., 96: 4, 96: 91, 96: 163, von Feilitzen, Hj., 15: 474, Fleischer, M., 12: 503, Lundblad, K., 34 29 (ref.)
Nyström, E., 11:60, Olsson, A., 11:65, Osvald, H., 32:255 (ref.),
se även Vallar.
stängsel.
von Feilitzen, Hj., 19: 127, Tolf, R., 02: 225.
vattningsställen. 11:533.
Betesväxter, giftiga,
Haglund, E., 09: 144.
lämpliga för torfmarker.
Tolf, R., 93: 561.
sammansättning.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, I ., 20: 211, von Feilitzen, Hj., 21: 66.
Betning eller slåtter av återväxten. von Feilitzen, Hj., 15: 139.
Betongvältar. Se Vältar.
Bevattning.
Fenander, J., 26: 181, Magnét, J. H., 90:449.
Biologi, lärobok. Henning, E., 13: 291, 18: 334.
Bjärka-Säby. Olbers, T., 89: 402.
Björkvik, torvströförening. 06: 59.
Bladlöss. Tolf, R., 02: 514.
Bladvass. Haglund, E., 06: 284.

Blandgödselmedel.
Se Gödselmedel, blandning.
Blandsäd, olika blandningar.
von Feilitzen, Hj., 09: 473, 10: 471, 11: 553, 12: 450, 13: 387, 15: 3.
såtidsförsök.
von Feilitzen, Hj., 15: 3.
Bleke.
08: 480, von Feilitzen, Hj., 04: 340, 10: 65, 10: 272, Lundblad, K., 33: 246 (ref.).
Blekinge, torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 11: 476, Wachtmeister, H.; 10: 457.
torvströförening.
06: 53.
Blåluzern.
von Feilitzen, Hj., 17: 465.
Blåsfotingar.
Tolf, R., 03: 443.
Blöjor, av vitmossa.
19: 137.
Bodaberg
19: 185.
Boden, torvströtillverkning.
01:95.
Bohuslän, torvmarksundersökningar
Haglund, E., 04: 279, Olbers, E. W., och Lindeberg, C. J., 88: 253,
Tolf , R., 04: 279.
Bona.
von Feilitzen, C., 02: 239.
Bondbönor.
Witte, H., 23: 75.
Borken.
Djurle, O., 27: 373.
Bortodling.
Se torvjordens sättning.
Boxholm.
87: 60, 88: 28, 88: 417, 88: 447:95: 115, von Feilitzen, C., 02: 239.
Bramstorp.
14:331.
Brasilien, torvmarker.
14: 146.
Bratteborg.
95:116.
Bremen, mosskulturinstitution.
92:176, von Feilitzen, C., 87:85, 89:171, 91:196, von Feilitzen, Hj., 96:203, 96: 259, Fleischer, M., 89 31
Bristsjukdomar, hos djur.
von Feilitzen, Hj., 14: 155, 17: 207, Hedlund, T., 25: 93, Stenberg, M., 36: 201.
hos växter.
Lundblad, K., 30: 273, 35: 126 (ref.), 36: 216, Osvald, H., 30: 217, Witte, H., 23: 349 (ref.), 24: 4.
Brunmosstorv.
Tolf , R., 03:7.
Bränd kalk,
von Feilitzen, Hj., 10: 65, 10: 272.
framställd ur bleke, kalkgyttja och märgel.
08: 480, von Feilitzen, Hj., 10:272.

Bränd kalk, kalkhalt. Lundbald, K., 36: 626.
Bränntorv,
96, Bil.: 141, 01: Bil., 02: 92, 02: 193, 02: 288, 02: 351, 13: 201, 17: 309 18: 202, 18: 208, 18: 538, 18: 493, 19: 216, 20: 19, 20: 114, 20: 217 Bauman, A., 11: 141, Coyet, S., 88: 303, Ekelund, H., 90: 92, 90: 294, 13:137, Ekholm, Th., 03:61, von Feilitzen, Hj., 11:79, 16:23, 17: 452, 17: 530, 18: 402, Gyllenram, B. R., 19: 354, Hellberg, C. R., 14: 347, Hermodsson, C. H., 13: 32, 13: 139, Heyman, C., 88: 33, 98: 100, 98: 451, Larsson, A., 89: 126, 03: 214, Lithander, P. M., 91:135,
Palmberg Th., 88: 20, Rahbek, M., 90: 292, Samuelsson, S. H., 98: 447, se även specialrubriker.
analyser.
von Feilitzen, Hj., 01: Bil.
användning.
89: 38, 02: 193, 04: 109, C. S., 15: 153, von Feilitzen, Hj., 04: 250, 12: 69, 15: 149, 17 530, Samuelsson, S. H., 02: 152.
användning i industrien.
02: 193, 17: 317, 20: 238, C. S., 15: 153, 15: 425, von Feilitzen, Hj., 03: 64 07: 184, Nycander, G., 04. 27, Steenberg, N., 02: 167. bränslevärde. 02: 193, 02: 223, von Feilitzen, Hj., 01: 110, 15: 582, von Feilitzen, Hj., och Edgren, Edv., 08: 216, Gyllenram, B. R., 19: 354, Hjertstedt, H., 12:77. fabriker. 04: 165, 10: 68. formning.
Anrep, A., 01:299, Samuelsson, S. H., 02:152. frysning.
Lizitzin, Gr., 14:206.
för statens järnvägar.
03: 219, von Feilitzen, Hj., 12: 69, Kungl. Järnvägsstyrelsen, 03: 373,
Rendahl E., 18:32. industri i olika länder. Hjertstedt, H., 28: 141. ingenjör.
Se Torvingenjör. kurser.
von Feilitzen, Hj., 16: 283. kvalitetsnormer. 18: 202, 18:493. luftvolym.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, 1., 16:401. maskiner.
10: 436, 10: 540, 17: 320 17: 427, 18: 116, 19: 190, 19: 353, 20: 307 (ref.) , Anrep, A., 03: 76, Bauman, A., 15: 415, Ekholm, Th., 03: 153, von Feilitzen, Hj., 04: 384, 06: 286, 08: 56, 08 369 (ref.). maskiner provning.
02: 475, 18: 211, 19: 190, 19: 353, 20: 307 (ref.), von Feilitzen, Hj., 03: 369, 04: 384.
maskiner, tävlan.
Anrep, A., 02: 296, 03: 76.
priser.
02: 193, 17: 423, 17: 428, 18: 338, von Feilitzen, Hj., 11: 122, Gyllenram, B. R., 19: 354, Nycander, G., 05:55. proveldning Hjertstedt, H., 12: 77.

Bränntorv,
provtagning.
25: 80, von Feilitzen, Hj., 04: 400, 09: 275, 17:113.
redskap. von Feilitzen, Hj., 17: 361.
själfantändning. von Feilitzen, Hj., 19: 251, 19: 408, 19: 418.
specifik vikt. von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., 16: 401.
88: 378, 02: 98, 02: 305, 04: 420, 10: 68, 18: 208, 19: 406, von Feilitzen, statistiska uppgifter.
Hj., 08: 369 (ref.), 18: 119, Haglund, E., 12: 176, 13: 255 Hjertstedt H., 28: 141, 36: 485, Larsson, A., 02: 214, Wallgren, E., 12: 171.
statsinköp. 19: 216.
stybbning. von Feilitzen, Hj., 11: 79.
tillgångar i Södra Sverige. 02: 193.
tillverkning.
92:412, 92:414, 01, Bil. till nr 1: 79, 01, Bil. till nr 1: 96, 01, Bil. till nr 1: 99, 01, Bil. till nr 1: 100, 01, Bil. till nr 1: 105, 02: 152, 02: 158, 02: 161, 02: 359, 04: 62, 04: 153, 07:192,15: 574, 17: 427, 18: 32, 19:84, 19:406, 19:409, 20:307, 20:332, 20:356, 21:64, 21:72, 22: 316, Alexandersson, G., 19:63, Anrep, A., 01:299, Bauman, A., 11: 189, 15: 414, 17: 321, Bergendahl, C. G., 01, Bil. till nr 1: 100, Brusewitz Fr., 88: 34, Coyet, S., 88: 240, Ekholm, Th., 03: 153, Eriksson, 04: 31, von Feilitzen, Hj., 03: 309 (ref.), 03: 369 04: 25, 04: 399, 08: 369 (ref.), 13: 101, 13: 486, 16: 108, 17: 361, 17: 422, 17: 429, 19: 54, von Feilitzen, M., 05: 154, Fock, G., 03: 63, de Geer, G. L." 01, Bil. till nr 1: 104, Granqvist, J. V., 22: 108, Haglund, E., 12: 331, Hallmén, J., 05: 120, 06: 68, Heyman, A., 01, Bil. till nr 1: 103, Hjertstedt, H., 21: 183, 26: 376, Holmberg & Persson, 01, Bil. till nr 1: 103, Håkansson, H., 01, Bil. till nr 1: 102, Larsson A., 01: 232, 21: 64, Miedl, J., 01, Bil. till nr 1: 104, Olsson, N., 01 Bil. till nr 1:.101, von Proschwitz, A., 01 Bil. till nr 1: 104, Rahbek, W., 89: 82, Samuelsson, S. H., 99: 318 01, Bil. till nr 1: 105, Tamm, C. Mg., 01, Bil. till nr 1: 97, Tjerneld I. 17:198, Undén, V., 03: 62, Wallgren, E., 03: 46, 03: 299, 16, Bil., 18 195, 25: 62.
tillverkning, historia. Bauman, A., 16: 168. tillverkning, pristävlan om lärobok. 05: 154. Tillverkningsmetoder. Bauman, A., 09: 277. tillverkningspriser. 13: 201, Bauman, A., 11: 141. tillverkning under kristiden. 17: 429, 17: 452.
torkning.
03:153, 03:166, 04:435, Anrep, A., 01:290, 02:158, Eriksson, 04:31, von Feilitzen, Hj., 03: 309 (ref.), Fock, G., 03: 63, af Forselles, A.> 24: 223, Fredriksson, N., 01: 330, 02: 161, Hallmén, J., 07: 213, Lisitzin, Gr., 22:316, Rahbek, M., 01:309, Samuelsson, S. H., 02: 152, Undén, V., 03: 62, Wallgren, E., 24: 38, 25: 62.

Bränntorv, utställning.
01: Bil. 1: 68.
vattenabsorption.
von Feilitzen, Hj., och Hjertstedt, H., 16: 393, von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., 19: 369.
volym- och viktsförändringar vid torkning.
von Feilitzen, Hj., Lugner, I., och Hjertstedt, H., 18: 138.
väderlekens betydelse.
Haglund, E., 06: 80, Wallgren, E., 03: 46.
Ökad tillverkning under kristiden. 17:452.
Bränslen, jämförande undersökningar.
89: 38, 02: 223, 17: 425, 18: 205, 19: Bil., Ekelund H., 90: 204, von Feilitzen, E., 17: 531, von Feilitzen, Hj., 01: 110 08: 368, 11: 122, von Feilitzen, Hj., och Edgren, Edv., 08: 216, Hjertstedt, H., 12: 77, Rahbek, M., 90: 292, Samuelsson, S. H., 93: 365, Thaulow, I. T., 19: 73.
priser.
von Feilitzen, Hj., 11: 122.
tillverkning och användning.
Nyström, E., 08: 369.
värmevärde.
von Feilitzen, E., 17: 531, Lugner, I., 09: 94.
Bubbetorp.
Bergström, G., 10: 368.
Buffertverkan.
Lundblad, K., 28: 415 (ref.), 29: 162 (ref.).
Bårstad. 93: 292.
Båtnadsuppskattning.
28: 350, Bauman, A., 28: 222.
Bälinge mossar. 16:514.
Bärbuskar på torvjord.
von Feilitzen, Hj., 17:511.
Bärgningsmetoder.
89: 105, von Feilitzen, Hj., 16:119, Stenberg, M., 35: 29.
Bäver.
Tiberg, H. V., 08: 106.
Böhmen, torvtillverkning. 20: 208.
Carlsonit .
Stenberg, M., 21: 81.
Cementkali.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 18: 156, Nyström, E., 30: 337, se även gödslingsförsök.
Cementvaror i torvjord.
14: 209, von Feilitzen, Hj., 14: 11, Lugner, I., 23: 414 (ref.).
Centralanstalten, lokala gödslingsförsök.
Osvald, H., 28:62 (ref.), 29: 155 (ref.), 29: 397 (ref.).
Ceratopygekalk.
Se Fosforsyregödselmedel.
Champignonodling. 14: 187.
Chilenska klöversnärjan.
Tolf, R., 03: 385.

Cunrau. Schultz-Lupitz, 88: 423.
Dagsmosse.
Djurle, O., 26: 311, Haglund, E., 14: 369.
Dalarne, försumpning.
Tolf, R., 97:261.
mosskultur.
von Feilitzen, Hj., 04: 370, Palm, A., 04: 364.
odlingsmöjligheter. 06: 8.
torvmarker.
Haglund, E., 04: 360, Kellgren, A. G., 91 : 427.
torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 04: 360, Kellgren, A. G., 91: 427, Tolf, R., 98: 8.
ängar.
Kellgren, A. G., 91:427.
E. Dalgas.
von Feilitzen, C., 94: Bil. till nr 3: 16.
Dalsjöfors
Bauman, A., 17: 1, 24: 284.
Dalsland, mossar. Tolf, R., 01: 49. mosskultur. von Feilitzen, C., 90: 299 (ref.). torvindustri. 01: 367. torvmarker. 18:201, Tolf, R., 01:62. torvmarksundersökningar. Tolf, R., 94: 199.
Danmark bränntorvtillverkning.
01, Bil. till nr 1: 79, 19: 406, 20: 332, von Feilitzen, Hj., 18: 119.
försök, olika vallblandningar.
Witte, H., 22:345 (ref.).
försöksverksamhet.
Witte, H., 23: 93, 23: 159, 23: 166, 23: 169, 23: 239, Zetterlund, C. G.! 90: 369.
gödslingsförsök.
Witte, H., 23: 371.
Hedeselskabet.
16: 508, 16: 511, von Feilitzen, C., 90: 208, 94: Bil. till nr 3: 16, von Feilitzen, Hj., 10: 64, Westh, C., 98: 53.
Hesselvig Enggaard
Djurle, O., 24: 123.
mosskultur.
von Feilitzen, C., 92: 60, 97: 177.
prisskrift i torvteknik. 15:428.
reseberättelse.
Hjertstedt, H., 26: 376, Nernst, J., 90: 233.
torvindustri.
von Feilitzen, Hj., 02: 221, 10: 64.
torvmarksundersökningar.
04: 65, von Feilitzen, C., 90: 212, Tolf, R., 03:81.
torvtillverkning.
03: 72, 16: 50, 19: 406.

Danmark, utfärd i Jylland. 98: 138, von Feilitzen, Hj., 98: 470. vallväxtförsök. Witte, H., 23: 189.
Dannemora. 95: Bil.: 7.
Davidssonska donationsfonden. Bauman, A., 34: 281.
Dawsongas. 19: 186.
Demonstrations fält. Se Svenska Mosskulturföreningen, Lokala försöksfält.
Denitrifikation. Se Kväveomsättning.
Denudation
Osvald, H., 30: 362 (ref.).
Desinfektion av jord. von Feilitzen, Hj., 17: 129.
Diatomacéer. Tolf, R., 02: 285.
Difosfat
von Feilitzen, Hj., 18: 405, se även fosforsyregödselmedel, gödslingsförsök.
blandning med andra gödselmedel.
von Feilitzen, Hj., 18: 405.
Dikesrör. Se Trärör för dikning.
Dikning
95: 51, 98: 57, Djurle, O., 28: 56, Eckerbom, A. K., 15: 436, Ehrenborg,
R:son, C., 11: 509, Granqvist, J. V., 22 206, Stenberg, M., 27: 161,
32: Bil., se även skogsdikning, mossar.
av högmossar
01:41, 18:201, von Feilitzen, C., 95:279.
försök med olika djup.
von Feilitzen, Hj., 18: 463.
inverkan på skogsbetet.
Hegardt, H., 09: 235
redskap.
von Feilitzen, Hj., 16: 24, Granqvist, J. V., 20: 16.
utförande.
10: 6, 12: 34, 16: 318, Bauman, A., 18: 185, 21: 28, Behm, H., 90: 367,
Beseler, W., 01: 36, von Feilitzen, Hj., 11: 227, Granqvist, J. V., 22:
206, Haglund, E., 13: 482, Lundevall, K. H., 17: 43, Magnét, H., 96:
144, Stenberg, M., 32: Bil.
Dikningsförsök.
von Feilitzen, C., 94: 157, von Feilitzen, Hj., 10: 471, 11: 553, 15: 3, 16: 51, 17: 465, 18: 463, Sahlin, B., 17: 64, Witte, H., 23: 218, 23: 345.
Djur, nyttiga för kulturväxterkulturväxterna. Tullgren, Alf., 17: 517.
Djur, skadliga for kulturväxterna.
Liebscher, 90: 321, Lundblad,- K., 30: 204 (ref.), Tullgren, Alf., 17: 517.
Dolomitisk kalksten.
von Feilitzen, Hj., 16: 383, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 19: 381.
Dränering. Se Dikning.
Dräneringsrör.
09: 241, 31: 203, Djurle, O., 31: 171.

Dunderbacken 09: 567.
Dyjordskompost.
von Feilitzen, C., 90: 207, von Feilitzen, Hj., 19: 97, 19: 183, von Feilitzen, M., 87: 124, Nyström E., 25: 178.
Eckersholm. 88: 83, 95: 116, von Feilitzen, Hj., 08: 13.
Edsbyn.
Hole, E., 34: 91.
Ejektorer,
Behm, H., 90: 367.
Ekelund.
Carlsohn, O., 93: 298.
Ekenberg.
Se Torvkol.
Eldrior.
von Feilitzen, C., 89: 187, von Sydow, O. L., 88: 405.
Elektrokali.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 18: 156, Nyström, E., 23: 68.
Elinghems myr.
von Feilitzen, C., 92: 449.
Elisabethfehn.
Wieland t, W., 10: 119.
Emmaljunga.
Anrep, A., 02: 487.
Emåns sänkning.
Wedblad, D., 02: 325.
Engelskt rajgräs, stamförsök.
Lundblad, K., 32: 301, 32: 349, 34: 3, 34: 202, 35: 245.
England, försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
ständiga vallar. 92: 126.
torvströimport. 13: 99, Edgren, J. Edw., 08: 445.
värmeenheter. 10: 67.
Ensilage.
von Feilitzen, Hj., 08: 375, Witte, N., 21: 209, 22: 175, Åkerberg, Hj., 15: 577.
Entonomologiska undersökningar. 95 : 271, 98 : 118.
Eriophorum.
Se Tuvdun.
Estland , mosskultur.
Osvald, N., 28:233 (ref.), 32:153 (ref.).
provning av redskap. 13: 202.
torvmarker.
Osvald, N., 28:233 (ref.).
Europa, torvindustri.
von Feilitzen, Hj., 05: 26.
Fagersanna, bränntorvtillverkning.
01: Bil. till nr 1: 100.
Farmogerm.
Se Baljväxtbakterier.

Faxes skyddsskor. 12: 35.
Carl von Feilitzen.
01: Bil. till nr 3: 23, 08: 34, 09: 196, 10: 55, 10: 60, von Feilitzen, Hj., 14: 60, Tolf, R., 01: Bil. (nekrolog),
Hjalmar von Feilitzen.
21: 52, 22: 240, Hammarskjöld, H., 20: 311, Lugner, I., 20: 309, Montgomery-Cederhielm, R., 21:61, Osvald, H., 28:185 (nekrolog).
Fegen, sänkning. Andersson, G., 90: 446.
Finland, försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
kolonat.
Djurle, O., 27: 7, 27: 179.
mosskultur.
von Feilitzen, C., 89: 37, von Feilitzen, Hj., 99: 82 (ref.), Malm, E. A.,
27: 137, Wasastjerna, G., 93: 423.
mosskulturförening.
97: 135, C. L. W., 92: 147, von Feilitzen, Hj., 98: 166, Malm, E. A., 04: 153.
reseberättelse.
Djurle, O., 27:89.
stabsunderstöd för dikning. 97: 137.
torvinventering.
Booberg, G., 22: 222.
torvmarker.
Malm, E. A., 27: 137.
torvmarkernas odlingshistoria.
von Feilitzen, Hj., 99: 82.
torvmarksareal. 04: 152.
torvproduktion.
Booberg, G., 22:278.
vallblandningsförsök.
Witte, H., 23: 387.
Fiskeriförsöksstation. Haglund, E., 10: 513.
Fiskodling i torvgravar. 10: 44.
Flahult,
92: 163, 94: 31, 02: 101, von Feilitzen, C., 90: 398, 92: 163, 93: 376, 94: 410, 95: 65, 97: 81, 97: 180, 98: 189, 98: 210, 99: 161, 00: Bil. till nr 3, von Feilitzen, Hj., 02: 358, 10: 184, Hülphers, E. W., 09: 24, Osvald H., 26:368.
avkastning av olika växtslag.
Witte, H., 22: 149.
fältförsök.
Se Flahult, vägledning för besökande.
förteckning över försök.
Witte, H., 22: 323, 23: 391, 24: 344, 25:352.
gödselstad.
von Feilitzen, Hj., 07: 271.
gödsling.
Lundblad, K., 31: 337.
kalkhalt.
Lundblad, K., 31: 239.

Flahult, kalkning.
Lundblad, K., 31: 337.
markfuktighet i olika jordslag.
von Feilitzen, Hj., 18: 407.
markreaktion
Lundblad , K, 31 : 239.
meteorologiska observationer.
von Feilitzen, Hj., 02: 141, 06: 193, 07: 380, 08: 259, 09: 401, 10: 382, 11: 405, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 18: 377, 20: 228, 21:93, Nyström, E., 27:333, 28:374, 29:361, 36:75, 36:177,
Witte, H., 21:280, 22:323, 23:391, 24:344, 25:352, Åkerberg, Hj., 26: 489, 27: 392, 28: 365, 29: 215, 30: 194, 31: 128, 32: 144, 33: 91, 34: 40, 35: 49, 36: 627.
odlingsmetoder.
von Feilitzen, C., 93: 544.
resultat av verksamheten.
von Feilitzen, Hj., 05: 265, OS: 472, Åkerberg, Hj., 07: 169.
torvströtillverkning.
von Feilitzen, Hj., 02: 490.
verksamhet.
Rappe, G., Nyström, E., och Stenberg, M., 36:359.
vägledning för besökande.
År 1902, 02: 252; år 1903, 03: 238; år 1904, 04: 215; år 1905,05: 424; år 1906, 06: 219; år 1907, 07: 288; år 1908, 08: 237; år 1909, 09: 355 år 1910, 10: 241; år 1912, 12: 304; år 1915, 15: 440, 16: Bil., von Feilitzen, C., 98: 189, 99: 161, 00: Bil. till nr 3, von Feilitzen, Hj., 01: 115, 03: 238, Witte, H., 23: 274, 23: 391.
växtodling
Osvald, H., 26: 336.
årsväxt.
von Feilitzen, Hj., 02: 141, 06: 193 07: 380, 08: 259, 09: 401, 10: 382, 11: 405, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 5: 441, 17: 16, 17: 327, 18: 377, 20: 228, 21: 93, Witte, H., 21: 280, 22: 323, 23: 391, 24: 344, 25: 352, Åkerberg Hj., 26:489, 27:392, 28:365, 29:215, 30:194, 31:128, 32:144, 33: 97, 34: 40, 35: 49, 36: 627.
Moritz Fleischer.
von Feilitzen, C., W: 69, 94: 245, von Feilitzen, Hj., 23: 123, Witte, H., 27: 260 (nekrolog).
Fliseryd.
Nordenanckar, C. G., 02: 350.
Flit. 26: 228.
Floda, bränntorvtillverkning. von Proschwitz, A., 01: Bil. till nr 1: 104.
Flora.
Smith, H., 19:303 (ref.).
Flugor, bekämpning.
13: 286, 26: 228, von Feilitzen, Hj., 08: 486, 10: 65, 14: 162, 15: 280.
Flygsandsfält. Storp, 05 : 81.
Foderbetor, sortförsök.
von Feilitzen, Hj., 04: 294, 05: 265, Westfält, A. V., 90: 358.
Foderkonservering.
Rappe, G., 35:330 (ref.), se även Ensilage
Foderlosta.
Lundblad, K., 32: 301, 35: 245.
Fodermärgkål, sortförsök. von Feilitzen, Hj., 08: 375, 09:473.

Fodervärde, gräs och hö från torvjord.
von Feilitzen, Hj., Lugner, I., och Nyström, E., 13:224, von Feilitzen Hj., 02: 8, 17:14, Lundblad, K., 33:171 (ref.), Osvald, N., 19:156, 33:3, 33:49, 33:132.
grönfoder från torvjord.
von Feilitzen, Hj., 06:72.
ogräs från torvjord.
von Feilitzen, Hj., 16:216.
säd och halm från torvjord.
von Feilitzen, Hj., 02:8.
utfodringsförsök.
von Feilitzen, Hj., 15: 115.
vitmossa.
von Feilitzen, Hj., 06:77.
Foderväxter, lämpliga för torvmarker.
89:352, von Paykull, G., 91: 404, Tolf, R., 93:321, 93:498,93:561.
Foderväxtodling
91:42, von Feilitzen, Hj., 14: 72.
på torvjord.
von Essen, M., 98:507, von Feilitzen, C., 89:226.
Fonolitmjöl. Se stenmjöl.
Fornfynd i torv. 33:208.
Fosfater, löslighet. Lundblad, K., 28:182 (ref.).
Fosforit. Se Fosforsyregödselmedel.
Fosforsyregödselmedel
von Feilitzen, C., 90:460, v on Feilitzen, Hj., 13:111, 13:142, 21:136.
Fosforsyregödsling, inflytande på mognaden. Stutzer, A., 88:420.
Fosforsyrehalten i marken. Lundblad, K., 30:365 (ref.), 35:242.
Fossil i torv
95: 256, 00:436, Andersson, G., 90: 2, Bauman A., 35: 61, 35: 219, Booberg, G., 22:342, Haglund, E., 08:439, Muller, A., 89:406, Osvald,
H., 28:69 (ref.), Tiberg, H. V., 08:106, Tolf, R., 90: 218, 90:275 (ref.), 96: nr 4:126.
Fowlers plog. 08:477.
Moritz Fraenckel.
26: 168, von Feilitzen, Hj., 11:103, 11:107 (nekrolog).
Fraktförhöjning. von Feilitzen, Hj., 20:36.
Fraktnedsättning av kalk m. m.
89:444, 94:61, von Feilitzen, Hj., 17: 202.
Frankrike, bränntorvtillverkning. 04:409. försöksverksamhet. Zetterlund, C. G. 90: 369. sumpmarkers tillgodogörande. von Feilitzen, Hj., 12:63. torvmarker. Hitier, H., 93:181. torvmarksareal . 08:131.

Frankrike, torvtillverkning. 04: 409.
Fredsbergsmossen.
Booberg, G., 24: 81.
Frost.
Se Meteorologi.
Frukt- och fröspridning.
Tolf, R., 01: 291.
Fruktträd på torvjord.
von Feilitzen, Hj., 17: 511.
Fräs.
Se Jordbearbetning.
Fröblandningar för vallar på torvjord.
92:40, 96:213, 01:134, Fleischer, M., 87:61, Osvald, H., 20:1.
Fröhandel.
Tolf, R., 97: 158.
Frökontroll .
Tolf, R., 95: 177, 95: 272.
Frön av svenska gräsarter.
von Feilitzen, Hj., 08: 371 (ref.).
Frö, odlat på torvjord.
Tolf, R., 02: 55.
Fröodling, klöver och timotej.
Olsson, A., 13: 203.
Fröpreparator.
Se Baljväxter, hårdskaliga frön.
Frövita.
Se resp. växtslag.
Fångar, som jordbruksarbetare.
11: 293, 14: 428, von Feilitzen, Hj., och Haglund, E., 14: 35, von Feilitzen, Hj., 15: 189, L -g, Sverker, 12: 488, Olsson, A.; 12: 166, Reutercrona, G., 14: 357, 15: 45, Wirén, A., 13: 68.
Fårö.
Haglund, E., 12: 491.
Fältspatmjöl .
Se Stenmjöl.
Förbränningslära.
Lugner, I., 08: 58.
Förbättring av ängar.
Se Naturliga ängar, förbättring.
Förevisningsfält.
Se Svenska Mosskulturföreningen, lokala försöksfält.
Förfalskning.
Se Gödselmedel, förfalskning.
Förmultningsgrad.
Se Torvjordar, humifieringsgrad.
Förrättningsreor.
Se Svenska Mosskulturföreningen, kulturingenjörernas förrättningsresor.
Försumpning.
Olsson, P. M., 12: 482.
Försöksgården Flahult.
Se Flahult.
Försöksgården Gisselås.
Se Gisselås.
Försöksgården Torestorp.
Se Torestorp

Försökgård, Norrland. 17:449.
Försöksteknik. von Feilitzen, Hj., 09: 401.
Garvsyror.
von Feilitzen, Hj., 07: 179.
Gasreningsmassa. von Feilitzen, Hj., 12: 353.
Gasverk.
von Feilitzen, Hj., 17: 530.
Fabian De Geer.
Osvald, H., 30: 63, 34: 33 (nekrolog), Witte, H., 25: 169.
Generalregister. 95: 365, 00: 491.
Geologiska kartblad. Se resp. kartblads namn.
Germanol.
von Feilitzen, Hj., 08: 375.
Gisselås,
Stenberg, M., 35: 29, Witte, H., 22: 100, 23: 298, 23: 400, 25: 4.
föreståndare. 20: 52, 20: 134.
förteckning över försök.
Witte, H., 22: 323, 23: 391, 24: 344, 25: 352.
meteorologiska observationer.
von Feilitzen, Hj., 02: 141, Nyström, & 27: 333, 28: 374, 29. 361, 36: 75, 36: 177, Stenberg, M., 26: 489, 27: 392, 28: 365, 29: 215, 30: 194, 31: 128, 32: 144, 33: 97, 34: 40, 35: 49, 36: 157, Witte, H., 23: 391, 24: 344, 25: 352.
myrens utvecklingshistoria.
Osvald, H., 30: 346 (ref.).
myrens vegetation.
Osvald, H., 30: 346 (ref.).
resultat av verksamheten.
23: 320, Osvald, H., 32: 257, Stenberg, M., 23: 195.
verksamhet.
Rappe, G., Nyström, E., Stenberg, M., 36: 359.
vägledning.
Witte, H., 23: 274, 23: 391.
årsväxt.
Stenberg, M., 26: 489, 27: 392, 28: 365, 29: 215, 30: 194, 31: 128, 32: 144, 33: 97, 34: 40, 35: 49, 36: 157, Witte, H., 21: 280, 22: 323, 23: 391, 24: 344, 25: 352.
-Glissjöberg. von Feilitzen, Hj., 07: 509.
Glommersträsk. Hole, E., 24: 299.
-Gotland,
Bergman, C. Ä, 92: 204, von Feilitzen, C, 96: 240.
försöksfält.
89: 386, 90: 316, 90: 398, 91: 272, von Feilitzen, C, 99: 184, 99: 255.
gödslingsförsök. 90:68.
jordbruk.
Broander, N., 29: 305.
mosskultur.
91: 272, 92: 281, Broander, Y, 29: 305, von Feilitzen, C, 92: 449, 97:281, 99: 255, Hennings, R., 99: 234, Malmros, D. A., 89: 382, 90: 22, 96: 113, Müller, A.,.98: 82, Sylvén, C. A., 98: 161, 99: 186.
Gotland, myrar.
Broander, N., 29: 305, Fegraeus, L., 88: 58, Johansson, K., 93: 16, 93: 261, Lindström, A., 88: 333, 88: 354, von Post, L., 29: 229, Roos, A., 91: 266, Sylvan, C. A., 92: 214.
odling av sockerbetor.
Nilsson, L. F., 91: 269.
torvmarker.
Broander, N., 29: 305, Fagraeus, L., 88: 58, Lindström, A., 88: 333, 88: 354, von Post, L., 29: 229, Roos, A., 91: 266.
torvmarksodling.
92: 281, Broander, N., 29: 305, von Feilitzen, C., 92: 503,
Hennings, R.
99: 234, Malmros, D. A., 89: 382, 90: 22, 90: 289, 96: 113, Müller, Sv., 90: 82, 92: 415, Sylvan, C. A., 92: 214, 98: 161, 99: 186. torvmarksundersökningar. Haglund, E., 13: 144, Tolf., R., 91: 2.
Gran, vedens kvalitet. 17:532. virkets hållfasthet. 12:501.
Granhammarskärren. Flodqvist, H., 28: 263.
Gripsholm. Collin, E., 00: 319.
Grundvatten, analyser. von Feilitzen, Hj., 09: 469.
Grundvattenstånd
Granqvist, J. V., 20: 167.
inverkan på skördeavkastningen.
von Feilitzen, Hj., 05: 265, 14: 51, Nyström, E., och Osvald, H., 18: 42.
Grytterredssjöns och Sämåns regleringsföretag. Brusewitz, Fr., 26: 479, Osvald, H., 26: 455.
Gråfläcksjuka.
Lundblad, K., 35: 126 (ref.), Witte, H., 23: 349 (ref.).
Gräs,
Tolf, R., 96, nr 4: 162, se även fröblandningar och de resp. arterna.
botaniska karaktärer.
Osvald, H., 28: 181 (ref.).
fodervärde.
Osvald, H., 19: 156.
frö.
von Feilitzen, Hj., 08:371.
jämförande försök med olika arter.
von Feilitzen, Hj., 08: 375, 09: 473, 15: 235, 20: 245, Lundblad, K., 32: 301, 34: 3, 34: 94, 34: 202, 35: 5, 35: 245.
lämpliga för torvmarker.
Sieurin, P., 87: 26, Tolf, R., 93: 321, 93: 498, 93: 561.
rotsystem.
Lundblad, K., 34: 104 (ref.), Osvald, H., 15: 563.
smaklighet.
Lundblad, K., 34: 202, Osvald, H., 32: 154.
Gräsvägar, vegetation,
Osvald, H., 16:1.
Grönfoder, olika blandningar.
01: 152, Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, Hj.,07: 8, 07: 380, 08: 375, 10: 471, 09: 473, 11: 553, 16: 51: Gustafsson, N. E., 32: 221,. Witte, H., 23: 143 (ref.).
Grönfoder, fodervärde.
von Feilitzen, Hj., 06: 72.
Olika baljväxter
01 :152, von Feilitzen, Hj., 05: 265, 10: 471, Gustafsson, N. E., 32: 221.
Olika havresorter.
Gustafsson, N. E., 32: 221.
slåttertidsförsök.
von Feilitzen, Hj., 06: 72.
sortförsök.
von Feilitzen, Hj., 07: 8, 08: 375, 09: 473, 13: 387, Gustafsson, N. E., 32: 221.
såtidsförsök.
von Feilitzen, Hj., 10: 382, 11: 405, 12: 450, 13: 338, 17:129, 17: 327, 18: 465, 20: 245.
Gröngödsling.
von Feilitzen, C., 96: 297, 97, Bil.: 81, von Feilitzen, Hj., 03: 105, 03: 125, 03:164, 03: 396, 05: 265, 08: 259, 08: Bil., 09: 401, 09: Bil., 10: 382, 11: 405, 15: 326, se även de olika växtarterna.
Grönsaksodling.
von Feilitzen, Hj., 16:104, 18: 366 (ref.).
Guldmedaljörer. Se Svenska Mosskulturföreningen, guldmedaljörer.
gulspetssjuka.
Lundblad, K., 30: 273, 35:126 (ref.), 36: 216, Osvald, H., 30: 217.
Gysinge
Benedicks, G., 88: 94, 93: 275, 95: 356, 97: 246, 01: 215, 01: 218.
Gyttja, bildningssätt. Osvald, H., 22: 348. krympning. Haglund, E., 10: 1.
Gårdbosjön. Granqvist, J. V., 22: 95.
Gåsmura, von Feilitzen, Hj., 15: 145.
Gästrikland, mossar. Tolf, R., 01: 49. torvmarker. 18: 201, Jönsson, J., 91: 287. torvmarksundersökningar. Tolf, R., 91: 356, 91: 410.
Gävleborgs län, lokala försöksfält.
Westman, A., 90: 422.
mosskultur.
Lundberg, H., 01: 204, Müller, A., 89: 265.
torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 07: 95, Müller, A., 89: 265.
torvmarksundersökningar.
Rocén, Th., 20: 96, 20: 149, 21; 229, 21: 304, Smith, H., 18: 284, 19: 217, 19: 313.
Gödselmedel, se även konstgödsel.
von Feilitzen, C., 87: 35.
användning.
von Feilitzen, C., 96: 157, von Feilitzen, Hj., 92: 355, 00: 471 (ref.),
Hompesch, F., 91: 175, Maercker, M., 96: 103, Wagner, P., 90: 78.
blandning.
96: 79, 02: 224, 04: 63, 09:166, von Feilitzen, Hj., 03: 233, 18: 405.

Gödselmedel, fosforsyrehaltiga. 90: 213. förbrukning. Ekstrand, A. G., 00: 183.
förfalskning.
89: 335, von Feilitzen, C., 94: 154.
import.
19: 154, von Feilitzen, Hj., 19: 80.
inverkan på markreaktion. Lundblad, K., 35: 48 (ref.).
inverkan på skördens kvalitet. Lund blad, K., 28: 108.
kvävehaltiga. von Feilitzen, Hj., 04: 54.
råd för inköp.
96: 79, von Feilitzen, C., 90: 395, 93: 407, Müller, A., 91: 43.
sammansättning. von Feilitzen, C., 88: 138 (ref.).
åtgärder för anskaffning. von Feilitzen, Hj., 17:217.
Gödselstäder.
von Feilitzen, Hj., 07: 271, 11: 135, Åkerberg, Hj., 12: 163.
Gödselvatten eller torvströgödsel. 17:303.
Gödselvatten, jämfört med kalisalt.
von Feilitzen, Hj., 15: 441, 17: 16, 17: 327, 21 : 93, 21 : 280.
jämfört med salpeter.
von Feilitzen, Hj., 12: 353.
sammansättning.
von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., 12: 231.
Gödsling, av olika torvjordslag.
Bauman, A., 26: 300.
av torvjord.
von Feilitzen, Hj., 13: Bil., 26: 193, Osvald, H., 34: Bil., Sahlin, B., 05: 122.
av vallar.
von Feilitzen, Hj., 02: 171.
av ängar.
91:134, Roese-Skaby, 92: 349.
inverkan på frövitan.
von Feilitzen, Hj., 05: 110.
inverkan på markreaktion.
Lundblad, K., 29: 398 (ref.).
inverkan på sättpotatisen.
Rappe, G., 36: 3.
kali,
Maercker, M., 91:126, 96: 103.
till olika grödor.
92: Bil. till nr 2.
Gödslingsförsök
Bauman, A., 26: 300, Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, Benedicks, G., 97: 90, von Feilitzen, C., 87: 264, 90: 32, von Feilitzen, Hj., 07 199, 10: 111, 10: 507, 14: 273, 16: 159, se även resp. grödor.
Aspnäs.
Benedicks, G., 93: 275.

Gödslingsförsök, Centralanstaltens lokala. Osvald, H., 28: 62 (ref.), 29: 155 (ref.), 29: 397 (ref.).
Danmark.
Witte, H., 22: 347 (ref.), 23: 347.
foderbetor. 95: 354
fosforsyra.
von Feilitzen, C., 93: 72, 97, Bil.: 7, 98: 256, von Feilitzen, Hj. 07: 380,
08: 259, Nyström, E., 30: 337, Osvald, H., 32:333 (ref.), 35: 17, Wagner, P., 89: Bil. till nr 5.
Gysinge.
Benedicks, G., 83: 275.
gödselvatten.
Witte, H., 23: 351.
jämförelse mellan gröngödsling, stallgödsling och konstgödsling
von Feilitzen, Hj., 09: 401, 11: 405, 12: 353.
jämförelse mellan stallgödsel och konstgödsel.
von Feilitzen, Hj., 03: 396, 03: 410, 05: 265, 07: 380, 08: 259, 09: 401, 10: 382, 11: 405, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 17: 16, 17: 327, 21: 93, 21: 280,
Maercker, M., 91:21, Osvald, H., 31: 209. kali.
von Feilitzen, C., 95: 199, 95: 211, 97, Bil.: 7, 98: 189, von Feilitzen, Hj., 07: 380, 08: 259, Nyström, E. 30: 337, Osvald, H., 32: 333 (ref.), 36: 17, Wagner, P., 89: Bil. till nr 5.
kalkkväve.
von Feilitzen, Hj., 05: 91, Nyström, E., 11: 192.
kväve.
17: 209, von Feilitzen, C., 88: 392, 98: 189, von Feilitzen, Hj., 07: 380, 58: 259, Lundblad, K., 33: 248 (ref.).
Olika fosforsyregödselmedel.
von Feilitzen, C., 89: 415, 90: 455, 92: 70, 92: 138, 93: 118, 94: 39, 94: 216 95: 199, 97, Bil.: 25, 98: 189, von Feilitzen, Hj., 04: 73, 04: 335, 06. 193, 07: 380, 09: 401, 10: 382, 11: 405, 12: 353, 13: 142, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, 19: 138, 19: 293, Nyström, E., 30: 337, Osvald, H., 31: 141, Wagner, P., 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89. 286.
olika kaligödselmedel.
von Feilitzen, C., 93: 118, 97, Bil.: 25, 98: 113, 98: 189, 98: 496, von Feilitzen, Hj., 02: 97, 04: 73, 05: 91, 06: 193, 07: 380, 10: 382, 12: 353
13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 18: 156, Nyström, E., 23: 68, 30: 337
olika kvävegödselmedel.
von Feilitzen, C., 90: 455, 94: 216, 95: 199, 97: nr 41/2: 73, 98: 189, von Feilitzen, Hj., 03: 396, 05: 396, 06: 193, 07: 380, 08: 91, 08: 259, 10: 382, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 267, 17: 327, 20: 245,
Osvald, H., 30:67.
olika tid för fosforsyregödsling.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, 08: 259, 09: 401, 11: 405.
olika tid för kaligödsling.
von Feilitzen, Hj., 08: 259, 09: 401, 11: 405.
olika tid för kvävegödsling.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, 08: 259, 11: 405, Osvald, H., 30: 67
olika tid för stallgödsling.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, 08: 259, 09: 401, 12: 353, 13: 338, 15: 441.
pudrett. 95: 354.
på olika ställen i Sverige.
Benedicks, G., 93: 273, Feilitzen, Hj., 10: 507, Hellström, P., 06: 88.

Gödslingsförsök, på olika sätt konserverad stallgödsel. von Feilitzen, Hj., 03:105, 05: 265, 10: 111, Fleischer, M., 88: 63, 89: 30.
stallgödsel.
Osvald, H., 29: 335, 30:158.
stigande fosforsyremängder
von Feilitzen, C., 87 : 257, 90: 455, 93: 118, 97, Bil. : 57, 98 : 189, von Feilitzen, Hj., 10: 382, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, Osvald, H., 31: 3, 35: 17.
stigande kalimängder.
von Feilitzen, C., 87: 257, 91: 470, 92: 62, 92: 158, 93: 118, 97, Bil.: 57, 98: 189, von Feilitzen, Hj., 05: 91, 10: 382, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, 21: 280, Osvald, H., 31: 3, 35: 17.
stigande kvävemängder
von Feilitzen, C., 87: 257, 88: 392, 94: 39, 95: 199, 97, Bil.: 57, 37: nr 41/2: 73, 38: 189, von Feilitzen, Hj., 05: 265, 10: 382, 12: 353, 13: 338, 14: 393, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, 21: 93, Osvald, H., 31: 3,
Witte, H., 21: 280.
Svenska Mosskulturföreningen åren 1887—1899.
von Feilitzen, C., 01: Bil.
Tobo.
von Feilitzen, Hj., 07: 199.
torvaska.
von Feilitzen, Hj., 10: 101.
utförande.
von Feilitzen, Hj., 22:189 (ref.).
Hackrensning. Se Rotfrukter, Havre.
Halland , jordbruksförhållanden
Hermelin, R., 15: 545.
mossar
Tolf, R., 01: 49.
mosskultur.
von Feilitzen, Hj., 13: 245.
torvindustri.
von Feilitzen, Hj., 13: 245.
torvmarker.
93: 475, 93: 495, 18: 201, von Feilitzen, Hj., 07: 95, 13: 245, Johansson, C. J., 88:172.
torvmarksundersökningar.
Tolf, R., 02: 103.
Hallaren.
Nordin, A. V., 09: 553, 09: 575.
Halle, lantbruksföredrag. Lierke, E., 92: 420.
Hallviken. Lundevall, H., 15:118.
Halm, fodervärde.
von Feilitzen, Hj., 02: 8.
för stallgödselns konservering.
von Feilitzen, H., 03:105, 10: 10, 10: 111, 11: 1, 14: 273, Fleischer, M., 88: 63, 89: 30.
Hampa på torvjord. von Feilitzen, Hj., 09: 473, 76: 446.
Hanaskog. 20: 292.
Hanaskog, Kviinge, bränntorvtillverkning. de Geer, G. L., 01: Bil. till nr 1: 104.

Hugo Hammarskjöld. 21: 45.
Harvning. Se Nyodling av torvmarker.
Havre,
Se även vårsädesslag, konkurrensförsök.
förädling. 25:31.
hackrensning.
von Feilitzen, Hj., 04: 133, 07: 380, 08: 375.
kupningsförsök.
von Feilitzen Hj., 11:405, 12:450.
oavbruten odling.
von Feilitzen, Hj., 16: 269, 17: 327, 20: 245.
Odling på torvjord.
Bauman, A., 35: 316.
omsådd.
von Feilitzen, Hj., 19: 360.
skador av vårfroster.
von Feilitzen, Hj., 19: 360.
sorter.
Andersén, J., 87: 277.
sortförsök.
93: 27, 01: 152, Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, C., 90: 32, 93: 551, 94: 39, 94: 216, 95: 29, 95: 105, von Feilitzen, Hj., 03: 26, 05: 265, 07: 380, 08: 130, 08: 375, 09: 473, 10: 471, 11: 553, 12: 450, 13: 387, 15: 3, 16: 51, 17: 129, 17: 465, 18: 465, 20: 245, 21:93, 21:280, Gustafson, N. E., 32:161, Lundblad, K., 36:216, Osvald, H., 27: 61, 32: 3, Rappe, G., 36: 599, Westfält, A. V., 90: 353.
såningsdjup.
von Feilitzen, Hj., 06: 341, 08: 259.
såtidsförsök .
93: 26, von Feilitzen, Hj., 03: 105, 06: 341, 17: 129, 17: 327, 18: 465, 20: 245, 21: 93, 21: 280, Osvald, H., 28: 77.
utsäde. 15:1.
utsädets beskaffenhet.
von Feilitzen, Hj., 03: 105, 03: 112, 06: 341, 08: 259.
utsädesmängdsförsök.
von Feilitzen, Hj., 05: 265.
Hedeselskabet, Danmark.
16: 508, 16: 511, von Feilitzen, C., 90: 208, von Feilitzen, Hj., 10: 64,
Westh, C., 88: 53.
Heidemaatschappij.. Brusewitz, Fr., 28: 346.
Hemse, geologisk karta. Lundblad, K., 29: 159 (ref.).
Hensels gödslingssystem. von Feilitzen, C., 92: 355.
Herrenäs. von Essen, M., 98: 507.
Hertefeld. Djurle, O., 27: 373.
Hesselvig. Se Danmark.
Hidingekärren. Flodqvist, H., 28: 263.

Hissmofors.
von Feilitzen, Hj., 07: 509.
Hittorp, Glimåkra, bränntorv tillverkning,
Olsson, N., 01 Bil. till nr 1: 101.
Hjälmaren, sänkning
Djurklou, G., 90: 266, Laurell, P., 90: 246.
Holland, bränntorvtillverkning.
Bauman, A., 16: 168, Larsson, Alf, 01: 96, Olbers, T., 90: 326.
försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
reseberättelse.
Nernst, J., 90: 233, Olbers, T., 91: 97.
torvströfabriker,
16: 235, Crepin, Ch., 93: 560.
Horla mosse.
Heyman, C., 98: 100.
Hornborgasjön, sänkning.
Haglund, E., 07: 55, Mannerfelt, E., 89: 240, Ytterberg, G., 07: 81.
Hovberga.
Tidlund, K., 93: 425.
Hovetorp.
Olbers, T., 89: 402.
Humuskiselsyra.
von Feilitzen, H j., 07: 155.
Humus, kväveomsättning.
Lundblad, K., 30: 371 (ref.), 33: 110 (ref.).
sammansättning.
Lugner, I., 10: 300, 10: 521, 11: 174, 12: 83, 12: 202, 12: 406, 13: 186, 13: 468, Lundblad K., 31: 176 (ref.).
Humifiering, betydelse för odlingsvärdet.
Bauman, A., 22: 75.
Huminsyror.
Lugner, I., 20:140 (ref.).
Hundäxing, stamförsök.
Lund blad , K., 32: 301, 32: 349, 34: 3, 34: 94, 34: 202, 35: 5, 35: 245.
Husdjur, utfodring.
Bjelle, E., 28:180 (ref.).
Hushållningssällskap.
Se resp. län.
Hvams, försöksgård, Norge.
Witte, H., 23: 244.
Hydrotorv.
Granqvist, J. V., 22: 108, Hjertstedt, H., 21: 183, 26: 376, Wallgren, E., 25: 62:
Hårdskalighet.
Se Baljväxter, hårdskaliga frön,
Hårdsvingel.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35:245.
Hälsingland, torvmarksundersökningar.
Tolf , R., 95: 260.
Härjedalen, torvmarksundersökningar,
Tolf, R., 97: 15, 97: 83.
Hässjning.
von Feilitzen, Hj., 16: 119, Stenberg, M., 35:29.
Hässjor, för torkning av torv.
von Feilitzen, Hj., 02: 249, Gullander, E., 99: 138, Tiberg, H. V., 03: 324.
Hästbönor.
von Feilitzen, Hj., 35: 265, 06: 341.

Hästhacka.
Åkerberg, Hj., 07: 166.
Hästhagens torvfabrik.
Larsson, A., 03: 214.
Hö, askbeståndsdelar.
von Feilitzen, Hj., 21: 66, Osvald H., 33: 132.
bestämning av höprocenten.
Osvald, H., 34: 241, Witte, H., 23: 192.
fodervärde.
von Feilitzen, Hj., 02: 8, 15: 115, 17: 14, Osvald, H., 33: 132.
fodervärde hos hö från fastmark.
von Feilitzen, Hj., 15: 115.
fodervärde hos hö frän torvjord.
von Feilitzen, Hj., 15: 115, 17: 14, Reuterskiöld, C., 98: 47.
fodervärde vid olika slåttertid.
Osvald, H., 33: 3, 33: 49, 33: 132.
höjning av skördarna.
Tiberg, H. V., 02: 125.
kvalitets bestämmelser.
von Feilitzen, Hj., 06: 146, 07: 133.
kvävehalt.
von Feilitzen, Hj., 21: 66.
produktion på gammal sjöbotten.
Bauman, A., 33: 106.
Höglycke.
Fleischer, M., 87: 149.
Högmossar.
Se Mossar.
Höstgröe.
Se sengröe.:
Höstråg, odling på torvjord.
Bauman, A., 31: 47, von Feilitzen, C., 98: 168.
sortförsök.
Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, C., 94: 39, 95: 199, 98: 168, von Feilitzen, Hj., 05: 265, 06: 341, 07 380, 08: 375 09: 473, 10: 471, 11: 553, 16: 51, Osvald, H., och Witte; H 27 247, Witte H., 24: 382
såtidsförsök.
von Feilitzen, Hj., 08: 259, 09: 401, 10: 382, 11: 405, 17. 129, 17. 327 18: 465, 20: 245, Osvald, H., 33: 113.
utsädesmängdsförsök .
von Feilitzen, Hj., 06: 193, Osvald, H., 33: 113.
vältningsförsök.
von Feilitzen, Hj., 20: 245.
Höstsäd, insåning.
Andrée, I., 91: 335, Witte, H , 24: 382.
Höstvete. von Feilitzen, Hj., 05: 265.
Hötork. Osvald, H., 34: 241.
Idala.
Toll, R., 93: 427, 98: 107.
Ihre myr.
90: 313, von Feilitzen, C., 02: 239.
Ingatorp. Tolf , R., 89: 58.
Insåning, i höstsäd. Andrée, I., 91: 335.

Invallning.
Andersson, A., 27: 281, Bauman, A., 31: 33, Granqvist, J. V., 21: 325,
Hole, E., 34: 91, Larsson, D., 34:177.
Invallningspump. 88: 35.
Inventering odlingsjord.
Booberg G., 23: 143 (ref.), 23: 413 (ref.).
torvmarksodlingar
19: 366, von Feilitzen, Hj., 18: 199.
Irland, bränntorvtillverkning. Garnett, H., 11: 206. torvmarksareal . 11: 90.
Isdösar.
von Feilitzen, Hj., 97: 286 (ref.).
Italien, försöksverksamhet. Zetterlund, C. G., 90: 360.
Japan, försöksverksamhet. Zetterlund, C. G., 90: 369.
Java, försöksverksamhet. Zetterlund, C. G., 90: 369.
Jernbergs kalifosfat.
Nyström, F., 30: 337, se även kalifosfat.
Johannishus. 10:372.
Jord bearbetning
von Feilitzen, Hj., 14: 383, Sahlin, B., 12: 1, 17: 64, Stenberg, M. 28: 32.
med fräs.
20: 292, Granqvist, J. V., 20: 125, Stenberg, M., 28: 32, Witte, H., 23: 61.
Jordbruk
försöksverksamhet
Osvald, H., 34: 120; Rappe, G., 35: 323, Zetterlund, C. G., 00: 360.
handbok.
von Feilitzen, Hj., 15: 436.
kongress, i Wien.
von Feilitzen, Hj., 07: 550.
produktionskostnader.
von Feilitzen, C., 97: 04.
Jordbruksdynamit. von Feilitzen, Hj., 13: 262.
Jordbruksförsöksverksamhetens organisation. Osvald, N., 34: 120, Rappe, G., 35: 323.
Jordbrukslära. von Feilitzen, H j., 11: 207.
Jordbruksminister. 23:407.
Jordbruk, årsbok. 20: 48.
Jordens surhetsgrad. Se Markreaktion
Jordförbättring,
von Feilitzen, Hj., 03: 11, 04: 87, 14: 301, 19: 07, 19: 103, Sahlin, B., 05: 122, Storp, 05: 81, Witte, H., 22: 146 (ref.), 23: 218, se även jord
körning, kalkning, dyjordskompost. räntabilitet. Djurle, O., 26: 217.

Jordförbättringsmedel,
von Feilitzen, C., 93: 351, 96:149, 97: 89, 98: 366, 98: 502, von Feilitzen Hj., 04: 87, 10: 95.
Landsvägsävja.
von Feilitzen, Hj., 21: 75.
lera.
von Feilitzen, Hj., 99: 332 (ref.), Stålström, A., 97: 49.
rökt torv.
Levander, F. O., 09: 400, Strokirk, C. G., 09:190.
slam. 96: 89.
torvjord.
von Feilitzen, Hj., 03:11, Nyström, E., 30: 85.
Jordkörning,
11: Bil., 17: 306, von Feilitzen, C., 89: 428, 90: 32.
försök.
88: 308, 89: 26, Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, C., 89: 415, 90: 32, 92: 359, 93: 351, 93: 551, 97, Bil. 31, 98. 189 98: 496, von Feilitzen, Hj., 04: 73, 06:193, 07: 380, 08: 259, 09: 401 10: 382, 11: 405, 12: 353, 13: 338, 15: 441, 17: 16, 17: 327, 20: 245, 21: 93, Osvald, H., 30: 317, Witte, H., 22:146 (ref.), 23: 218, 23:387.
inverkan på marktemperaturen. 17:307.
räntabilitet.
Djurle, O., 26: 217.
Jordloppor. 10:66.
Jordtemperatur, Flahult. Se även Flahult, meteorologiska observationer. von Feilitzen, Hj., 02: 141.
Jordympning. Se Baljväxtbakterier.
Jordyra.
von Feilitzen, C., 89: 225.
Jordärtskockor på torvjord. von Feilitzen, Hj., 09: 473, 10: 471.
Julamossen. Booberg, G., 24: 81.
Juncus, bekämpning. 14:120.
Jungners cementkali.
Nyström, E., 30: 337, se. även cementkali.
Jämtland, mosskultur
von Feilitzen, Hj., 07: 509.
torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 07: 95, Haglund, E., 07:509.
torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 08: 314.
Jämtlands län, mosskultur. Sylvan, P. Th., 01: 182.
Järn, förekomst i vatten. von Feilitzen, Hj., 12: 59. förekomst och kretslopp i marken. Lundblad, K., 36: 98. renande av järnhaltigt vatten. von Feilitzen, Hj., 12: 59.
Järnockra.
14: 95, Dorff, P., 32: 97, Lundblad, K., 35:142, 36: 98, 36:108.
Järnsvampaska. Se Kalk, olika sorter.
Järnvitriol. Se Ogräs, bekämpning.

Järnväg för jordkörning,
88: 36, 94: 36, von Feilitzen, Hj., 02: 164.
Järnvägsbyggen. von Feilitzen, Hj., 13: 487.
Jätten. Se Stubbrytare.
Jättegröe
Haglund, E., 08: 54, 14: 337, von Paykull, G., 90: 287, 93: 349.
Jönköping kemiska stationen.
87: 124 von Feilitzen, C., 87: 254, 88: 311, 89: 230.
Jönköpings län, de största torvmarkerna.
Atterberg, A., 06: 157, Rogberg, A., 05: 481.
mossar.
Rogberg, A., 05: 481, Tolf, R., 01: 49, 05:145.
torvmarker.
18: 201, von Feilitzen, Hj., 07: 95, Tolf, R., 05: 145.
torvmarksareal.
Müller, Sv., 94: 212.
torvmarksundersökningar.
Jonsson, F., 15: 339, 16: 237, Rocén, Th., 20: 313, Smith, H., 19:1.
torvströtillverkning.
von Feilitzen, Hj., 07: 39.
von Feilitzen C., 88: 70 (ref.), 88: 104, 88: 132, 93: 73, von Feilitzen, Hj., 02: 9i, Fraenckel, M., 88: 37, Nathorst, Hj., 88: 130. gödslingstid. von Feilitzen, C., 88: 128. till husdjurens utfodring. Müller, A., 89: 119.
Kakelugn.
Norberg, Chr., 16: 16, 16: 162.
Kalciumcyanamid, Se Kalkkväve.
Kali,
Se även gödslingsförsök.
betydelse för växten.
Hedlund, T., 25:114.
brist.
von Feilitzen, Hj., 03: 365, 04: 33.
förbrukning.
Lierke, E., 91:124, 91 :286.
världstillgång. 23: 237 (ref.).
Kalifosfat . Nyström, E., 30: 337.
Kaligruvor. von Feilitzen, H j., 05: Bil.
Kaligödselmedel.
89: 334, von Feilitzen, Hj., och Lugner, I., 20: 351, Lundblad, K., 29: 399 (ref.).
Kaligödsling
von Feilitzen, C., 98: 284, Maercker, M., 92: Bil. till nr 6, Rindell, A., 15: 415.

Kaligödsling, frostskydd. von Feilitzen, Hj., 14: 299.
till potatis. Djurle, O., 32: 154.
Kaliindustri. 89: 243.
kalkrika bergarter.
Lundblad, K., 29: 399 (ref.), se även Stenmjöl.
Kalisalter, franska. von Feilitzen, Hj., 21:63.
hygroskopicitet. von Feilitzen, Hj., 15: 382.
provtagning. 93: 517.
tyska. 21: 62.
verkan beroende av kvävegödslingen. von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 21: 145.
verkan på olika jordmån. von Feilitzen, Hj., 97: 9 (ref.).
Kalk
Arnstadt, A., 90: 69, von Feilitzen, Hj., 09: 57.
analyser.
von Feilitzen, Hj., 01: Bil.
behov.
von Feilitzen, Hj., 04: 59, Lugner, I., 22: 113, Lundblad, K., 29: 162 (ref.), 30: 367 (ref.), 33: 233.
betydelse.
von Feilitzen, C., 88: 432, 90: 457, 96: 263, 00: 235, Maercker, M., 96: 103,
Orre, C., 96: 73.
finlek.
von Feilitzen, Hj., 03: 320, 10: 95.
frakter 89: 444; 90: 124, 91: 437, von Feilitzen, Hj., 07: 303, 17: 202, Witte, H., 23: 404,
fraktlindring. 94: 61, Feilberg, P., 98: 489.
försök med olika sorter.
von Feilitzen, C., 90: 455, 98: 189, 98: 496, von Feilitzen, Hj., 04: 335, 05: 265, 06: 193, 08: 42, 08: 132, 08: 481, 10: 382, 11: 16, 14. 210, 14: 393, 16: 383, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 19: 381, 20 115, Tolf, R., 00: 177, Westerberg, A., 95: 258, 14: 210.
halt i åkerjorden.
Lugner, I., 22: 113.
inverkan på vitmossor.
Haglund, E., 13: 85.
släckning.
von Feilitzen, Hj., 04: 405, 16: 170.
sorter, se Bleke, bränd kalk, släckt kalk, avfallskalk, märgel, kalkstensmjöl och dolomit.
Kalkgyttja.
87: 60, 08: 480, von Feilitzen, Hj., 10: 65, 10: 272, Tolf, R., 00: 177, Westerberg, A., 95: 258.
Kalkhalt.
Se Torvjordar, kalkhalt.

Kalkindustri. Nymberg, G. W., 18: 448.
Kalkkväve,
von Feilitzen, Hj., W: 54, Nyström, E., 11: 192.
blandning med andra gödselmedel.
14: 215, von Feilitzen, Hj., 18: 405, von Feilitzen, Hj., och Lugner, I.,
blandning med sand och torv. von Feilitzen, Hj., och Lugner, 1., 18:1. gödslingstid. von Feilitzen, Hj., 12: 353.
Kalkning
96: 295, 01: 161, von Feilitzen, C., 92: 196, von Feilitzen, Hj., 04: 87,
av alven.
von Feilitzen, Hj., 05: 265.
av torvjord.
Sahlin, B., 05:122.
betydelse.
Lybeck, T., och Nauckhoff, W., 00: 89.
försök.
Benedicks, G., 97: 90, von Feilitzen, C., 88: 392, 88: 416, 89: 415, 90: 455, 98: 180, 98: 225, von Feilitzen, Hj. 04: 73, 05: 265, 06: 193, 07: 380, 08: 259, 09: 401, 11: 405, 12: 353, i3: 338, 14: 393, 15: 441, 16: 383, 17: 16, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 19: 381.
inverkan på markreaktionen.
Lundblad, K., 33: 233.
inverkan på växtnäringsämnena.
von Feilitzen, Hj., Hjertstedt, H., Lugner, I., och Nyström, E., 21: 189.
till skogsträd.
Nyström, E., 26: 292.
växternas utveckling på sur torvjord utan kalk.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 21: 85.
Kalksalpeter von Feilitzen, Hj., 09: 57. blandning med andra gödselmedel. von Feilitzen, Hj., 15:174.
Kalkstensmjöl. von Feilitzen, Hj., 14: 210.
Kalktuff. Tolf , R., 00: 177.
Kalmar, kemiska stationen. Atterberg, A., 91: 121.
Kalmar län, mosskultur.
89: 332, Wedblad, D., 90: 58, 02: 447.
torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 07: 95, Lindström, A., 88:121, Wedblad, D., 02: 447.
torvmarks areal .
von Feilitzen, Hj., 02: 322, 02: 481.
torvmarksodlingar.
Wedblad, D., 02: 447.
Kalven, sänkning. Andersson, G., 90: 446.
Kamäxing.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 202, 35: 5, 35: 245.
Kanada, torvindustri. 12:499.

Kanarieöarna, import av torvströ.
von Feilitzen, Hj., 16: 436.
Kaninavel.
Osvald, H., 29: 334 (ref.).
Karbidkväve.
Se Kalkkväve.
Karlsby.
Segerström, A. L., 95: 59.
Karlskrona, renhållning. 10:359.
Karlstad, utställning. 03: 380.
Katthammarsvik, geologisk karta.
Lundblad, K., 30: 160 (ref.).
Kaukasisk vallört.
von Feilitzen, Hj., 10: 471, 12: 450, 13: 387, 14: 70.
Kehdingermossen.
Fleischer, M., 89 : 276.
Kemiska stationer.
87: 124, Atterberg, A., 91:121, von Feilitzen, C., 87: 254, 88: 311, 89: 230.
Kienberg.
Djurle, O., 27: 373.
Kilsgården, Nynäs.
Ribbing, E., 11: 468.
Kiselsyra som gödselmedel.
von Feilitzen, C., 98: 363.
Kiselsyrat kali.
von Feilitzen, C., 98: 496.
Klinga.
von Feilitzen, C., 92:239, Ringborg, Joh:s, 06: 251.
Klöver, fröodling.
Olsson, A., 13: 203.
Klöverfrö, preparering.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, Stjernqvist, O., 92: 416, 93: 74, Tolf, R.
92: 188, 92: 419, 93: 75.
Klöver, jämförande försök med olika arter.
von Feilitzen, C., 93: 551, 94: 216, von Feilitzen, Hj., 05: 265, 08: 375, 15: 235, Lundblad, K., 34: 3.
Klöversnärja.
Tolf, R., 03:385.
Knylhavre.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35:5.
Kolera. 93: 519, 94: 21.
Kolloider, i marken.
Lundblad, K., 29: 223 (ref.).
Kolonat 09: 34, Djurle, O., 26: 311, Haglund, E., 14: 369, Hammar, E. E:son, 13: 75.
Bayern. 09: 467.
Dagsmosse,
Djurle, O., 26: 311, Haglund, E., 14: 369.
Flahult. 96: 212, 98: 387.
Holland.
Borgenius, T., 88: 177.

Kolonat, nordvästra Tyskland och Holland. 95: 238, von Feilitzen, Hj., 03: 135.
Norrland.
18: 375, von Feilitzen, Hj., 14: 300, Hole, E., 26: 77, 34: 192.
Ostfriesland.
Djurle, O., 25: 241.
Pommern.
Meyer, L., 89: 83.
södra och mellersta Sverige.
Osvald, H., 26: 473.
Torestorp. 09: 34.
våra grannländer.
Djurle, O., 27: 7, 27: 179.
Kolsyra. 20: 239.
Kolsyrat kali.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 18: 156.
Komosse.
Booberg, G., 23: 409 (ref.), von Feilitzen, Hj., 07: 95, Orre, C., 88: 179,
Osvald, H., 23: 356, Tolf , R., 93: 531.
Kompost, beredning.
von Feilitzen, Hj., 17: 429, 17: 452.
jordförbättrings- och gödselmedel.
von Feilitzen Hj., 19: 97, 19: 193, von Seelhorst, C., 93: 185.
Konkurrensförsök, rovor och potatis. Djurle, O., 29:41.
Konstgödsel, användning.
92: 144, 18: 115, Djurle, O., 27: 125, 28: 122, 29: 81, 30: 40, 32: 75, 33: 36, 34: 19, 35: 42, 36: 41, Maercker, M., 91: 21, Osvald, H., 26: 160, 31: 40.
Blandgödselmedel.
von Feilitzen, Hj., 03: 233, se även gödselmedel
framställning.
Osvald, H., 29: 333 (ref.).
förfalskning.
von Feilitzen, C., 94: 154.
import.
19: 154, von Feilitzen, Hj., 17: 513, 19: 80.
inverkan på vitmossa.
Haglund, E., 13: 85.
nedbrukningsförsök.
von Feilitzen, Hj., 03: 396, 09: 401.
priser.
92: 144, Djurle, O., 27: 125, 28: 122, 29: 81, 30: 40, 32: 75, 33: 36, 34: 19, 35:42, 36:41, Osvald, H., 26:160, 31:40. utströende. 08: 492. volymvikt. von Feilitzen, Hj., 03: 164.
Kopparbergs län, torvmarker. von Feilitzen, Hj., 07: 95
Koprolitmjöl, gödslingsförsök.
Wagner, P., 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89: 286.
Korn, Se även vårsädesslag, konkurrensförsök.

frövitans beskaffenhet. von Feilitzen, Hj., 05:91.

Korn, kupningsförsök.
von Feilitzen, Hj., 11:405, 12:450.
sorter
Djurle, O., 26: 72.
sortförsök.
93: 27, 01: 152, Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, C., 93:551, 94:39, 95:29, von Feilitzen, Hj., 05:265,07:380, 08: 375, 09: 473, 10: 471, 11: 553, 16: 51, 17 129, 17: 465,18: 465, 20: 245, 21: 93, Gustafsson, N. E., 32: 161, Lundblad, K.,36: 216, Osvald, H., 32: 283, Rappe, G., 36: 599, Westfält, A. V.,90: 358, Witte, H., 21:280.
såtidsförsök.
93: 26, von Feilitzen, Hj., 03: 106, 17: 129, 17: 327, 18: 465, 20: 228.
Kristianstads län, torvmarksundersökningar Haglund, E., 09: 287.
Kronobergs län, mossar. Tolf, R., 01: 49. torvmarker. 18: 201, von Feilitzen, Hj., 07:95. torvmarks areal. Müller, Sv., 96: 181. torvmarksundersökningar. Haglund, E., 05: 184, 06:98. utdikningar. 17:214.
Krypven.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35: 245.
Kräfta Se Potatis, sjukdomar.
Kulturingenjör. Se Svenska Mosskulturföreningen.
Kulturväxter,
von Feilitzen, C., 90: 455, Tolf, R., 95: 359, se även växtodling.
askbeståndsdelar.
von Feilitzen, Hj., 11 : 329.
behov av växtnäringsämnen.
von Feilitzen, C., 88: 138 (ref.).
för torvmarker.
01. 166, 11: Bil., von Feilitzen, Hj., 03: 317, Grahl,H., 91 : 343, von Schwerin, 81: 305, Witte, H., 25: 317.
halt av mineralämnen
von Feilitzen, Hj., 11: 329.
hektolitervikt.
Tolf, R., 98: 114.
kvävehalt.
von Feilitzen, H j., 1: 320.
såningsdjup.
Tolf, R., 98:114.
1,000-kornvikt.
Tolf, R., 98: 114.
utsädesmängd.
Tolf, R., 98: 114.
Kvartärgeologi. Osvald, H., 30: 159 (ref.).
Kvickrot, bekämpning. 19: 78, Lundblad, K., 33: 165 (ref.). i betesvall. 18:250.

Kvismaren, sänkning.
11: 466, Djurklou, G., 90: 266, Flodqvist, H., 28: 248, Laurell, P., 90: 246.
Kväve, förlust vid stallgödselns lagring.
Se Stallgödsel.
gödsling till slåttervall.
Witte, H., 24: 33.
halt i jorden.
Lundblad K., 29: 223 (ref.).
halt i lupiner.
von Feilitzen, Hj., 09: 139.
halt i nederbörden.
von Feilitzen, Hj., 14: 272.
halt.
Se Torvjordar, kvävehalt.
omsättning i marken.
Lundblad, K., 29: 165 (ref.), 29: 166 (ref.), 30: 273, 30: 371, 33: 110, Osvald, H., 31: 283 (ref.).
Kvävegödselmedel, se Gödslingsförsök. framställning ur torv. von Feilitzen, Hj., 07:184.
Kålrötter,
von Feilitzen, Hj., 05: 265.
gödslingsförsök.
von Feilitzen, Hj., 04: 294.
kaligödsling.
von Feilitzen, Hj., 05: 01.
plantering.
Åkerberg, Hj., 29: 204.
sortförsök.
von Feilitzen, Hj., 04: 294, Westfält, A. V., 90: 358.
sådd.
Åkerberg, Hj., 29: 204.
Källmossen, Södermanland. Djurle, O., 33: 29.
Käringgigel. Lundblad, K., 34:3.
Kärrgröe.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35: 245.
Kärrpotatis.
von Feilitzen, Hj., 04: 436, 09: 167.
Kärrängar. Se Mader.
Köksväxter, odling på torvjord.
von Feilitzen, Hj., 10:38, 11:553, 17:316, 17:364.
Köldskador på torvmarksodlingar. Bauman, A., 28: 235.
Ladugårdsskötsel. 92: 56.
Lagar. Se Resp. länder.
Laggdikning.
Hole, E., 23:385. Se även dikning.
Landsvägsävja. von Feilitzen, Hj., 21: 75.
Lantbruksakademien. 88: 12, 88: 15, 88: 18, 88: 222.
Lantbruksförsöksverksamhet. Se Jordbruksförsöksverksamhet.

Lantbrukskalender.
von Feilitzen, Hj., 19: 94, 19: 305, 20:49.
Lantbrukskemi, lärobok. Haglund, E., 14:76 (ref.).
Lantbrukskongress, Stockholm.
von Feilitzen, Hj., 98: 460.
Wien.
91: 164, 91: 240, 81: 305, 91: 385.
Lantbruksmöte, Göteborg. 81: 293, 91: 371. Malmö. 96: 155. München. von Feilitzen, Hj., 93: 370.
Lantbruksriksdagen. 96: 81.
Lantbruksveckan, Stockholm.
År 1917, 17: 201; år 1918, 18: 211, 18: 269; år 1919, 19: 121, 19: 309; år 1920, 20: 144; år 1921, 21: 143, år 1922, 22: 192; år 1923, 23: 158.
Lanthushållning, handbok. Hallenberg, J. F., 19: 410.
Lappland, torvjordar. Lundblad, K., 28: 283 (ref.). torvmarksundersökningar. Lundblad, K., 28: 283 (ref.).
Leguminoser. Se Baljväxter.
Lessebo. 14:335.
Levanders, F. O., koncentrator. Örtendahl, S., 91:190.
Liggsäd.
Djurle, O., 31:81, Nordström, 90:357, Olsson, A., 14:165.
Limmade, bränntorvtillverkning. Brusewitz, C., 88: 34.
Linné, åsikter am torv. Haglund, E., 07: 274.
Lin, fysiologisk sjukdom.
Witte, H., 24: 4.
odling på torvjord.
19: 184, von Feilitzen, Hj., 09: 473, 19: 88.
stamförsök.
von Feilitzen, Hj., 20: 245.
såtidsförsök .
von Feilitzen, Hj., 18: 465, 20: 245, 21: 93, Witte, H., 21: 280, 25: 229.
utsädesmängdsförsök.
von Feilitzen, Hj., 18: 465, 20: 245, 21: 93, Witte, H., 21: 280, 25: 220.
Ljung, som ogräs. von Feilitzen, Hj., 07:168.
som torvbildare. Tolf, R., 96: 249. utrotning. von Feilitzen, Hj., 12: 503.
Ljunga mader. von Feilitzen, C., 97: 309.
Lokala försöksfält. Se Svenska Mosskulturföreningen.

Ivar Lugner.
Hjertstedt, H., 36: 583 (nekrolog), Osvald, H., 33: 203.
Lunda, torvströförening. 06: 61.
Lupiner
92: 124, von Feilitzen, Hj., 10: 263, von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 15: 127, Salfeld, 92: 124.
för gröngödsling.
von Feilitzen, Hj., 09: 139.
Lupitz.
91: 14.
Luzern.
von Feilitzen, Hj., 10:471.
Lyckås.
von Feilitzen, Hj., 05: 492.
Lysimeterförsök.
von Feilitzen, Hj., Lugner, 1., och Hjertstedt, H., 12: 111,
von Feilitzen
Hj., Lugner, I., Hjertstedt, H., och Nyström, E., 21: 189.
Löberöd, bränntorvtillverkning.
Håkansson, H., 01: Bil. till nr 1: 102.
Lök, odling på torvjord.
von Feilitzen, Hj., 15: 211.
Lösdrivare .
11 : 293, Hammar, E :son, Eric, 13: 75.
Maeresmyren.
Witte, H., 23: 184.
Mader, förbättring av gräsväxten.
Bauman, A., 25: 143.
Magnesia, ersättning för kalk.
Atterberg, A., 91: 121.
D. A. Malmros. 30: 314.
Malmöhus län, torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 12: 242.
Mangansulfat, försök.
von Feilitzen, Hj., 07: 380.
Manganutfällningar i torv.
Dorff, P., 32: 97.
Marieberg, Kil, bränntorvtillverkning.
Samuelsson, S. H., 01: Bil. till nr 1: 105.
Marielund. 10:381.
Markaryd, torvförädlingsverk.
von Feilitzen, Hj., 03: 441, Q4: 49, 04:98.
Marklära, förening. 30: 162.
handböcker.
Djurle, O., 32:201 (ref.), Lundblad, K., 30:368 (ref.), 31:137, (ref.) 32: 335 (ref.).
kartor.
Lundblad, K., 29:330 (ref.).
kongresser.
Lundblad, K., 35:94 (ref.).
Markreaktion
Lugner, 1., 22: 113, Lundblad, K., 28: 228 (ref.), 28: 284 (ref.), 28: 416 (ref.), 29: 162 (ref.),30: 160 (ref.), 30: 367 (ref.), 31: 59 (ref.), 31: 239, 32: 334 (ref.), 33: 233, 35: 142, 35: 334 (ref.).

Markreaktion, dikningens inverkan. Lundblad, K., 30: 160 (ref.). gödslingens inverkan. Lundblad, K., 29: 398. inverkan på växternas utveckling. Osvald, H., 32: 394.
Marksjukdomar.
Se Bristsjukdomar hos växter.
Markstruktur, Lundblad, K., 33: 170 (ref.).
Markvärdering.
Bauman, A., 23: 125, 23: 343, 26: 75, 28: 214, 28: 222, Rohtlieb, C., 23: 338.
Martebo myr.
88: 420, von Feilitzen, C, 92: 449, Johansson, K., 93: 16, 93: 261, Sylvan, C. A., 95: 233, Westerberg, Alb., 95: 258.
Martinslagg.
92: 203. Se även Kalk, olika sorter.
Maskiner, för jordens brukning.
Granqvist, J. V., 20: 47.
provning.
von Feilitzen, Hj., 11: 208, Åkerberg, Hj., 08: l09.
Masugnsslagg.
von Feilitzen, C., 90: 455, 98: 496, von Feilitzen, Hj., 04: 326.
Melass, botemedel mot sleksot. von Feilitzen, Hj., 17: 207, Stenberg, M., 36: 201. Se även Torvmelass.
Melilotus.
Se Sötväppling.
Meteorologi, frostförutsägelser.
von Feilitzen, Hj., 04: 315.
frostländighet.
Sjöberg, G., 07: 520, Witte, H., 25: 138.
frostländighet, dikningens inverkan.
89: Bil. till nr 3: 5, 96: 88, 97: 123, Andersen, M. P., 09: 4, 09: 172 von Feilitzen, Hj., 07: 161, Hellström, P., 17: 527, Högbom, A. G., 05: 112, 05: 495, Rosén, L., 12: 237, Steinmetz, H., 97: 40.
frostskador.
01: 296, 20: 350, Bauman, A., 28: 235, von Feilitzen, Hj., 17: 197, 18: 367.
frostskydd.
02: 496, 20: 350, von Feilitzen, Hj., 14: 447, Granqvist, J. V., 21:299,
Högbom, A. G., 07: 544, Lemström, S., 03: 420, Sjöberg, G., 07:520,
Witte, H., 22: 188.
jordtemperatur.
von Feilitzen, Hj., 02: 141.
tjälmätning.
Nyström, E., 31: 365 (ref.).
vårfroster.
von Feilitzen, Hj., 18: 367.
Midsommarråg. Lundblad, K., 35: 333 (ref.).
Mikroorganismer i jorden.
Fabricius, O., och von Feilitzen, Hj., 05: 84, von Feilitzen, Hj., 99: 332, (ref.), Lundblad, K., 30: 56, 30: 57, Osvald, H., 31: 284 (ref.), Wilfarth, H., 95: 326, se även Baljväxtbakterier, Azotobacter.

Mjäla, odling. Witte, H., 23: 244.
Mjöldrypa.
Haglund, E., 04: 142, Lyttkens, A., 04: 314.
Mjölkningsarbete. Osvald, H., 29: 224 (ref.).
Mjölkning med maskin. 16: 382.
Mjölkproduktion. Djurle, O., 29: 156 (ref.).
Molasin. Se Torvmelass.
Morötter
von Feilitzen Hj., 02: 85, 15: 293, Åkerberg, Hj., 07: 169.
hållbarhetsförsök.
von Feilitzen, Hj., 07: 8, 07: 380, 08: 375, 10: 471,11: 553,12: 450, 13: 387, 15: 3, 16: 119, 17: 129, 17: 465, 18:465.
sortförsök.
von Feilitzen, Hj., 02: 85,04: 294, 05: 265, 07: 8, 07: 380, 08: 375, 10: 471, 11: 553,12: 450,13: 387,15: 3,16: 119,17: 129,17: 465, 18:465.
såtidsförsök.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, 08: 259, 09: 401, 10: 382.
Mosjöbotten. Flodqvist, H., 28: 258.
Mossa, bekämpning i vallar. Hole, E., 31:58.
Mossar, se även Skogsodling, Torvmarker.
avtorvning. von Feilitzen, Hj., 04: 25.
dikning.
01: 41, von Feilitzen, C., 95: 279.
Holland.
von Feilitzen, Hj., 03: 135.
hydrologi.
Lundblad, K., 33: 109 (ref.).
nordvästra Tyskland.
von Feilitzen, Hj., 03: 135.
Odling.
Bauman, A., 27: 33, 28: 49, 31:281 (ref.), von Feilitzen, C., 99: 56, 00:484, 01: Bil. nr 3:29, von Feilitzen, Hj., 95:267, Fleischer, M. 87: 14, 96: 232, Müller, S., 01: 67, Salfeld, 90: 301.
odlingarnas räntabilitet.
Bauman, A., 17: 1.
Odlingsmetoder.
Salfeld, 90: 186.
Ostpreussen.
Osvald, H., 30: 364 (ref.).
tillgodogörande. i
89: 367, 91: 394, Arrhenius, J., 87: 66, von Feilitzen, C., 99: 294.
tillväxthastighet.
89: 78.
vallars räntabilitet.
Bauman, A., 14: 61.

Mossbrand.
17: 526, von Feilitzen, Hj., 15: 435 (ref.), Jonsson, Fr., 15: 156, Jonsson, P., 21: 318.
Mossgödning. von Feilitzen, Hj., 03: 233.
Mosshö se Hö, fodervärde.
Mosskolonat se Kolonat.
Mosskultur
88: 367, 89: 19, 08: 221, 08: 484, 09: 100, 12: 286, 12: 296, Arenander, E. A., 01: 191, Arrhenius J., 87: 66, Bauman, A., 21: 150, 25: 330, 27 33, Bauman, A., och Osvald, H. 26: 101, Bosin, A., 01: 177, Feilberg, A., 17: 415, von Feilitzen, C., 86: 9, 87: 187, 87: 311, 89: 9, 92: 60, 84: 362, 95: 345, 97: 177, 97 250, 97: 313, von Feilitzen, Hj., 99: 91, 02: 217, 02: 457, 04: 370, 05: 12, 06: 167, 11: Bil., 12: 299, 14: 12, 14: 121, Fleischer, M., 87: 140, 91: 164, Friesendahl, 01: 171, Granqvist, J V., 19: 341, 20: 45, 20: 136, Heyman, C., 98 451, Lundberg, H., 01: 204, Müller, A., 87: 18, 87: 48, 87: 80, 87: 119, 87: 155, 87: 203, 87. 237, 87 : 324, 88: 363, Oswald , H., 28: 64 (ref.) , 28: 193, 28: 195, 30 55 (ref.), Osvald, H., och Bauman, A., 26: 101, Sahlin, B., 05: 122, Salfeld, 04: 406, Stenberg, M., 27: 161, Sylvan, P. Th., 01: 182, se även resp. land, landskap, län m. m. samt tormarker, torvmarksodling.
anstalter.
04: 152, Booberg, G., 22: 350 (ref.), C. L. W., 92: 147, von Feilitzen, C., 95: 117, von Feilitzen, Hj. 96: 203, 96: 259, 03: 235, 08: 133, Witte, H., 22: 147 (ref.), 23 93, 23 : 159, 23: 166, 23: 169, 23: 239,
betydelse i sanitärt hänseende.
Seligmann, 87: 214.
förening, amerikansk. 08: 484.
handbok.
Krey, F., 91: 373 (ref.), von Seelhorst, G., 15: 429 (ref.). lån. 19: 128
meddelanden från mossodlare.
87. 11, 87: 26, 87: 60, 87: 124, 87: 170, 88: 28, 88: 123, 88: 420, 90: 48, 90:125, 93: 290, 93: 344, 93: 423, von Feilitzen, C., 95: 115, von Feilitzen, Hj., 19: 407, se även torvmarksodlingar på olika platser i Sverige.
meddelanden till mossodlare. 01: 380, 17: 429, 17: 452.
redskap.
08: 477, Åkerberg, Hj., 26: 349. understöd av staten i olika länder. 09 100, 12: 296.
utländska tidskrifter. 04: 152.
Mossodlare se Alströmer, mosskultur.
Mossvatten som dricksvatten.
Baumann, A., 02: 216, von Feilitzen, Hj., 07: 175.
Motorplog, se Redskap. 20: 296.
Mul- och klövsjuka. 06: 153.

Myrslåtter.
Haglund, E., 15: 178.
Myxomyceter.
Haglund, E., 08: 60.
München,
lantbruksmöte.
von Feilitzen, Hj., 93: 370,
Målhammar. 21: 240, 21: 276.
Märgel. 08 : 480, Arnstadt, A., 90: 69.
Märgling,
se Kalkning.
Mästermyr
von Feilitzen, Hj., och Haglund, E., 19: 35, Lundblad, K., 33: 246 (ref.), Osvald, H., 26: 461.
Naturliga ängar,
förbättring.
Bauman, A., 25: 143, 33: 106, von Feilitzen, C., 95: 29, von
Feilitzen, Hj., 05: 486, von Feilitzen, Hj., och Tolf, R., 02: 311, Tiberg, H. V., 02: 125.
gödsling. 91: 134, 92: 335, Roese, 92: 349, Stockmayer, K., 89: 70, Tolf, R., 94: 287, 94: 313, 94: 385.
skötsel.
Stockmayer, K., 89: 70, Tolf, R., 94: 287, 94: 313, 94: 385.
Nederländerna ,
Heidemaatschappij.
Brusewitz, Fr., 28: 346.
Nekrologer
Edvard Andersson, 94: 70, Gunnar Andersson, 28: 350, Aleph Anrep, 12: 216, A. Gerhard Arfwedson, 28: 226, J. Arrhenius, 89: 393, Albert Atterberg, 16: 316, Anton Baumann, 12: 499, G. Benedicks, 19: 189, Wilhelm Bersch, 18: 511, J. E. Brinell, 26: 92, Harald R. Christensen, 26: 448, A. Coyet, 07: 135, S. Coyet, 02: 496, Fredrik Cronstedt, 28:60, A. Werner Cronqvist, 11:100, August Dandenell, 34: 236, J. P. Davidsson, 30: 154, Fabian de Geer, 34: 33, Lars Ekberg, 32: 190, Axel Fredrik Eckerberg, 83: 79, Axel Fagerholm, 30: 202, Melcher Falkenberg, 28: 352, P. B. Feilberg, 25: 158, Carl von Feilitzen, 01: Bil. till nr 3: 1, Hjalmar von Feilitzen, 28: 185, Moritz Fleischer, 27:260, Moritz Fraenckel, 11:103, 11:107, Erik Gavelin, 30: 59, Hugo Grahl, 06: 81, Olof Hansson, 15: 427, Ernst L. Hartmann, 29: 88, Paul Hellström, 27: 330, Aron Heyman, 01: Bil. till nr 3: 31, Åke Ingeström, 28: 225, Fritz Jonsson, 16: 512, Alfred Jönsson, 14: 171, Konung Oscar II, 08: 1, Johan Kyhlberg, 90: 219, Wilhelm Kyhlberg, 07: 491, Alf Larsson, 25: 76, Henrik Leman, 28: 402, Claes Lewenhaupt, 32: 248, P. Em. Lithander, 14: 69, Ivar Lugner, 36: 583, Carl Malmroth, 34: 284, Erik Mannerfelt 19: 190, Robert Montgomery-Cederhielm, 32: 249, Alexander Müller, 06: 163, Troed Nelson, 27: 197, P. Nielsen, 98: 57, N. Hjalmar Nilsson, 25: 221, John Nyberg, 29: 90, C. Odencrants, 26: 221, 26: 237, Hj. Palmstierna, 09:138 b, 09:199, Hampus Adolf von Post, 11:602, Knut Posse, 02: 229, M. Rahbek, 11: 102, Axel Ribbing, 93: 307, P. A. Ribbing, 08: 137, T. H. Rimpau, 88: 332, Arthur Rindell, 36: 40, August Salfeld, 05: 147, S. H. Samuelsson, 02: 353, Hans Schreiber, 36: 198, Schultz-Lupitz, 99: 92, J. G. von Seth, 17: 125, C. E. B. Spånberg, 31: 271, J. W. Spånberg, 03: 377, Fr. von Strokirch, 03: 375, C. G. Strokirk, 26: 220, J. G. Taulow, 31: 273, H. V. Tiberg, 14: 70, 14: 167, Robert Tolf, 04: 45, Paul Wagner, 30: 306, C. A. Weber, 31: 274, M. Weibull, 23 346, R. Weibull, 17: 304, L. C. Wolff, 12: 501.
Nematod, på ärter. Leibscher, 90: 321.
Neu Hammerstein. Åkerberg, Hj., 11: 108.
Nitragin, se Baljväxtbakterier.
Nitrammonkalk. von Feilitzen, Hj., 10: 382, 11: 16.
Nitrifikation, se Kväveomsättning.
Nitro-Bacterine. von Feilitzen, Hj., 09:154.
Nordamerika, bränntorvtillverkning. 04: 61.
försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
mosskultur.
15: 401, von Feilitzen, Hj., 14: 196, 15: 324, Osvald, H., 28: 7, 28: 193, 28: 195, 28: 330, 29: 130, 29: 207, 29: 261.
torvindustri.
15: 401, von Feilitzen, Hj., 14: 196.
torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 14: 196, Osvald, H., 28: 7, 28: 9, 28: 193, 28: 330, 29: 130, 29: 207, 29: 261.
torvmarks areal . 13: 96.
torvströförsäljning. 14:422.
torvtillgångar.
Witte, H., 23: 72 (ref.).
Nordiska jordbruksforskares förening.
von Feilitzen, Hj., 19: 304, 20: 50, Witte, H., 21: 41, 23: 348, 23: 234. 26: 227.
Norge,
bränntorvpriser. 17: 428.
försöksverksamhet.
Witte, H., 23: 93, 23: 159, 23: 166, 23: 169, 23: 239.
kolonat.
Djurle, O., 27: 7, 27: 179.
Lag angående torvmarker. 14: 166.
mosskultur.
von Feilitzen, Hj., 03: 235.
Myrselskabet.
04: 152, von Feilitzen, Hj., 03: 235.
torvindustri.
Thaulow, 1. T., 03: 70.
torvlån. 17:515.
torvmarker.
Booberg, G;., 22: 189 (ref.).
torvströanvändning.
von Feilitzen, Hj., 10: 63.

Norge, torvströfabriker von Feilitzen, Hj., 10: 63. torvströpriser. 18:117.
Norra Fagerhult. Eurenius, C. A., 93: 293.
Norrbotten, försök på torvjord. von Feilitzen Hj., 10: 507, 15: 282. odlingsmöjligheter. Haglund, E., 14: Bil.: 58, rovfrö. Haglund, E., 14: 245
Norrbottens län, bränntorvtillverkning.
von Feilitzen, Hj., 04: 399, Wallgren, E., 03: 226.
dikningsanslag, 14: 1.
mosskultur, 13: 444, 14: Bil.: 21, Berggren, J. E., 14: Bil.: 21, Friesendahl, J. E., 01: 171.
torvmarker, 13: 444, 14: 6, 14: Bil.: 21, Berggren, J. E., 14: Bil.: 21, von Feilitzen, Hj., 07: 05.
torvmarksundersökningar
Haglund , E., 14 : 249, Tolf , R., 95: 4, 95: 69, 95: 178.
Svenska Mosskulturföreningen, utfärd
Haglund, E., 14: Bil.
Norrland, dikning.
Haglund, E., 14 : 1.
försök på torvjord.
von Feilitzen, Hj., 01: 152, Tolf, R., 01: 152,
försöksfält, 17:449.
jordbruk,
Hellström, P., 17: 516, Rappe, G., 35: 167, Snellman, A. E., 97: 140,
Stenberg, M., 36:585.
mosskultur 01. 171, Stenberg, M., 23: 195, 36: 585, Witte, H., 24: 374.
odlingsmöjligheter. 06: 8.
skogar. 11:104.
ständiga vallar.
von Feilitzen, Hj., 02: 171, Tolf, R., 97: 59, 97: 67, 97: 169.
Svenska Mosskulturföreningens verksamhet.
Hole, E., 26: 326, 36:429.
torvmarker,
Stenberg, M., 36:585, Tolf, R., 86:49, 01:139.
torvmarksundersökningar.
Tolf, R., 93: 1, 93: 90, 93: 263, 95: 4, 95: 69, 95: 148, 95: 260, 96: 132, 96: 191, 97: 15, 97: 83. vallar på torvjord. Tolf, R., 01:209. vallförsök. Hole, E., 30: 163, Tolf, R., 01:209. växtodling på torvmark. 01: 166.
Nosaby-Hammarsjö. Rhodin, S., 94: Bil. till nr 3,

Nyed, geologisk karta. Lundblad, K., 30:315 (ref.).
Nynäs.
91:450, 91:451, Coyet, A., 90:268, 93:538, Ribbing, E., 11:468, Westfält, A. V., 90: 358, 93: 27.
Nyodling av torvmarker, försök med olika metoder.
Bauman, A., 36: 173.
värdering.
Bauman, A., 23: 125, 23: 343, 28: 222, Rohtlieb, C., 23: 338.
Närke, mosskultur. von Feilitzen, C., 88: 382. torvmarksundersökningar. Tolf, R., 91: 2.
Näsby.
von Feilitzen, C., 02: 239, Hansson, O., 00: 313, Normelli, H., 80: 271.
Nässjö bryggeri, bränntorvtillverkning. Wiedl, J., 01: Bil. till nr 1: 104.
Nässlor, som spånadsväxt. 18:331.
Ocholt.
von Feilitzen, Hj., 95: 267.
Odling eller bränntorvberedning. 15: 401, von Feilitzen, Hj., 13: 101.
Odlingslån.
87: 77, 89: 372, 95: 281, 95: 358, 19: 128, Arrhenius, J., 88: 10, Rosén, L., 89: 362, S. A., 12:22.
Ogräs
von Feilitzen, Hj., 19: 410, Hazelius, H., 96: 186, Tolf, R., 96: nr 4: 162, 97: 303, 01: 358.
bekämpning.
89: 25, 89: 184, 93: 73, 95: 86, 02: 467, 09: 35, 14: 120, 19: 78, Bauman, A., 11: 46, Edgren, J. Edv., 09: 35, von Feilitzen, C., 93: 72, von Feilitzen, Hj. 06: 341, 07: 16, 07: 380, 08: 375, 11: 553, 13: 1, 13: 387, 14: 143, 15: 145, 16: 216, 20: 242 (ref.), Haglund, E., och von Feilitzen, Hj., 04: 413, Haglund, E., 04: 402, Karbe, 92: 177, Lundblad, K., 33: 165, 34: 282.
fröets groningsförmåga.
Lundblad, K., 28: 231 (ref.).
giftiga.
Haglund, E., 09: 144.
jordens halt av ogräsfrön.
von Feilitzen, Hj., 09: 473, 10: 471.
på betesvallar.
89:184, 14:120, Haglund, E., 09:144, 11:238.
på odlad torvmark.
Andersson, G., 90: 492, von Feilitzen, Hj., 14: 429, Haglund, E., 11: 238, von Porat, C. O., 88: 408, Tolf, R., 88: 359, 95: 90, 95: 133, 95: 245, 95: 329, 01: 358, 03: 428.
på slåttervallar.
14: 120, Haglund, E., 11: 238.
spridning. 89:25.
svampar.
Tolf , R., 97:303.
utrotat av parasitsvamp.
Tolf, R., 92: 510.
Omberg. Nauckhoff, Wilh., 03: 283.

Orraryd.
von Baumgarten, C., 88: 123.
Osläckt kalk, se Bränd kalk.
Palmaerfosfat, framställning von Feilitzen, Hj., 09: 401; 10: 382.
Peluschker, rothalssjuka. Tolf, R., 02: 37.
Peruguano, gödslingsförsök.
Wagner, P., 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89: 286.
Fredrik Pettersson. 20: 53.
pH se Markreaktion.
Phacelia tanacetifolia. von Feilitzen, Hj., 12:450.
Pil, odling på torvjord.
17: 210, von Feilitzen, Hj., 05: 265, 07: 8, Feilberg, P., 88: 72, Krahe,
89: 183, Sieurin, P. G., 98: 42, Tolf, R., 96: Nr. 4:162, Åkerberg,
Hj., 11: 116, 16: 349.
Pjätteryd.
Bauman, A., 26: 190.
Plymhavre, gul tartarisk.
Andersén, J., 87: 277.
Plöjning av vallar.
Åkerberg, Hj., 13: 93, 13: 380.
Plöjning
se även Nyodling av torvmarker.
Polhem. 12: 34.
Pollenanalys.
Lundblad, K., 29: 160 (ref.), 36: 108.
Portugal, försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
Potatis, avståndsförsök.
Djurle, O., 29: 119, Witte, H., 23: 72 (ref.).
förvaring.
von Feilitzen, Hj., 18: 400.
gödslingsförsök.
Djurle, O., 32: 154, Witte, H., 23: 73 (ref.).
gödslingens inverkan på utsädespotatisen.
Osvald, H., 28: 70 (ref.), Rappe, G., 36:3.
hållbarhetsförsök.
von Feilitzen, Hj., 04: 252, 04:335 07: 8, 07: 380, 08: 375, 09: 473, 10: 471, 11:553, 12:450, 13:387, 15:3, 16:119, 17:129, 17:465, 18:465, 20: 245, 21: 93, Witte, H., 21: 280.
kaligödsling.
von Feilitzen, Hj., 05: 91.
kemisk sammansättning.
Osvald, H., 29: 328 (ref.).
kupningsförsök.
von Feilitzen, Hj., 11: 553, 12: 450, 15: 3, 16: 51.
kvalitetsundersökning.
Djurle, O., 35: 33, 36: 267 (ref.), Hjertstedt, N., 32: 50, Lundblad, K28: 108.
markreaktionens betydelse.
Osvald, H., 32: 394.

Potatis, odling.
Christie, W., 18: 335, Djurle, O., 29: 41, Osvald, H., 32: 157 (ref.).
Odling på torvjord.
17: 310, 19: 301, Bauman A., 35: 175, Djurle, O., 26: 141, 29: 41, 32: 157,
Witte, H., 23: 4, 23: 141 (ref.).
sjukdomar.
92:148, 93:77 (ref.), Djurle, O., 31:285 (ref.), Lindfors, T., 24:18,
Osvald, H., 29: 327 (ref.).
smakundersökningar.
Djurle, O., 35: 33, 36: 267 (ref.), Lundblad, K., 28: 108.
sortförsök.
Djurle, O., 31: 285 (ref.), von Feilitzen, C., 98: 26, 98: 496, 98: 505, von Feilitzen, Hj., 02: 68, 03: 26, 04: 343, 07: 8, 07: 380, 08: 375, 09: 15 09: 473, 10: 471, 11: 553, 12: 450, 13: 387, 14: 43, 15: 3, 16: 119, 17:120, 17:465, 18:465, 20:199, 20:245, 21:93, Müller, Sv., 03:32, Nathorst, Hj., 89: 226, Nyström, E., 35: 291, Osvald, H., 29: 52, 29: 326 (ref.), Witte, H., 21: 280, 22: 149, 22: 187, 24: 233.
stärkelse- och torrsubstanshalt.
Hjertstedt, H., 32: 50, Lundblad, K., 28:108.
sättningsmetoder.
von Feilitzen, Hj., 21:93, Witte, H., 21:280, Åkerberg, Hj., 17:404.
sättningstid.
von Feilitzen, Hj., 08: 259, 09: 401, 17: 129, 17: 327, 18: 465, 20: 245.
urartning vid långvarig odling.
von Feilitzen, Hj., 13: 387.
utsädespotatis från torvjord.
18: 271, von Feilitzen, Hj., 02: 494, 06: 341, 07: 380, 17: 129, 17: 327, 18: 465, 21: 93, Osvald, H., 29: 93, Witte, H., 22: 149.
utsädets beskaffenhet.
von Feilitzen, Hj., 06: 341.
utsädets lagring.
von Feilitzen, H j., 20: 245.
Preparator
se Baljväxter, hårdskaliga frön.
Pressfoder se Ensilage.
Preussen, lag angående torvmarker. 12: 295, 13:284. mosskultur. 12:286.
Pudrett.
87: 124, 88: 90, 95: 354, 10: 362, Classen, H., 89: 86, von Feilitzen, C., 98: 310, Örtendahl , S., 91: 190.
Pumpar för torrläggning av torvmarker. 12: 34, Graneli, V., 13: 371.
Pålbyggnad.
Haglund, E., 14: 381
Pålgård. Bergvall, E., 93: 348.
Quinoa.
19: 153, von Feilitzen, Hj., 18: 465.
Radsådd. Hahn, G., 91 : 225.
Randers sågverk, bränntorvtillverkning. 01: Bil. till nr 1: 96.
Ransta.
Tidlund , K., 93: 425.

Redskap,
08: 483, 15: 232, von Feilitzen, Hj., 10: 436, Rosdahl, L., 92: 365, Åkerberg, Hj., 13: 93, 13: 380, 15: 231.
för beteskultur.
Bauman, A., 32: 77, 35: 315.
för nyodling
20: 292, Bauman, A., 18: 184, 28: 49, Granqvist, J. W., 20: 125, 20: 333, Stenberg, M., 28. 32, Witte, H., 23: 61.
för rotfruktsodling.
Åkerberg, Hj., 09:175.
för torvjordens brukning.
08: 477, 11: Bil., 20: 292, 20: 296, von Feilitzen, C., 94: 244, von Feilitzen, Hj., 10: 436, 14: 383, Granqvist, J. V., 20: 47 (ref.) , Olsson, A., 12: 15, Åkerberg, Hj., 07: 166, 13: 93, 13: 116, 13: 380, 14: 147, 15:231 26: 349.
provning.
09: 115, 13: 202, von Feilitzen, Hj., 11: 208, Åkerberg, Hj., 08: 109.
Renhållning .
93: 78, 93: 223, 10: 359, von Feilitzen, Hj., 93: 22 (ref.), 99: 103, Vogel, J., 93: 217.
Renlosta.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35: 245.
Rensning av avloppsgravar.
10: 6, 14: 366, Beseler, W., 01: 36, Jonsson, F., 16: 495, se även dikningens utförande.
Erling Ribbing.
Hultgren, N. J., 36: 560.
P. A. Ribbing.
08: 137 (nekrolog), von Feilitzen, C., 37: 293, 99: 70.
Ribbingslund.
Engström, O. A., 93: 290.
Rischgitz, bränntorvtillverkning.
01: Bil. till nr 1: 105.
Riesengebirge, mossar.
Booberg, G., 22:333.
T. H. Rimpau.
von Feilitzen, C., 88: 332 (nekrolog), Schultz-Lupitz, 88: 423.
Rimpaukultur.
von Feilitzen, C., 89: 415, 89: 436, 90: 32, 90: 400, 90: 465, 92: 347, Wollny, E., 91: 181.
Riseberga
Flodqvist, H., 28: 267.
Rismålla.
19: 153, von Feilitzen, Hj., 18: 465.
Ritningar, utförande.
von Feilitzen, C., 97: 294 (ref.).
Ron myr.
von Feilitzen, C., 92: 449.
Rost. 97: 122.
Rostock.
von Feilitzen, C., 95: 117.
Rotfrukter, gödslingens inverkan på torrsubstansen.
von Feilitzen, Hj., 09: 401.
hackrensning. 04: 147.

Rotfrukter, konkurrens försök .
Bauman, A., och von Feilitzen, Hj., 10: 280, von Feilitzen, C., 92: 32, von Feilitzen, Hj., 04: 294, 09: 473, 15: 109, 16: 110, 17: 465, 18: 465, 20: 245, 21: 93, Gustafsson, N. E., 32: 221, Westfält, A. V., 90: 358.
näringsupptagandet.
von Feilitzen, Hj., 14: 445.
Odling på torvjord.
Bauman, A., 35: 175, Stenbeck, J., 96: 75, Södergren, J., 96: 54.
Rothamsted, försöksverksamhet.
von Feilitzen, Hj., 96:18 (ref.), 00:20, 00:111, 00:203.
Rotsystem hos växter,
von Feilitzen, Hj., 04: 60, Jacobsson, J., 21: 73, Osvald, H., 15: 563, 18: 78, 32: 158 (ref.), Werner och Schultz-Lupitz, 33: 34.
såtidens inverkan.
von Feilitzen, Hj., 04: 60.
Rovblast. Åkerberg, Hj., 15:577.
Rovfrö.
Haglund, E., 14: 245.
Rovor
von Feilitzen, Hj., 05: 265, Åkerberg, Hj., 07:169.
avstånds försök .
von Feilitzen, Hj., 08:259, 09:401, 10:382, 11:405, 12:450.
gallringsförsök.
von Feilitzen, Hj., 06: 341, 07: 380, 08: 375.
gödslingsförsök.
von Feilitzen, Hj., 04:294.
hållbarhetsförsök.
von Feilitzen, Hj., 07: 8, 07: 380, 08: 375,09: 473,10: 471,11: 553, 12: 450, 13 387, 15: 3, 16: 119, 17: 129, 17: 465, 18: 465.
odling på torvjord.
Djurle, O., 29: 41, Witte, H., 22: 149.
på drill och slätt land.
von Feilitzen, Hj., 07: 380, 09: 401, 10: 382, 11: 405.
sortförsök.:
von Feilitzen, Hj., 03: 26, 04: 294, 07: 8, 07: 380, 08: 375, 09: 473, 10: 471, 11 : 553, 12: 450, 13: 387, 15: 3, 16: 119, 17: 129, 17: 465, 18: 465, 21 : 93, Gustafsson, N. E., 32: 221, Westfält, A. V., 90: 358.
såtids försök .
von Feilitzen, Hj., 06: 341, 07: 93, 08: 259, 10: 382, 14: 375, 16: 51, 17: 129, 17: 327, 18 465, 20: 228, 21: 93, 21: 280, Witte, H., 22: 197.
Ruda.
Windahl, B. A., 02: 348.
Ryholm, Moholm.
Bergendahl, C. G., 01: Bil. till nr 1: 100.
Ryningsnäs.
Liljebroth, R., 97: 287, 02: 336, Lundström, C. F., 92: 132, 92: 336, 96: 151, Mannerfelt, E., 94: 404, 96: 151.
Ryssland, bränntorv. 17: 169, 02 : 98, Hjertstedt, H., 26 : 170, Larsson, A., 02: 214.
bränntorvtillverkning.Lisitzin, Gr., 27: 399.
försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
mossar.
Lundblad, K., 28: 412 (ref.).

Ryssland, reseberättelse.
Hjertstedt, N., 26: 376.
torvindustri.
Hjertstedt, H., 26: 170.
Råbelöf.
Rhodin, S., 94: Bil. till nr 3: 1.
Råfosfat.
von Feilitzen, C., 30: 460, Osvald, H., 31: 141.
Råg,
se höstråg, vårråg.
Råttgift
Åkerberg, Hj., 08: 225.
Räppe. 87: 170.
Rödbladighet hos havre.
Lundblad, K., 36: 126 (ref.).
Rödjenäs. 87: 26.
Rödklöver
Lundblad, K..
amerikansk.
Tolf , R., 92: 351.
stamförsök.
von Feilitzen, C., 93: 551, 94: 216, 95: 29, 95: 199, von Feilitzen, Hj., 02: 501, 05: 265, 07: 380, 08: 375, 14: 295, Witte, H., och Nyström, F., 22: 27.
Rödsvingel.
Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35:245.
Rödsyra
von Feilitzen, Hj., 07: 168, Lundblad, K., 28: 69 (ref.).
Rökning av torv.
Levander, F. O., 09: 400, Strokirk, C. G., 09: 190.
Rönneholm,
Coyet, S., 88: 240, Olbers, T., 89: 405.
bränntorvfabrik.
Holmberg och Persson, 01: Bil. till nr 1: 103.
Rörflen.
Grahl, H., 89: 330, Lundblad, K., 28: 66 (ref.), 32: 349, 34: 202, 35: 5, 35: 245.
Rörplog. 89: 479, 89: 480.
Sala.
Nordin, A. V., 09: 456.
Salaholm.
Leman, H., 88: 127.
Salpeterbildning.
Lundblad, K., 29: 165 (ref.), 30: 273, se även kväveomsättning.
Sammansjunkning
se Torvjordens sättning.
Sand korning
se Jordförbättring.
Sandtäckning,
se Rimpaukultur.
Sandväppling.
Tolf, R., 91: 48.
Schultz-Lupitz.
Dalgas, Chr., 37: 221, von Feilitzen, C., 99: 92 (nekrolog).

Schweiz, fångar som jordbruksarbetare.
Olsson, A., 12: 166.
försöksverksamhet.
Zetterlund, C. G., 90: 369.
Sengröe.
95: 354, Lundblad, K., 32: 301, 34: 94, 35: 5, 35: 181, 35: 245, Witte, H., 22:170.
Siderit.
Lundblad, K., 30: 273, 35: 142, 36: 108.
Sill som gödselmedel.
Steinmetz, H., 93: 44.
själfantändning,
se Bränntorv, Torvströ.
Sjöar, vegetation.
Haglund, E,. 10: 352.
Sjönot,
se Trapa.
Skadeinsekter .
94:412, 10:66, von Feilitzen, Hj., 11:39, 13:1, Haglund, E., 07:186 Lundblad, K., 30:204 (ref.), Tolf, R., 95: 337, 96: 31, 96 145, 96. nr 4: 162, 96: 183, 96: 253, 03: 35, Tullgren, A., 17: 517, Åkerberg, H j., 07: 169.
Skalgrus.
von Feilitzen, Hj., och Nyström, E., 20: 115, Tolf, R., 00: 177.
Skaraborgs län, torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 07: 95.
torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 04: 257.
Skifte av jord.
Djurle, O., 28:73.
Skog, kalkning.
Nyström, E., 26: 292.
Skogsbete.
Hegardt, H., 09: 235.
Skogsdikning .
99: 269, 03: 381, 14: 373, von Feilitzen, Hj., 07: 95, 12: 104, 15: 316, Haglund, E., 11: 104, 11: 268, Lundblad, K., 29: 157 (ref.), 36: 196 (ref.), Osvald, H., 33: 112 (ref.), Sahlin, B., 08: 164, af Zellén, J. O., 03: 198.
Skogsgräns.
Lundblad, K., 28: 823 (ref.).
Skogshögskolan, jubileum. 28: 407.
Skogsjordmåner.
Hesselman, H., 12: 297.
Skogskongress, Stockholm. 28: 409.
Skogsmark, försumpning.
11: 103, Olsson, P. M., 12: 482, Tolf, R., 97: 261.
Skogsodling, på mossar.
von Feilitzen, Hj., 07: 8, 08: 375, 09: 473, 10: 471, 11: 553, 13: 1, Osvald, H., 17: 178.
på torvjord.
90: 323, 82: 120, 04: 69, 13: 281, von Feilitzen, Hj., 13: 12, 16: 119, Gyllenkrok, C. A. F., 04: 15, Lundblad, K., 36: 196 (ref.), Myhrwold, A. K., 98: 155, Osvald, H., 16: 285.
Skogsträd, sådd, plantering. 15:527.

Skog, på flygsand. Storp, 05:81. vägar över torvmarker. Cassel, G., 14: 188, växtlighet på torvmarker. Tolf , R., 00: 329, 00: 454,
Skohö. Haglund, E., 14: 423.
Skottland försöksverksamhet. Zetterlund, C. G., 90: 369.
Skravelsinka. Stenberg, M., 36:201.
Skultuna Bruk. 21: 240, 21: 275,
Skyddsskor för hästar.
12: 35, 15: 210, 15: 233, von Feilitzen, C., 97: 292, Åkerberg, Hj., 07: 159, 09 174, 10: 98, 12: 201, 18: 207.
Skyddssäd se Vallar, anläggning.
Skyllbergs Bruk, bränntorvtillverkning. 01: Bil. till nr 1: 99.
Skåne, bränntorv- och torvströtillverkning.
Haglund, F., 13: 255,
bränntorvtillverkningmetoder.
Bauman, A., 09: 277.
mossar.
Tolf, R., 01: 49.
mossbrand.
Jonsson, P., 21: 318.
torvmarker, 18: 201.
torvmarksundersökningar.
Haglund, E., 09: 287, 12: 242, Tolf, R., 97: 137.
torvströföreningar, 06: 41, 06: 53.
Skäggs rörplog. 89: 479.
Skämtpressen. 11: 532.
Skörd, väderlekens inverkan. 03: 262.
Skördeprodukter, analyser.
von Feilitzen, Hj., 11: 329, 21: 66, von Feilitzen Hj., och Lugner, I., 20: 211.
Slamtorv. Bauman, A., 16: 168.
Slaskfilter. von Feilitzen, Hj., 14: 282.
Sleksot.
von Feilitzen, Hj., 14: 155, 17: 207, Hedlund, T., 25: 93, se även skravelsjuka.
Slåttertid
Osvald, H., 33: 3, 33: 49, 33: 132.
inverkan på fodervärdet.
von Feilitzen, Hj., Lugner, I., och Nyström, E., 13: 224.
inverkan på näringsvärde.
Lundblad, K., 33: 171 (ref.),

Slåttertid, inverkan på skörderesultat.
Lundblad, K., 33: 171 (ref.), Osvald, H., 33: 3, 33: 49, 33: 131.
Slåttertidsförsök.
von Feilitzen, Hj., Lugner, I., och Nyström, F., 13: 224, von, Feilitzen Hj., 06: 72, Lundblad, K., 33: 171 (ref.), Osvald, H., 26: 43, 33: 3, 33: 49, 33: 132.
Slåttervallar, anläggning.
Olsson, A., 11: 65.
fröblandning
Osvald, H., 20: 1.
föryngring.
Bauman, A., 26: 90, Hole, E., 32:155.
gödsling. 17:208.
lokala försöksfält.
Bauman, A., 30: 329.
skötsel.
Feilberg, P., 96: 4, 86: 91, 96: 163, Olsson, A., 11: 65, Tiberg, H. V., 02: 125.
återväxt på torvjordar.
Bauman, A., 32: 42, von Feilitzen, Hj., 10: 471, 15: 139, Lundblad, K., 29: 169, 32: 349.
Släckt kalk. von Feilitzen, Hj., 03: 320.
Smitts donation. 06: 20.
Småland,
se även resp. län.
mossbrand.
Jonsson, Fr., 15: 156.
mosskultur.
von Feilitzen, C., 97: 281, Fleischer, M., 87:7.
torrläggning.
von Feilitzen, Hj., 15: 103.
torvmarker.
Johansson, C. J., 88: 172, Zetterstedt, J. E., 88: 149, 88: 157.
torvmarksundersökningar.
Tolf, R., 01: 2, 84: 4, 97: 137.
Sockerbetor.
von Feilitzen, Hj., 05: 265, Nilson, L. F., 91: 269.
Solros. Witte, H., 22: 175.
Spannmål, odling. Rappe, G., 35: 241 (ref.).
Sparkjaer Danmark. 01: Bil. till nr 1: 79.
Spritframställning ur torv. von Feilitzen, Hj., 07: 128.
Sprängningsförsök. se Agridynamit.
Spångakärren. Flodqvist, H., 28: 263.
Stallgödsel, användning. Maercker. M., 91: 21. försök med olika strömedel. von Feilitzen, Hj., 14:273.

Stallgödsel, konservering.
von Feilitzen, C., 97: nr 41/2: 73, von Feilitzen, Hj., 96: 39, 10: 10, 18: 369 20: 283.
kväveförlust vid lagring.
von Feilitzen, Hj., 10: 10, 12: 72.
kväveomsättning.
Osvald, H., 31: 283 (ref.).
nedbrukningsförsök.
von Feilitzen, Hj., 10: 382.
ogräsfrö.
Lundblad, K., 28: 231 (ref.).
Starfors. 09:567.
Stavsjö, Angelstad, bränntorvtillverkning.
01: Bil. till nr 1: 100.
mosse
02: 475, von Feilitzen, Hj., 03: 369.
Stavsäter.
Olbers, T., 89: 402.
Stehag, bränntorvtillverkning.
01: Bil. till nr 1: 100.
Stenkol, proveldning.
02: 223, Hjertstedt, M, 12: 77.
Stenmjöl som gödselmedel.
Atterberg, A., 89: 243, Dusén, P., 98: 445, von Feilitzen, C, 87: 254, 88: 133, 88: 332, 88: 392, 89: 415, 89: 424, 90: 455, 91: 470, 93: 551, 94: 216, 94: 283, 97, Bil.: 25, 98: 132, 98: lag, 98: 311, 98: 499, von Feilitzen, Hj., 04: 73, 06: 193, 07: 380, 09: 401, 10: 297, 10: 382, 11: 57, 11: 405, 12: 353, Möller, A., 90: 278.
Stensjöholm.
von Feilitzen, C., 94: 240.
Stockholm, lantbruksmöte.
Fleischer, M., 87: 140.
Stockholms län, torvmarker.
von Feilitzen, Hj., 07: 95.
Sticktorv.
Wallgren, E., 18: 195.
Store Vildmose.
Witte, H., 21: 228, 23: 65, 23: 239.
Storgigel.
Witte, H., och Nyström, E., 22:27.
Stryktorv.
Bauman, A., 11: 188.
Stråsäd, förädling.
Åkerman Å., 31: 189.
Strömedel, olika slag.
von Feilitzen, Hj., 10,: 10, 11: 1.
Strömsbergs Försöksfält. 92: 163, 98: 221.
Strötorv,
se Torvströ.
Stubbar, subfossila.
Tolf, R., 90: 275 (ref.).
Stubbrytare.
09: 164, Bauman, A., 12: 37, von Feilitzen, Hj., 14: 176, 16: 494, Granqvist, J. V., 21: 235.
Stubb och rötter, halt av växtnäringsämnen.
Jensen, H. M, 96: 89.

Stubbsprängning,
se Agridynamit, Carlsonit, Jordbruksdynamit.
Stängsel, kostnad.
Witte, H., 22: 348 (ref.).
typer.
von Feilitzen, Hj., 19: 127, Tolf, R., 02: 225, Witte, H., 22: 348 (ref.).
Superfosfat,
von Feilitzen, C, 92: 138.
gödslingsförsök.
von Feilitzen, C., 92: 138, von Feilitzen, Hj., 04: 75, 19: 293, Wagner, P., 89: 39, 89: 133, 89: 189, 89: 286.
verkan.
Osvald, H., 32: 156.
Superfosfatgips. von Feilitzen, C., 93: 118.
Svalöv, se Agrogeologi, Sveriges Utsädesförening.
Svampar, såsom ogräs. Tolf, R., 97: 303.
Svampsjukdomar.
97: 122, Eriksson, J., 10: 319, von Feilitzen, Hj., 12: 450, 15: 285, 17: 465, 20: 245, Haglund, E., 08: 60, Tolf, R., 95: 337, 96: 31, 96: 145, 96: nr 4: 162, 96: 183, 96: 253, 97: 306, 03: 35.
Svartgödsel. von Feilitzen, Hj., 07: 155.
Svartrost.
von Feilitzen, C, 89: 392, von Feilitzen, Hj., 15: 285.
Svartån. Holmström, L., 17: 454.
Svartökärr,
Osvald, H., 26: 363.
geologi.
Lundblad, K., 36: 47, 36: 108.
jordmån.
Lundblad, X, 35: 142.
järn- och manganutfällningar.
Dorff, P., 32: 97, Lundblad, K., 35: 142, 36: 108.
utvecklingshistoria.
Lundblad, K., 36: 47, 36: 108.
Svavelsyra i hö. Lugner, I., 26: 288.
Svenska Betes- och Vallföreningen. Osvald, H., 28: 62 (ref.), 28: 414 (ref.).
Svenska jordbrukets årsbok. 19:306.
Svenska Mosskulturföreningen,
12: 214, von Feilitzen, C, 94: 69, 96: nr 4: 5, 97: Bil. till nr 2: 1, Fleischer, M., 94: 245, Mannerfelt, E., 91: 370, Rappe, G., 36: 560.
25-årsjubileum.
Hammarskjöld, H., 11: 607, von Feilitzen, Hj., 11: 615.
40-årsjubileum.
De Geer, F, 26: 397, Osvald, H., 26: 239.
utmärkelser vid 50-årsjubileum.
Rappe, G., 36: 560.
analystaxa. 02: 6, 17: 46.4, 25: 85.
anslag. 86:6.

Svenska Mosskulturföreningen, bibliotek
89: 50, 17: 423.
botanister.
20: 52, 21: 144, 21: 227, 36: 271, von Feilitzen, C., 98: 189, Lundblad, K., 36: 328. diplom. 22: 242. donationer. 04: 448, 06: 20, 25: 224. föreståndare. 20: 339, 25: 280, vid 26: 236, 34: 240, vid 36: 271 förslag till försöksanstalt. 88: 327, Benedicks, G., 87: 293, 88: 290, 88: 401. förstatligande.
Osvald, H., 34: 129. försöksgårdar.
Plansch 3 och 4 vid 26: 236. grundande. 86: 1, 87: 136.
guldmedaljörer. 23: 1, 23:60, 24: 1, 25: 1, 26: 4, 27: 4, 28: 3, 36: 271, Hultgren, N. J., 36: 560, Osvald, H., 33:203. historik. von Feilitzen, C., 98: 189.
inkomst- och utgiftstat.
år 1902, 02: 45; år 1903, 03: 24; är 1904, 04: 12; år 1905, 05: 11; år 1906, 06: 20; år 1907, 07: 37; år 1908, 08: 11; år 1909, 09: 32, år 1910, 10: 37, år 1811, 11: 63; år 1912, 12: 56; år 1913, 13: 66, år 1914, 14: 58, år 1915, 15: 43; år 1916, 16: 75; år 1917, 17: 58; år 1918, 18: 30; år 1919, 19: 50; år 1920, 20: 32; år 1921, 21: 49; år 1922, 22: 72; år 1923, 23: 58; år 1924, 24: 60; år 1925, 25: 22 institutionsbyggnad.
02: 444, 05: 393, vid 26: 236. kemiska laboratoriet, meddelanden. von Feilitzen, Hj. 05:459.
kemiska laboratoriet, verksamhet. Hjertstedt, H., 36 : 346.
kemiska laboratoriet, verksamhetsberättelse.
år 1904, 05: 157; år 1905, 06; 169; år 1906, 07: 137; år 1907, 08: 69; år 1908, 09: 117; år 1909, 10: 75; år 1910, 11: 303; år 1911, 12: Bil.; år 1912, 13: Bil., år 1913, 14: Bil.; år 1914, 15: Bil.; år 1915, 16: Bil. år 191b, 17: Bil., år 1917, 18: Bil.; år 1918, 19: Bil.; år 1919, 20: Bil., år 1920, 21: Bil.; år 1921, 22: Bil.; år 1922, 24: 65; år 1923, 24: 390; år 1924, 25: 372; år 1925, 26: 485; år 1926, 27: 403; år 1927, 28: 176; 1/1-30/6 1928, 28: 404; 1/7 1928—30/6 1929, 29: 392; 1/7 1929 30/e 1930; 30: 308; 1/7 1930-30/6 1931, 31: 277; 1/7 1931—30/6 1932; 32: 329; 1/7 1932—30/6 1933, 33: 220; 1/7 1933—30/6 1934, 34: 237; 1/7 1934— 30/6 1935, 35: 215; 1/7 1935—30/6 193b, 36: 230
kulturingenjörerna, distriktsindelning. 11:65.
kulturingenjörernas förrättningsresor
År 1889, 90: 49; år 1890, 91: 65; år 1891, 92: 4, 92: 84, 92: 203; år 1892, 93: 162, 93: 227; år 1893, 94: 177; år 1894, 95: 162; år 1895, 96: 172; år 1896, 97: 106, år 1897 98: 119; år 1898, 99: 94; år 1899, 00: 185; år 1900, 01 : 102 ; år 1901, 01 : 106 , år 1902, 02: 210 ; år 1903, 03: 253 ; 04 : 231; 04: 239; år 1904, 04: 242, 05: 241; år 1905, 05: 254, 06: 235, 06: 275; år 1906, 06: 240, 07: 247, 07: 260, 07: 264; år 1907, 07: 278, 08:172, 08: 203; är 1908, 08: 226, 09: 375; år 1009, 09: 341, 10: 329; år 1910, 10:320, 11:245; år 1911, 11:301, 12:305; år 1012, 12:298, 13: 302; år 1913, 13: 293, 14: 222; år 1914, 15: 259; år 1915, 16: 323; år 1916, 17: 127, 17: 277; år 1917, 18: 341, år 1918, 19: 266; år 1919; 20: 74, år 1920, 21: 161, år 1921, 22: 123; år 1922, 23: 129; år 1923, 24: 112; år 1924, 25: 147; år 1925, 26: 149; år 1926, 27: 113; år 1927, 28: 129 ; år 1928, 29: 148 ; år 1929, 30: 48 ; år 1930, 31: 50 ; år 1931, 32: 69 ; år 1932, 33: 41; år 1933, 34: 24; år 1934, 35: 62; år 1935, 36:152.
kulturingenjörernas förrättningsresor, tillkännagivande.
02: 524, 07: 135, 08: 68, 09: 115, 10: 73, 10: 168, 10: 549, 13: 98, 13: 204, 14: 77, 14: 449, 16: 118, 16: 516,18: 118,19: 96,19: 187,18: 420, 20: 393, 25: 167, 25: 431.
kulturingenjörerna, personnotiser.
13: 205, 17: 216, 18 : 212, 22: 194.
kulturingenjörerna, resplan.
År 1890, 90: 220; år 1891, 91: 202, år 1892, 92: 280, år 1893, 33: 302; år 1894, 94: 246; år 1895, 85: 226; år 1896, 96: 198; år 1897, 97: 165; år 1898, 98: 134; år 1899, 99: 97; år 1900, 00: 192.
kulturingenjörernas verksamhet.
10: 339,11: 254, Bauman, A., Djurle, O., och Hole, E., 36: 401,
Bauman,
A. , 36: 401, Djurle, O., 36: 414, von Feilitzen, C., 98: 189, Hole, E. 36: 429, Müller, Sv., 91: 65, 94: 97, Reuterskiöld, C., 01: 102, 91: 106.
försöksvärdar.
Bauman, A., 27: 57.
lokala försöksfält.
88: 15, 88: 18, 89: 386, 91: 450, 91 : 451, 92: 195, 05: 452, 07: 286, 08: 232, Bauman, A., 23: 226, 27: 57, 30: 12, 30: 329, Djurle, O., 33: 29, Djurle, O., Bauman, A., och Hole, E., 36: 401, von Feilitzen, C., 89: 122, 98. 189, 99: 271, 99: 282, von Feilitzen, Hj., 01: 152, 03 167, 04: 157, 05: 224, 06 : 22, 06: 256, 07: 219, 08: 139, 09 : 245, 10: 280, 11 : 157, 11: Bil. 12: 219, 13: 207, 14: 177, 15: 216, 16: 221, 17: 246, 18: 272, 19: 374, 20: 218, Hole, E., 24: 299, Lundevall, H., 15: 118, Osvald, H., 27:133, Ribbing, E., 11:468, Westfält, A. V., 93:27, Westman, A., 90: 422.
lokala försöksfält, försöksassistent.
06: 244, Bauman, A., 06: 283.
lokala försöksfält, resultat.
Bauman, A., 28: 52, 28: 238, 30: 329, 32: 42, 34: 188, Djurle, O., 23: 85, 30:28, 33:29, von Feilitzen, C., 91:52, 93:118, 97, Bil.: 7, 98:89, 99 : 255, von Feilitzen, Hj., 07: 509, Hole, E., 24: 299,- 30: 163, 34: 192.
lokala försöksfält, vallar.
Bauman, A., 30: 329, 35: 195, Djurle, O., 30: 28, Hole, E., 30: 163, 34: 192
matrikel.
86: 21, 87: 28, 87: 62, 87: 126, 87: 164, 87: 210, 87: 280, 87: 356, 88: 38, 88: 105, 88: 151, 88: 215, 88: 279, 88: 343, 88: 427, 89: 1, 89: 148 89: 245, 89: 339, 89: 396, 89: 481, 1) 90 Bilaga till häfte nr 1, 90: 129, 90: 222, 90: 306, 90: 402, 1) 91: Bilaga till häfte nr 1, 91: 139, 91: 204, 91: 296 91: 374, 91: 478, 1) 92: Bilaga till häfte nr 1, 92: 166,
92: 287, 92: 367, 92: 482, 92: 515, 93: 80, 1) 93: Bilaga till häfte nr 1 93: 201, 93: 308, 93: 415, 93: 476, 93: 563, 94: 78 1) 94: Bilaga till häfte nr 1, 94: 163, 94: 251, 94: 301, 94: 374, 94: 415, 95: 57, 1) 95: Bilaga till häfte nr 1, 95: 123, 95: 231, 95: 287, 95: 334, 95: 362 1) 96: 1, 96: 157, 96: 210, 96: 245, 96: 301, 1) 97: Bilaga till häfte nr i, 97: 65,
97: 124, 97: 179, 97: 220, 97: 294, 97: 317, 1) 98: 1, 98: 142, 98: 186, 98: 403, 98: 515, 1) 99: 1, 99: 71, 99: 156, 99: 194, 99: 266, 99: 330,

1) Fullständig matrikel.

100: 198, 00: 308, 00: 437, 1) 01: Bilaga till häfte n:r 1, 01: 311, 01: 371, 02. 517, 1) 03: Bilaga till häfte nr 1, 03: 446, 04: 440, 1) 05: Bilaga till häfte nr 1, 05: 518, 06: 376, 1) 07: Bilaga till häfte nr 1, 07: 571, 08: 493, 09: 583, 10: 540, 12: 506, 1) 12: Bilaga, 13: 491, 14: 452, 1) 16: Bilaga, 17: 518, 18: 503, 19: 414 ' 20: 388, 22: 355, 1) 22: Bilaga, 23: 420, 24: 407, 25: 429, 26: 3, 26: 519, 27: 409, 28: 417, 29: 4, 29: 403, 30: 373, 31: 367, 32: 395 33: 244, 34: 283, 35: 335, 1) 39: 647 medaljer. 22:241. . meddelanden. 87: 26, 87: 60, 87: 124, 87: 170, 88: 28, 88: 123, 88: 420, 89: 477, 90: 48, 90: 49, 90:'125, 90: 126, 90: 304, 91: 59, 91: 201, 91: 203, 91: 295, 91: 477, 92: 2, 92: 76, 92: 166, 92: 195, 92: 284, 92: 285, 92: 302, 92: 366, 93: 81, ,93: 290, 93: 306, 93: 344, 93: 412, 93: 423, 94: 2, 94: 70, 94: 81, 94: 83, 94: 245, 94: 246, 94: Bilaga till häfte nr 3, 94: 299, 94: 300, 95: 2, 95: 132, 95: 230, 95: Bilaga till häfte nr 3, 95: 287, 96: 2, 96: 155, 96: 216, 96: 301, 97: 6, 97: 219, 97: 220, 97: 223, 97: 317, 98: 6, N: 60, 98: 140, 98: 149, 98: 183, 98: 185, 98: 188, 98: 511, 98: 512, 99: 6, 99: 72, 99: 96, 99: 183, 99: 337, 00: 305, 00: 327, 00: 436, 01: 6, 01: 113, 01: 136, 01 : 259, 02: 6, 02: 102, 02: 309, 02: 358, 02: 500, 02: 524, 03: 5, 03: 259, 03: 380 c, 03: 453, 03: Bilaga, 04: 64, 04: 255, 04: 412, 05: 263, 05: 459, 95: 525, 05: 527, 06: 83, 06: 250, 06: 379, 07: 135, 07: 584, 08:68, 08: 501, 09: 115, 09: 589, 10: 73, 10: 168, 10: 549, 11: 105, 11:209, 11: 605, 12: 99, 13: 98, 13: 204, 14: 449, 16: 118, 16: 516, 17:127, 18: 118, 19: 96, 23: 418, 26: 98, 26: 191, 26: 229, 26: 460, 26: 522, 27: 58, 27: 136, 27: 206, 27: 372, 28: 75, 28: 184, 28: 240, 28: 286, 28: 419, 29: 91, 29: 168, 29: 225, 29: 272, 29: 405, 30: 61, 30: 162, 30: 207, 30: 372, 31: 59, 31: 175, 32: 79, 32: 203, 33: 47, 33: 172, 34: 30, 34:106, 35: 46, 35: 128. 36: 97, 36: 234. medlemsavgift. 02: 444, 18: 32, 23: 60. museum. von Feilitzen, Hj., och Haglund, E., 05: 373, Tolf, R., 03: 79.
mosskurser.
Meddelande 1906-program 06:246, uppsats-11 1907-9207:196,"-
1908-08:135, -
1909-09:197,-
"1910 10:167,10:441, "
1911 ---
"1912 12: 218,12: 218,
1913 13: 205,13: 293,
"1914 14:174,14:303,
1915 15: 192,15: 289,
1916 16:219,16:321,
"1917 17:216,17: 323,
"1918 18:212,18:337,

1919 19:191,19:310,
1920 20: 142,20: 243,20:346,
1921 21: 143,21: 187,21:330,
1922 22:148,22: 195,22:343,
1923 23:158,
1924 24:164,24:231,24:372,
1925 25: 90,25:227,25:367,
1926 26: 98,26: 229,26:457,

1) Fullständig matrikel.

Meddelande1927 27: 59 program
27: 206, uppsats 27: 364
"1928 28: 76",28: 240", 28: 344,
"1929 29: 92",29: 226", 29: 321,
"1930 —"
"1931 31: 61",31: 17T,31: 203,
"1932 32: 80,"32: 205," 32: 233
"1933 33: 48,"33: 174," 33: 190
"1934 34: 32",34: 108", 34: 269,
"1935 35: 47,"35: 129", 35: 209,
"1936 36: 98",36: 235," 36: 568,
mönsterbetesvallar.
Bauman, A., 30 : 12.
omorganisation.
Osvald, H., 34: 129, Rappe, G., 35:323.
ordförande.
plansch 1 vid 26: 236, 36: 271.
premietagare.
22: 240, 24: 62, 25: 29, 25: 367, 26: 450, 27: 367, 28: 340, 29: 317, 30: 246, 31: 199, 32: 251, 33: 204, 34: 171, 35: 178, 36: 566.
program.
von Feilitzen, C., 92: 276.
revisionsberättelse.
År 1886, 87: 135 ; år 1887, 88: 8 ; år 1888, 89 : 351 , år 1889, 90 : 335, år 1890, 91 : 341 ; år 1891, 92 : 440 ; år 1892, 93 : 449 , år 1893, 94 : 351 år 1894, 95: 308; år 1895, 96: 230; år 1896, 97: 235; år 1897, 98: 421 år 1898, 99: 232; år 1899, 00: 390, år 1900, 01: 280, år 1901, 02: 441 år 1902, 03: 344; år 1903, 04: 356, år 1904 05: 469, år 1905, 06: 3361, år 1906, 07: 506; år 1907 08: 465; år 1908 09: 549, år 1909, 10: 454; år 1910, 11: 546; år 1911 12: 436; år 1912, 13: 440; år 1913, 14: 321 år 1914, 15: 541; år 1915, 16: 461; år 1916, 17: 445, år 1917, 18: 443 år 1918, 19: 399; år 1919, 20: 347; år 1920, 21: 269, år 1921, 22: 305, år 1922, 23: 266, år 1923, 24: 334; år 1924, 25: 298, år 1925, 26: 440; år 1926, 27: 322, år 1927, 28: 323; 1/1 1928—30/6 1928, 29: 393; 1/7 1928—30/6 1929, 30: 140; 1/7 1929_ 30/6 1930, 31: 124; 1/7 1930 - 30/6 1931, 32: 137; 1/7 1931—30/6 1932, 33: 96; 1/7 1932—30/6 1933, 34: 79; 1/7 1933—30/6 1934, 35: 92; 1/7 1934—30/6 1935, 36: 266.
sammanträde.
i Jönköping den 30 nov. 1887, 87: 278, 87: 291, 87: 354, den 10 jan. 1888 88: 2, den 24 nov. 1888, 88: 426, 89: 2, den 20 nov. 1889, 89: 395
89: 437, den 26 nov. 1890, 90:401, 91:33, den 10 jan. 1891, 91:61, den 21 nov. 1891 82: 40, den 22 nov. 1892, 92: 511, 93: 56, den 25 nov 1893, 93: 56i, 54: 24, den 28 nov. 1894 94: 417, 95: 18, den 26 nov. 1895, 95: 361, 96: 42, den 26 nov. 1896 96: 299, 97: 31, den 24 nov. 1897, 97: 315, 98 : 34, den 23 nov. 1898, 98: 513, den 24 nov. 1899,
99: 204 99: 264, den 22 nov. 1900, 00: 434, 01: 8, den 22 nov. 1901, 01:315 02:39, den 20 nov. 1902, 02:499, 03:19, den 20 nov. 1903, 03: 380 b, 04: 8, den 24 nov. 1904, 04: 410, 05: 8, den 23 nov. 1905, 05: 526, den 23 nov. 1906, 06: 380, 07: 33, den 21 nov. 1907, 07: 582, 08: 8, den 20 nov. 1908, 08: 500, 09: 29, 09: 191, den 19 nov. 1909
09: 588, 10: 34, den 24 nov. 1910, 10: 548, den 24 nov. 1911, 11: 604, 11: 607, 12: 41 (jubileum), den 22 nov. 1912, 12: 511, 13: 63, den 21 nov. 1913, 13: 488, den 20 nov. 1914, 14: 455, den 19 nov. 1915, 15: 285, den 25 nov. 1916, 16: 517, den 24 nov. 1917, 17: 533, 18: 26.
i Stockholm den 22 mars 1918, 18: 268 (Lantbruksveckan), i Jönköping den 29 nov. 1918, 18: 511, 19: 45, i Stockholm den 18 mars 1919, 19:309 (Lantbruksveckan), i Jönköping den 22 nov. 1919, 19: 417, 20:28 den 20 nov. 1920, 20:384, 20:391, 21: 43, den 26 nov. 1921, 21: 331, 22: 69, i Stockholm den 13-17 mars 1922, 22: 192 (Lantbruksveckan) , i Jönköping den 22 nov. 1922, 22: 353, 23: 55, den 28 nov. 1923, 23: 416, 24: 57, den 26 nov. 1924, 24: 405, 25: 19, i Stockholm den 11 mars 1926, 26:226 (Lantbruksveckan), den 23 mars 1927, 27: 212 (Lantbruksveckan), den 21 mars 1928, 28: 184 (Lantbruksveckan), den 20 mars 1929, 29: 91, 29: 168 (Lantbruksveckan), den 19 mars 1930, 30: 61, 30: 207 (Lantbruksveckan), den 18 mars 1931, 31: 58 (Lantbruksveckan), den 16 mars 1932, 32: 79 (Lantbruksveckan), den 22 mars 1933, 33: 47, 33: 65 (Lantbruksveckan), den 21 mars 1934, 34: 30 (Lantbruksveckan), den 20 mars 1935, 35: 46 (Lantbruksveckan), den 18 mars 1936, 36: 97 (Lantbruksveckan). sekreterare. 07: 583.
silvermedaljörer.
22: 240, 24: 62, 25: 29, 25:`367, 26: 450, 27: 367, 28: 340, 29: 317, 30: 246, 31: 199, 32: 251, 33: 204, 34: 171, 35: 178, 36: 566.
sommarmöte, meddelande.
1887 — program — exkursionsl.—uppsats 87: 170,
1888 88: 214",88: 227",—"88: 277
1889 89: 52,"89: 241",—"89: 345,
1890 90: 126,"90: 304",—"90: 328
1891 91: 201",91: 201",—"91: 336,
1892 92: 165",92: 285",—"32: 428,
1893 93: 306",93: 410",—"93: 433,
1894 94: Bil., 94: 297",—"94: 330,
1895 95: Bil., 95: Bil.",—"95: 289,
1896 96: 214,"96: 214",—"96: 217,
1897 97: 178,"97: 217",—"97: 225,
1898 98: 139",98: 181",—"98: 405,
1899 99: 101,"99: 181",—"99: 204,
1900 00: 203",00: 303",—"00: 367,
1901 01: 113",01: 113",—"01: 261,
1902 02: 102",02: 307",—"02: 420,
1903 03: 258",03: 258",—"03: 328,
1904 04: 253",04: 253",—"04: 346,
1905 05: 261",05: 456",—"05: 460,
1906 06: 249",06: 291",—"06: 327,
1907 07: 311",07: 492",—"07: 495,
1908 08: 234",08: 372",—"08: 448,
1909 09: 353",09: 471",—"09: 539,
1910 10: 327,"10: 441",—"10: 443,
1911 11: 302",11: 302",—"11:466,
1912 12: 300",12: 419",·—"12: 423,
1913 13: 293",13: 385",—"13: 427,
1914 14: 284",14: 306",—"14: 309,
1915 15: 291",15: 402",—"15: 528,
1916 16: 220",16: 364",—"16: 449,
1917 17: 215,"17: 325",—"17: 432,
1918 18: 410,"18: 425",—"18: 429,
1919 19: 28",19: 367",—"19: 388,
1920 20: 144,"20: 296",—"20: 361,
1921 21: 185",21: 256"—"21: 257,
1922 22: 193,"22: 278"—"22: 292,
1923 23: 238",23: 238",—"23: 251,
1924 24: 230",24: 273",—"24: 315,
1925 25: 225",25: 276,"—"25: 281,
1926 26: 98,"26: 232",—"26: 401,
1927 27:58, "27: 210,"—"27: 273,

1928 28: 75, program 28: 242, exkursionsl. 28: 245, uppsats 28: 289,
1929 29: 91," 28: 225," 29: 248,"29: 275,
1930 30: 62," 30 207," 30: 186,"30: 209,
1931 31: 61," 31: 175," 31: 151,"31: 179,
1932 32: 79," 32: 203," 32: 178,"32: 209,
1933 33: 47," 33: 172," 33: 153,"33: 177,
1934 34: 31," 34: 106," 34: 81,"34: 113,
1935 35: 47," 35: 128," 35: 97,"35: 133,
1936 36: 98," 36: 234," _____"36: .525,

Kronobergs län, Räppe (utflykt till Bergkvara), den 9 aug. 1887, :37: ,170, Malmöhus län, Eslöv (utflykt till Sjöholmen och Rönneholm), den 23—24 juli 1888, 88: 277, Skaraborgs län, Skara (utflykt till Hornborgasjön med Dagsnäs, Osttomtens och Härlingstorps gårdar), den 1—2 aug. 1889, 89: 345, Örebro län, Örebro (utflykt till Kvismaredalen: Segersjö, Nynäs m. fl. platser), den 5—6 aug. 1890, 90: 328, Göteborgs och Bohus län, Göteborg (17:e Allm. Sv. Lantbruksmötet), den 4 aug. 1891, 91: 336, Gotlands län. Visby (utflykt till Rone och Martebo myrar m; fl. ställen), den 14—16 juli 1892, 32: 428, Jönköpings län, Jönköping (utflykt till Flahult och Strömsberg), den 10—11 aug. 1893, 93: 433, Kristianstads län, Kristianstad (utflykter till Widtsköfle, Hammarsjön och Odersberga), den 25—26 juli 1894, 94: 330, Uppsala län, Örbyhus (utflykter till Tobo, Örbyhus och Dannemora), den 29—31 juli 1895, 95: 289, Malmöhus län, Malmö (18:de Allm. Sv. Lantbruksmötet med utflykt till Svalöv), den 4 juli 1896, 96: 217, Stockholm (2:dra Nordiska Lantbrukskongressen med utflykter till Ultuna och Experimentalfältet), den 23 juli 1897, 97: 225, Jönköpings län, Jönköping (utflykter till Flahult och Åkerby mosse), den 27—29 juli 1898, 98: 405, Gotlands län Visby (utflykter till Bara, Åkelösa och Martebo myrar samt till Stora Karlsö, den 12—14 juli 1899, 99: 204, Södermanlands län, Taxinge- Näsby (utflykter till Gripsholm och Åkers Styckebruk), den ;3— 4 aug. 1900, 00: 367, Gävleborgs län, Gävle (19:de Allm. Sv. Lantbruksmötet med utflykt till Gysinge), den 10—11 juli 1901, 01: 261, Kalmar län, Kalmar (utflykter till Ryningsnäs och Borgholm), den 8—10 juli 1902, 02: 420, Östergötlands län, Vadstena (utflykter till Tåkern och Omberg), den 15—17 juli 1903, 03: 328, Kopparbergs län, Orsa (utflykt till Mora m. fl. ställen), den 15—16 juli 1904 04: 346, Jönköpings län, Jönköping (utflykter till Flahult, Huskvarna, Vistakulle och Lyckås), den 26—28 juli 1905, 05: 460, Östergötlands län, Norrköping (20 : de Allm. Sv. Lantbruksmötet med utflykt till Klinga gård), den 4—5 juli 1906, 06: 327, Jämtlands län, Östersund (utflykter till Ange, Hissmofors och Strömsund), den 18—21 juli 1907, 07: 495, Älvsborgs län, Borås (utflykter till Limmared, Viskafors, Häggårda m. fl. ställen), den 15—17 juli 1908, 08: 448, Västmanlands län, Sala (utflykter till Storfors, sjön Hallaren m. fl. platser), den 3—4 aug. 1909, 09: 539, Blekinge län, Karlskrona (utflykter till Bubbetorp, Tromtö, Vambåsa, Johannishus, Marielund, Hillerstorp m. fl. ställen), den 26—27 juli 1910, 10: 443, Örebro län, Örebro (21 :sta Allm. Sv. Lantbruksmötet med utflykter till Säbylund och till gårdar i Kvismaredalen: Sörby, Kilagården, Nynäs och Näsby gård), den 5—6 juli 1911, 11: 466, Värmlands län, Filipstad (utflykter till Långbanshyttan, Jonstorpsmossen, Molkom, Deje och Varpnäs), den 16—17 juli 1912, 12: 423, Norrbottens län, Luleå (utflykter till Harads, Edefors och Tornedalen), den 18—20 juli 1913, 13: 427, Kronobergs län, Växjö (utflykter till Bramstorp, Bergunda, Bergkvara och Lessebo), den 29 —30 juni 1914, 14: 309, Hallands län, Halmstad (utflykter till Tylösand, Heagård, Bjällbo, Knäred, Vallen och Vallberga) , den 7—8 juli 1915, 15: 528, Uppsala län, Uppsala (utflykter till Ultuna, Gamla Uppsala, Bälinge mossar, Tobo, Älvkarleby), den 7—9 juli 1916, 16: 449, Jönköpings län, Tranås (utflykt längs Svartån till Säby, Gripenberg och Göberga), den 3—4 aug. 1917, 17: 432, Skaraborgs län, Falköping (utflykt till Uddagårdens kalkbruk, Åsle mossar, Rogestorps bränntorvfabrik och Karbo torvströfabrik), den 8—9 juli 1918, 18: 429, Jönköpings län (utflykt till Flahult), den 28—29 juli 1919, 19: 388, Kristianstads län, Kristianstad (utflykter till Trolle-Ljungby, Hanaskog och Odersberga), den 8—9 juli 1920, 20: 361, Västmanlands län, Västerås (utflykter till Skultuna Bruks ,gårdar och Målhammar), den 6—7 juli 1921, 21: 257, Västernorrlands län, Sollefteå (utflykter i Ångermanälvens, Faxeälvens och Fjällsjöälvens dalgångar till olika gårdar och bruk: Holms säteri, Tjärnmyran, Guxås, Ödsgård, Häxmo, Bollsta och Kramfors m. il. ställen), den 20—22 juli 1922, 22: 292, Göteborgs och Bohus !än, Göteborg (22:dra Allm. Sv. Lantbruksmötet), den 20 juni 1923, 23: 251, Älvsborgs län, Ulricehamn (utflykter till Limmared, Dalsjöfors m. fl. ställen) den 3—4 juli 1924, 24: 315, Västerbottens län, Umeå (utflykter till Gisselås m. fl. platser), den 8—10 juli 1925, 25: 281, Jönköpings län, Jönköping (utflykter till Komosse m. fl. platser), den 9—10 juli 1926, 26: 401, Östergötlands län, Linköping (utflykt till Vreta kloster m. fl platser), den 8—9 juli 1927, !27: 273, Örebro län, Örebro (utflykt till Sörby i Norrbyås, Mosjön m. fl. platser), 9—10 juli 1928, 28: 289, Gotlands län, Visby (utflykt till Mästermyr, Lau myr m. fl. platser), 12—13 juli 1929, 29: 275, Stockholms län, Stockholm (utflykt till Mariebergs gård i Grödinge och Berga lantbruksskola i Västerhaninge m. fl. platser) 25—26 juni 1930, 30: 209, Malmöhus län, Landskrona (utflykter till Svalöv m. fl. platser), den 6—7 juli 1931, 31: 179, Jämtlands län, Gisselås (utflykter till Östersund, Frösö kyrka m. fl. platser), den 15—16 juli 1932, 32: 209, Södermanlands län, Nyköping (utflykter till Berga-Tuna gård, Källmossen, Ekstugan, Lilla Annerbäck m. fl. platser), den 7—8 juli 1933, 33: 177, Blekinge län, Sölvesborg (utflykter till Vesan, Ronneby Brunn m. fl. platser), den 6—7 juli 1934, 34: 113, Västergötlands län, Falköping (utflykter till Stora Bjurum, Lanna m. fl. platser), den 19—20 juni 1935, 35: 133, Jönköpings län, Jönköping (utflykt till Flahult), den 22 juli 1936, 36: 525.
stadgar.
86: 8, 87: 320, 88: 8, 89: Bil., 90: 81, 92: 81, 94: 71, 95: 119, 97: 2, 98: 2, 99: 2, 00: 2, 01: 2, 02: 2, 03: 1, 04: 1, 05: 1, 06: 1, 07: 1, 25: 24, 25: 269, 29: 300, 30: 251.
statsanslag.
92: 495, 93: 487, 02: 444, 04: 359, 09: 553, 15: 544, von Feilitzen, C., 95: Bil. till nr 3: 8.
Strömsbergs försöksfält. von Feilitzen, C., 92: 51, 93: 376.
styrelseberättelse för budgetåret 1/7 1929—30/6 1930, 31: 110,
1/7 1930—30/6 1931, 32: 124,
1/7 1931—30/6 1932, 33: 82,
1/7 1932—30/6 1933, 34: 66,
1/7 1933—30/6 1934, 35: 82,
1/7 1934—30/6 1935, 36: 255.
torvjordsanalyser. von Feilitzen, C., 99: 271.

Svenska Mosskulturföreningen, torvmarksundersökningar. Haglund, F., 11:648, se även resp. Landskap och län. Troed Nelsons premiefond . 22: 241. upprop om bidrag. von Feilitzen, Hj., 18: 495. utställning
i Jönköping den 30 nov. 1886, 87: 2, i Jönköping den 30 nov. 1887, 87:169, 208, 301, 88:271, i Vänersborg den 16 febr. 1889, 89:132, i Jönköping den 20 nov. 1889, 89: 437, i Göteborg den 3—9 aug. 1891, 01: Bil. till häfte nr 5, i Visby den 14 juli 1892, 92: 165, i Malmö 1896, 96: Bil. till häfte nr 4, i Jönköping den 22 nov. 1901, 02: 49, i Jönköping den 5—9 mars 1904, 04: 151, 05: 57, i Örebro 1911, 11: 510, i Malmö 1914, 14: 246, i Nässjö den 21—25 juni 1922, 22: 194. 22: 226, i Göteborg 1923, 23: 312, i Örebro den 21—29 juni 1928, !28: 72, 269, i Skänninge den 20 juni—28 juli 1929, 29: 267, i Karlstad den 22—25 juni 1929, 29: 268, i Umeå den 20 juni—28 juli 1929, 29: 270, i Bollnäs 1929, 29: 270, i Stockholm 1930, 30: 311. utställningskataloger.
91 : Bil. till nr 4, 96 : Bil. till nr 4, 06: Bil. till nr 4, 11 : 510. vegetationsgärd i Jönköping.
von Feilitzen, C., 89: 122, 80: 127, 92: 51, 93: 376, 96: 179, 98: 189, 99: 271, 99: 282, von Feilitzen, Hj., 05: 396, 05: 472, Rappe, G., Stenberg, M., och Nyström, E., 36: 359, Witte, H., 23: 274. verksamhet 1886—1893. von Feilitzen, C., 94: 64. verksamhet 1886—1894. von Feilitzen, C., 95: Bil. till nr 3: 8. verksamhet 1886—1898. von Feilitzen, C., 98: 189. verksamhet 1886—1925. Osvald, H., 26: 239. verksamhet 1886—1935. Rappe, G., 36: 279. verksamhet i Norrland. Hole, El., 26:326. verksamhet, understöd. 88: 350.
verksamhetsberättelse.
År 1886, 87: 131; år 1887, 88: 3; år 1888, 89: 348; år 1889, 90: 331; .år
1890, 91 : 337 ; år 1891, 92 : 437 ; år 1892, 93 : 436 ; år 1893, 94 : 340 ; år 1894, 95: 294; år 1895, 96: 220; år 1896, 97: 225; år 1897, 98: 408; år 1898, 90: 213 ; år 1899, 00: 373 , år 1900, 01 : 263 ; år 1901, 02: 425, 02: 432; år 1902, 03: 337; år 1903, 04: 350; år 1904, 05: 462; år 1905, 06: 328; år 1906, 07: 497; år 1907, 08: 454; år 1908, 09: 540; år 1909, 10: 444, år 1910, 11: 535; år 1911, 12: 425; år 1912, 13: 429; år 1913, 14: 311, år 1914, 15: 530; år 1915, 16: 450; år 1916, 17: 434; år 1917, 18: 430; år 1918, 19: 388; år 1919, 20: 363; år 1920, 21: 258; år 1921, 22: 294; år 1922, 23: 251; år 1923, 24: 319; år 1924, 25: 282; år 1925, 26: 417, år 1926, 27: 298; år 1927, 28: 301; 1/1—30/6 1928, 29: 285; 1/7 1928—30/6 1929, 30: 121; 1/7 1929—30/6 1930, 31: 91; 1/7 1930—30/6 1931, 32: 111; 1/7 1931—30/6 1932, 33: 67; 1/7 1932—30/6 1933, 34: 52; 1/7 1933— 30/6 1934, 35: 68; 1/7 1934—30/6 1935, 36: 240.
verksamhetsplan.
År 1892 92 : 42, 1893 93: 60, 1894 94 : 27, 1895 95 : 20, 1896 96: 44, 1897 97: 33, 1898 98: 40, 1899 99: 31, 1900 00: 78, 1901 01: 10, 1902 02: 42, 1903 03: 21, 1904 04: 9, 1905 05: 10, 1906 06: 18, 1907 07: 36, 1908 08: 9, 1909 09: 31, 1910 10: 36, 1911 11: 62, 1912 12: 54, 1913 13: 65, 1914 14: 57, 1915 15: 41, 1916 16: 74, 1917 17: 56, 1918 18: 28, 1919 19: 48, 1920 20: 30, 1921 21: 49, 1922 22: 70, 1923 23: 56, 1924 24: 58, 1925 25: 20.
väggplanscher.
08: 371, 11: 601.
åskådningsmateriel.
Haglund, E., 05: 149, 10: 62, 10: 540, Tolf, R., 01: 37, 03: 79.
Sverige, bränntorvtillverkning.
Hjertstedt, H., 36:485.
lag angående torvmarker.
Johnsson, P., 13: 297.
lantbruk.
von Feilitzen, Hj., 14: 390.
skogar.
Lundblad, K., 29: 156 (ref.).
torvindustri.
01:236, 02:100, von Feilitzen, Hj., 07:307.
torvströtillverkning.
Hjertstedt, H., 36: 485.
växtvärldens historia.
Andersson G., 96 : 153.
Sveriges Geologiska Undersökning.
13: 50, Booberg, G., 23: 236, 23: 412, se även torvinventering.
Sveriges Utsädesförening.
von Feilitzen, C., 88:408, Tolf, R., 91:293.
Svinhus.
von Feilitzen, Hj., 02: 495.
11: Bil., von Feilitzen, Hj., 05:265, 20:245, Hahn, G., 91:225, Sahlin, B., 12: 1, Åkerberg, Hj., 07: 169, se även resp. växtslag.
Sågspån, för stallgödselns konservering. von Feilitzen, Hj., 03: 105, 10: 10, 10: 111, 14: 273.
Säbylund. Lewenhaupt, E., 11: 472.
Säckmärkning. 93: 450.
Säd, fodervärde. von Feilitzen, Hj., 02: 8.
Sädesodling.
Tolf, R., 92: 244 (ref.).
Sädessorterare. 89: Bil. till nr 3: 27.
Säf f le, geologisk karta. Lundblad, K., 30: 249 (ref.).
Sämån, reglering. Brusewitz, Fr., 11: 150.
Sämåns och Grytteredssjöns regleringsföretag. Brusewitz, Fr., 26: 479, Osvald, H., 26: 455.
Sättning se Torvjordens sättning.
Säv, se Juncus
Södermanland , torvmarksundersökningar. Tolf, R., 03:81.
Södermanlands län, mosskultur. Kumlien, W., 00: 411.